till

Här landar LYS-tävingsreferaten för säsong 2019

(26.6) OS#6 - PERFEKT STARTPLAN MISSADES! FRIDA & AMIRALEN
(På tisdag tvingades Johanna hoppa av! På onsdag var det Nikus tur! Kvar blev Frida & en trött Amiralen, efrer en dålig natt!!)
VIND SVAG c SO SÅ DET VAR OMÖJLIGT ATT STARTA FÖR STYRBORD MED HYGLIG FART. XELINA SÅG UT ATT FÖRSÖKA, SÅ BESLÖT ATT STARTA NÄRA YTTRE FLAGGAN MED BABORD OCH GOD FART AKTER OM DEM. DET HADE GARANTERAT OSS BÄSTA STARTEN! - MEN GLÖMDE BORT ANOTHER BRICK (First 42.7)!
Bjässen kom  med god fart bakifrån lite i lä, med kurs mot yttre flaggan. Inte tid att tänka på vilka rättigheter vi hade, om några! Gjorde 360 grader och startade efter Firsten, medan Xelina knaglat sej över startlinjen och småningom fått upp farten efter flaggan.
Xelina gick akter om Firsten första gången de möttes och förbi den först i Aisarsund! (v.s.b.!)

Vårt race var över, skulle det visa sej. Måste hela tiden beakta Firsten och vart vi än gick kom den förr eller senare och körde över oss, allt medan Xelina sakta drog iväg. Sista gången vi slog oss fria med ett kort slag mot O, fick vi sedan på nästa slag gå fria hela vägen. Vi fick också en otrolig höjd och hade kurs nästan mot märket och läget såg plötsligt bra ut! Xelina hade fallit långt ner och såg inte ut att gå så bra när de slagit mot märket.
Detta lade en 606-seglare också märke till, berättade han efter seglingen. De seglade nämligen samma bana som vi!
Men sedan fick X-332an bättre vind och rundade c 3 minuter före oss, som rundade lite efter Firsten.

Vårt ända hopp var nu att få vind bakifrån och före konkurrenterna! Så gick det inte och Xelina gick i mål nästan 5 minuter före oss, som normalt länsar snabbare än de!
NÅGOT OM FÖRHÅLLANDENA säger väl det att vi var 5 minuter snabbare i korr.tid än Sara som vann lilla klassen knapt före Sabrina, på samma bana!
EFTERSNACK:
- att vi var bara två ombord var nog ingen nackdel. Tvärtom borde vi ha gått bättre på länsen med betydligt lättare besättningsvikt! Våra manövrer var inte heller nämnvärt långdammare! I DH får vi ju dessutom använda autopiloten och då blir vi nog lite snabbare vid spinnakermanövrerna!
- en person till kunde möjligen gjort att vi märkt faran som kom bakifrån i starten i tid och möjligen hunnit göra någontind åt problemet!

 

 

5.6) OS#3 - MYCKET SVAGA VINDAR, MEN VI VANN TROTS DET!
        FRIDA, JOHANNA & NIKU
Startade vid yttre ändan av linjen där det igen var lite bättre vind och trots att jag var lite sen kunde vi till min glädje köra över Xelina med sin genua! Vi hade nu vår lättvindsfock! Följde hårdbevakning av konkurrenten och efter en stund fick vi en något bättre vind före dem och drog upp ett bra försprång. På kryssen från märke 4 till märke 1 (se första OS) valde vi att genast gå österut där man anade att det blåste lite mera. Xelina gick, förståligt nog söderut, men vi fick rätt.
Mot slutet av kryssen gick konkurrenten högre och med samma hastighet som vi och försprånget krymte klart, men sedan fick vi vinden vid Långgrundet före dem och fick igen ett lite större försprång.
Länsen till målet krävde full konsentration för Xelina kom tidvis obehagligt nära med egen vind, men vi klarade oss och vi fick t.o.m. ett
ett lite större avstånd på slutrakan!

(25.5) HELSINKI TWO STAR - 60 Nm - NIKU & AMIRALEN
FinnFun slog till på den långa kryssen från Ulkomatala till Ulappa S-märke V om Helsinki. Vinden var uppe i t.o.m. 25 kts. I kamp mot båtar med högre LYS-tal rundade FinnFun som första efter den. Därefter tog förnuftet över och vi hissade ingen spinnaker till Sitin. Ett förnuftigt beslut skulle det visa sej!
Resultaten längst nere.

Startade vid isbojen som begränsar linje längst ute från HSKs startkoppi. Detta för att kunna bedöma den långa linjen helt rätt. Men missade starten med kanske 10s, vilket var illa för vi, som hade babords halsar, gick inte för om WindUngen och måste slå, vilket förde oss till fel kant av fjärden.
Vi hade valt vår gamla hårdvindsfock, som i vintras lite sytts om i toppen, men ännu inte hissats. Detta för att det väntades friskare vindar för dagen och det gällde att inte öda krafter på att byta försegel. Nå vi kryssade ända till kassunen utan att vinden ökade och bytte bort den på länsen, för skepparen var inte nöjd med farten. Men ändå ledde vi i korrigerad tid enligt egen huvudräkning vid kassunen. Vi var 3e minsta båt enligt LYS.
Läns mot Ulkomatala (c 23 Nm) gick alltså i lätta förhållanden. På den skar Lilyan (Hp1030), som väntat kraftigt långt ut till havs och var nästan ur sikte, medan VindUngen skar mycket måttligt åt samma håll andra skar lite mer och Thetis skar väl förs lite inåt men kom sedan efter oss. Den kunde vi identifiera med AIS. Jag styrde rakt på märket och vi gick förbi åtminstone Speculator (Fg 41) och Senja (Bavaria 35 Match), medan Ipanema (J/109) rundade lite före oss. Lilyan kom först till märket, men rundade det åt fel håll och fick korrigera det och det tackade vi för i all tysthet! Men om vi ledde väl nog där också i korrigerad tid!

Den efterföljande långa kryssen från Ulkomatala i öster, till Ulappa sydmärke V om kassunen (c32 Nm), blev sedan ganska snart en frisk segling med vindstyrkor på 18-22 knop, med en topp på 25, lite mycket för bara två ombord. Så det sällsynta för oss, blev att som många andra ta ett rev i storen. Betydligt snabbare än konkurrenterna, vad jag kunde se! Men tidvis var detta också för mycket segel! En mindre fock hade definitivt varit till stor hjälp, men ett byte hade tagit på gastens krafter och vi hade förlorat en hel del trots dubbelskåra i profilen? Så vi kämpade på genom resten av kryssen, när det nu såg ut att gå bra jämför med konkurrenterna! Taktiken var för de allra flesta att gå Västerut. Det ledde närmare märket och så kunde man få lite sjölä av Gråskärsbådan. Dessutom väntade vi oss att vinden vrider mor V. Vi gick i Ipanemas (LYS 1.27) kölvatten och innan vi båda tog in ett revet gick vi aningen bättre, men när båda fått in revet, vi snabbare än de jag såg, gick vi ganska lika med konkurrenten. De slog sedan ut betydligt tidigare än vi andra. Och det var jag glad för. Nu kunde jag köra mitt eget race utan att behöva se till att vi inte föll ner i störd vind! I det skedet hade vi tagit ordentligt in på VindUngen och Lilyan, som båda tappade höjd jämfört med oss.
När de sedan slog ut mot Gråskärsbådan var vi redan i fast dem. Men jag gjorde här en miss och gick för långt. Kom inte ihåg hur långt österut, först det låga landet, och sedan det grunda området sträckte sej, så blev tvungen att fälla en hel del.
Inte helt oväntat hade vi gått förbi Ipanema när vi möttes lite före märket och också Lilyan fick finna sej i att runda bakom oss. Det kändes givetvis bra att få utdelning för jobbet vi gjort. Inte hade vi kommit lätt undan! Skepparen fick kämpa som ett ”djur” med den bångstyriga båten, speciellt mot slutet när vågorna blev större. Vi hade nog lite för mycket segel uppe. Den mindre focken hade hjälpt en hel del?
Vi beslöt att inte riskera någonting på in vägen så länge det blåste så mycket det gjorde och spirade focken snabbt, för att visa exempel, och väntade på vad konkurrenterna gjorde. En stund fick vi vara i spänning, men sedan kunde vi se aktivitet, som tydde på att båda skulle hissa gennakern.

Så hissade Lilyan en lite mindre blåsa än de tidigare hade haft och susade fast oss och förbi i lä. Jag konstaterade att vi får se hur det går (skulle vi behöva riskera och hissa vår mindre spinnaker?). Så kom deras första broasch, som de klarade relativt snabbt (som tur efter att de passerat oss) Då lär jag ha sagt ”en eller två sådan till och de tar ner blåsan”! Men det kom bara en till och den var så våldsam att de inte kom ur den och det slutade med att de körde över sin blåsa och bl.a. skepparen fick sina fingrar skadade, men endast ytligt, på fallket. Också bogsprötets kontrollina lär ha gått av!  De blev så mycket efter att de slutade på 6 plats, 7 minuter efter oss i seglad tid, trots att de surfat med över 14 kts med spirad fock.
Jag undrar om inte de hade gått så mycket i från oss med spirad fock, att de hade vunnit. Fast över 40 minuter ju nog är ganska mycket? Så kanske öndå inte? Kanske inte heller med gennaker om vi hade hissat lilla spinnakern? Har inte riktigt klart för mej hur lång tid det gick för oss till mål....!
Ipanema hissade också en gennaker, men de gick inte så mycket hårdare än vi så vi räknade ut att de inte hinner så långt före oss i mål att de vinner oss! Nå de gjorde sedan också en broach, men ganska kontrollerad och tog lite senare ned blåsan långt före Sitin som var nästa märke. Jag tror att endast en båt hissade spinnaker där långt bakom oss!
Så sträckbog till Gråskärsbådans ostboj och därifrån till målet vid HSK!
Före Melkö gjorde vi ännu en lång sutf på över 9 kts!
NU BÖRJADETRÖTTHETEN  GÖRA SEJ GÄLLANDE FÖR SKEPPAREN, men inte värre än att han tvingade på sej en 20 minuters, lätt smärtsam (benen), promenad hem efter en kinesisk segermiddag med Niku!
Polar A370 noterade en till 732% uppnådd dagsträning, med 3702 förbrukade kalorier! (Värden nästan i storklek med Amiralens dagspromenads rekord på 25,5km!)

EFTERSNACK:
- OM TÄVLINGEN Upplägget av tävlingen är från min sida i princip rätt bra! Speciellt med start och mål på HSK. Men jag tycker att banan var för lång, för att vara så tidigt på året! Nu hade vi tur att vädret var rätt varmt, men alla besättningar och båtar är inte redo för en så tuff tävling, som det blev av den för årstiden ovanligt friska vinden.
Så ett allmänt problem
för Helsingfors vattnens banor – pasagerar färjorna och deras större kusiner! Vet inte hur många vi råkade ut för under tävlingens gång i denna tävling! (Men denna gång förlorade vi ingenting på dem!) En del tutar fast man tycker man håller undan (hände i början i de smalare vattnen, på kryss). Men speciellt Viking Lines båtar och de största kryssningsfartygen verkade att på öppet vatten välja en väg som inte störde oss? Men kommer de rakt emot år det svårt att veta åt vilket håll man skall hålla undan, innan de väljer sin kurs! Värst är det om de kommer på korsande kurs och man måste hålla undan. Då kan man förlora mycket! Erfarenheten talar!

- Ovan som man är med att autopilot får användas, glömde jag bort den många gånger, men på den långa länsen körde vi största delen med den på - rakt mot märket! Jag tror att det var endast VindUngen och Lilyan som drog ifrån oss klart, men inte tillräckligt i korrigerad tid!

RESULTAT:
1-FinnFun, T. Finell/Niklas Wärnhjelm, 791.07 minuter; 2- Ipanema, Kim Lindroos/Jarkko Sipilä
, 811.47; 3- Thetis, Perttu Monthan/Mikko Kappinen, 812,45; 4- Escarinne, Reima & Ella Alander, 842,41; 5- Senja, Jörgen & Fredrik Bärglund, 844,17; 6- Lilyan, Benjamin & Markus Nilsson, 851,70; 7- VindUngen, Palle Eklund/ ?, 871,03; 8- Speculator, Ari Ojala/? 894,62; DNF- Krut, Magnus Silén/Tom Toivonen;

(22.5)  OS#1- AMIRALEN ALERT I STARTEN - AVGJORDE SEGLINGEN!           NIKU & HENKKA ASSISTERADE DENNA GÅNG!
c. 15:30 FinnFun lämnade sin Drumsöhamn och togs imot i Amiralshamnen av Shore Crew Lasse cch VC Niku! Segelhögarna i båten, sedan förra hösten och vinterservicen i Lovisa, genomgicks, identifierades och dagens segel valdes. När Henkka kom for vi ut i den minimala och till riktningen synnerligen ojämna vinden, med hot om åska i N-NO.
Vid femman insåg Amiralen att vi var för långt från linjen och startade motorn för några 10-tals sekunder! Därefter sökte vi oss mot den sakta annalkande vinden från c SO, slog mot yttre bojen, dit vi kom c 3s försenade. Vår enda konkurrent, Xelina, hade långt före oss slagit mot linjen och gick väl över den ungefär på mitten, men hade klart mindre vind än vi och blev nästan stående när vi for iväg i sakta ökande vind. Tävlingen visade sej vara avgjord redan!
Vi kom till första märket (4) på lös kryssbog men genua-konkurrenten hotade inte. Vi gick ett stycke förbi märket innan vi slog mot märket vid Långrundet (1) och dit såg vi ut att sträcka, Xelina slog klart tidigare, men började sedan söka höjd, medan vi kunde gå med god fart utan att behöva söka höjd. Konkurrenten blev! Så blev det i det närmaste platt läns till målet. Vi valde att hissa genast och sedan genast gippa. Det hela gick snabbt och galant för oss och när konkurrenten hade problem i manövern var det bara för oss köra mot målet i lugn och ro!
Sedan blev det lite spännande! En stor mängd Optimister kom kryssande för styrbord i Aisarsund och vi hade babord! Alternativen för oss var var i det närmaste 0! Styrde så nära Storaisar stranden jag slapp, utan att gippa och den ena efter den andra slog bort i god tid och vi fick klart vatten framför oss. Hur vi kunde ha gjort om de hade hållit på sin kurs och några hade slagit, vet jag inte! Vi var ju också skyldiga att väja för babords Optimister! Men antar att de slog bort för att inte bli täckta av oss!  Det blev en klar seger!

EFTERSNACK!
- Läget i Aisarsund redde upp sej i god tid innan vi hade fått verkliga problem! Men det var nog en stor lapsus av seglingsnämnden att sätta optimister att kryssa mot länsande kölbåtar och ännu så att de möts i ett sund, där dessutom en stor del var i bleke! Till all lycka var vi bara 2 i stora klassen och lilla klassen mötte dem före sundet, om alls! Så var det ju inte precis frisk vind!
MAN FÅR TYDLIGEN VARA BEREDD PÅ LITE VAD SOM HELST MED VÅRT NYA SYSTEM MED OLIKA MER ELLER MINDRE VANA ARRANGÖRER I KOPPIN! (NU VAR DEN ANSVARIGA DESSUTOM MYCKET VAN ARRANGÖR!!!
Personligen känner jag mej allt annat än trygg med den uppgiften, trots att min 66e tävlingssäsong har inletts!!!

 

(21.5) KLV TIISTIS - AMIRALEN, ANTTI, HARRI & KARI (som har en systerbåt).
För att beskriva en kort och vindfattig segling, refererar jag fritt vad en besviken skeppae sade efter målgången:
Ja inte var det besättningens fel! Till vilket besätningen enades om att det givetvis var skepparens fel.
Men till det tillade Amiralen att han inte vet vad skepparen gjorde för fel! (Meningslöst att beskriva hela eländet!)
Nå eftersom skepparen senare på kvällen beskyllde Amiralen för långsamt skotad fock i stagvändningar. Kontrar jag med att vi tydligen har lite avvikande åsikt om hur snabbt man skall skota in allt! Och att skepparen trots Amiralens påtryckningar att starta motorn i tid så vi inte kommer i sista minuten till starten, följde han rådet mycket sent!
Det blev inte just tid att lägga upp en bra start! Trots det tog vi nog igen en pang start, men i yttre ändan, som var fel ställe. Mera på mitten startade Ilmarinen och fick lite senare lite mera vind och gick förbi!
Hänvisar sedan till åsiktsbytena ovan! (Möjligen har jag en åsikt om fockskotningens dragning? Men det tar vi med Jokke senare!)

 

(14.5) KLV TIISTIS - ENDAST TRE SKEPPARE - ENDAST LINE HONORS!?

En sällan skådad vindcirkus, speciellt i starten! Båtar hade spinnaker eller inte, styrbords hallasar eller babord, gick hårt eller sakta. Åt rätt håll eller mindre rätt, hårdare eller långsammare än de närmaste eller längst från varandra varande... Vinden kom i små pustar än från NW, än från NO och allt där emellan och lite andra håll!
Efter en hyfsad start med några andra, kom vi ut ur detta någorlunda bra och kunde börja kryssa på allvar och var väl i topp tre för det mesta. Tvåa vid första rundningen klart efter Nerissa.
Resten av seglingen var sedan lite mera normal segling i ”chansiga” vindar och placeringarna varierade ännu tidvis! Två båtar nära varandra kunde fortfarande ha klart olika hastigheter och/eller kurser!
Här seglade Ilmarinen bra och var redan långt före oss, men på spinnakerbogen mot mål lyckades vi gå förbi och tog en föga tröstande Line Honors före dagens klara vinnare Ilmarinen, Pauli Wetterstrand!

EFTERSNACK: Av någon orsak seglade vi med rullfocken, som ju i främre delen är högt ovan däck och tillåter därmed att massor med luft kommer under seglet och stör den framåtdragande vindströmningen på lä sida om seglet! På FinnFun ligger lättvindsfocken tätt mot däcket i främre delen, så som ”Teknikens Maestro” förstått att det skall vara!
Ilmarinen har en normal genua och här kan vi ha orsaken till att de gick hårdare än vi på en sträckbog, med sitt LYS 1.24 mot vårt 1.27! Men de seglade nog för det mesta mycket bra taktiskt också!
Kameran var nog med men glömdes helt bort!

 

(Ti 7.5) KLV TIISTIS - FYRA SKEPPARE, EN BÅT! HUR KAN DET SLUTA?
           JOKKE, PEKKA, HENKKA & AMIRALEN

Det blev säsongens första tävling! Skönt under tävlingen - kyligt på hemvägen!

Kapten Troy, Kapteen Imppu B, Kapten Casper och Kapten FinnFun sågs såsa ombord på Troy.
Trots denna mängd av obetydliga seglare tog båten hem en klar seger (hela 13s) före en speciellt för Amiralen erkänt svår konkurrent, Ilmarinen, Pauli Wetterstrand, KLV!                

Här är vi redan på väg efter en pang start. Närmast bakom oss kommer Ilmarinen (LYS 1.24) och Belle Amie (1.27 som vi). Klassens största båt Nerissa, har redan gått förbi oss. Till vår förvåning hade den endast 1,27, fick vi veta senare. (Bilden är inzoomad!)

Amiralen har fått nog och hoppar över bord? Nå nej! Han är på väg att med sin ringa vikt försöka få båten att kränga mindre i de häftiga pustarna. I mitten Kapten Casper med storskotet och t.h. Kapten Troy bakom ratten. Kapten Imppu B tog samtliga bilder när han inte var upptagen på fördäck!

Seglingen blev i det närmaste krysslös trots att den gick kors och tvärs över Björköfjärden. Det blev i det närmaste bara kryssbogar och med kraftiga pustar som gav kraftigt lyftande styrbords slag! På ett ben kunde vi använda gennakern. Sådat segel hade väl inte de andra och vågade inte hissa spinnacker? Men inte vann vi så värst mycket på det, men tillräckligt för segern.
I bakgrunden skymtar Nerissa, Ilmarinen och Belle Amie, men inte är de så långt bakom som bilden tycker!