Henri Lloyd blev en vindcirkus av sällan skådat mått. När IRC, ORC1 och ORC2 startade med 10 minuters tidsintervaller, var det helt klart att man inte skulle starta vid yttre bojen. De som gjorde det kom just och just ut genom sundet mellan Rönnskär och Melkö utan att slå.
Vi sov nog lite och märkte inte att vinden vred mot V och blev därför överrumplade av att Xelina, i lä om oss, kom upp till startfartyget och vi tvingades bromsa upp och gå akter om konkurrenten. Försöket att gå om i lä hade redan lyckats, men så hände någonting och vi blev överkörda av dem och hade ingen annan möjlighet än att höja upp och gå bakom X-332an.
Samtidigt kom Ilmarinen upp med bättre fart från linjens nedre del. Vi två kom alldeles för nära Melkö och fick svag vind men inte totalt bleke, genast.
När Xelina närmade sej den första röda bojen, på fel sida, med oss hack i häl, fällde hon en aning och då beslöt jag gå längs 6m kurvan enligt plottern. Plötsligt lovade konkurrenten kraftigt upp mot oss, men då fanns det inte mera möjlighet att fälla akterom dem! Jag började instinktivt följa ekolodet medan jag höll undan och det började snabbt visa oroligt låga värden och jag ropade att det är grunt. Det lägsta jag hann se var 2,9m. De fällde sedan rätt snällt och inge skada skedde.
Vi kom ut i ”vinden” före Xelina, som tyvärr fastnade på platsen länge. Och Ilmarinen var redan flera hundra meter framför oss, men stod i det närmaste stilla och vi tyckte det såg ut som det skulle komma vind från V och lovade upp och fick snart såpas mycket fart att vi kunde gå i en båge runt Dufouren.

MEN! Jokke kom med en teori om att det kan ha varit störningar från Xelinas ekolod som råddade till vår djupmätare! Tyckte det lät underligt! Å andra sidan blev det förvånande snabbt grunt?
I bakhuvudet hade jag dessutom en kommentar av den HSKare som gjort förslagen till de nya banorna, att det vid denna boj skulle finna sten! Men vår storskotare HSKaren Henkka bidrog med en stark åsikt om att det bara är en sandbank på stället. Varför då de snabbt varierande djupsiffrorna?
Nå vi fick bevis på Jokkes teori, när Xelina landade bredvid oss efter seglingen. Ekolodet blev helt galet! Har du någonsin hört om ett sådant fenomen?
Jag har alltså ”lurat” Nicke. En annan sak är hur långt vi hade kunnat gå innan vi kommit till banken? (Se EFTERSNACK!)

Resten av seglingen seglade vi sedan i klar ledning, rundande längs med djupkurvor vid uddar (en acceptabelt djup, två inte!) och ut på Finska viken med grov sjö och frisk vind, som snart började avta. Vi rundade Sitin och länsade sedan till Flathällsgrund och därifrån mot Rysskär. På den sträckan fick vi lite problem med en inkommande färja. På AISen försökte Jokke kolla hur det skulle gå och till slut var det klart att vi skulle gå akter om den stora. Men då hade vi redan tagit extra höjd för säkerhets skull. Nå vi rundade Pricken vid Rysskär, trots allt med lite större försprång till Ilmarinen än vid föregående rundning. Enl. ORC borde konkurrenten ha varit 0,1 knop snabbare än vi på den bogen.
Men nu hade vinden mojnat märkbart och dog nästan helt ut och det var svårt att få spinnakern att dra.
Så kom tävlingens avgörande ögonblick! Det kom sakta men säkert mera vind rakt bakom oss och bl.a. Ilmarinen tog fast oss.
Vi kunde sedan inte få tillstånd större försprång än 47s och förlorade till slut med 52s i korrigerad tid. Båda skepparna är helt överens att resultatet är som taget
”ur luften”!
(Enl. vinden på Gråhara, som används för resultaträckningen, blåste det t.ex. vid vår start  9 m/s från 190 grader och lika mycket 30 min senare. Medan vi inte hade ens hälften av det(?), som mest,  och vår vindriktning var c WSW -> W -> SW! Bryr mej inte ens om att analysera det närmare, trots att jag har tillgång till ”vindprotokollet”! Det är väl dessutom omöjligt att för mej att ens bedömma vem som vann eller förlorade på vindens nyckfullhet!
Dessutom, vem bryr sej, när man har klassens ranking seger i fickan, utan att behöva starta i den sista tävlingen Gulf of Finland Race, med hög koefficient! Men vi ville till slut inte heller ställa upp i det ”spektaklet”, som ...

Slutspurten! Ilmarin har fått fast oss när vinden återkom vid Rysskär! Vi med blå/vit spi. Den helblåa är Madame Blå (First 40.7 i ORC2, som startat 10 minuter före oss) Foto Pekka Rapeli (Imppu B) som här seglade med X-99an Vinca, som startat 10 minuter efter oss i LYS.
Vi var sedan 47 s före Ilmarinen i mål!

Efter prisutdelningen bjöd Amiralitätet rankingsegrarna (Amiralens 12e I IMS/ORC) på middag på Blue Peter. Fr.v. Henkka, Frida och Jokke. Niku låg hemma i feber. Amiralen bakom kameran. Säsongen skall säkert firas mera sedan den är avslutad.!

EFTERSNACK:

Nu säger Amiralitetets regelexpert: "Ditt anrop till Nicke var felaktigt. Det korrekta anropet är plats för land varvid Nicke bör hålla undan eller svara att det finns plats!"
Nå han höll ju undan, men vad han/de ropade uppfattade jag inte riktigt. Vi ropade väl rätt mycket i kors.
Vår regelexpert har inte heller hört om dylika tekniska störningar!

(14-15.8 O
HELSINKI TALLINNA RACE - "ÄNTLIGEN" SEGER!
FRIDA (Flitigast), NIKU (diverse),  GIGGEN 76 ("Viktigast")

GLÖMSKA OCH SLARV
Amiralen insåg på vägen till startområdet att han hade två regnjackor men inga byxor! Såtillvida positivt att vi sparade vikt, J men…? Nå han löste problemet genom att göra den ena jackan till "kjol", men den hölls inte så bra uppe och till slut insåg skepparen att han satt välskyddad bakom besättningen och tog bort otyget! Så glömde han telefonladdaren i bilen! 
Ingen hade upplys Amiralen om hur länge det tar att värma våra pastalådor i ugnen och Amiralen, som lät besättningen äta först, hann inte äta så mycket själv.
En gast hade glömt sovsäcken hemma! Fördäckaren mm hade glömt att trä skotet genom inhaulern! Den kunde vi ju ha behöva när det mojnar, om det eventuellt skulle bli kryss.

STARTLINJEN
Precis som förra året var startlinjen alldeles för sned. Den bortre ändan var VÄLDIGT MYCKET fördelaktigare, men vi kom ihåg att vi då startade nära den ändan, men blev överkörda av en massa större båtar, medan den som vann vår klass startade närmare startfartyget och körde ovan på alla andra. Den var sedan över en halv sjömil före oss på vägen mot Helsinki kassun.
Alltså skulle vi nu stata ungefär på mitten och akta oss för att bli överkörda!
Ungefär när starten gick insåg jag misstaget! Vi var ju endast 12 ORC och 5 IRC båtar och linjen var oändligt lång och ingen fans nära bakom. Vid bortre ändan startade värsta konkurrenten Ilmarinen. Visserligen hade de någon båt i lä som lite luffade upp, men IGEN låg vi redan i starten långt bakom! (FULA ORD…!) En LITEN tröst var att ingen av våra andra konkurrenter var nära oss!

Så blev det en kort läns till Trutkobbens isboj. I den friska vinden hissade vi vår AP, men focken lämnades uppe och det var inte så bra. Den störde nog spinnun!



Spinnun upp och fokus på Ilmarinen där långt framför! Foto Sailpix.fi

Fick nog rapport om att "Strittis" var klart bakom men hur långt visste jag inte riktigt! Här kommer de i varje fall Med focken hygligt nertagen! Men de har ju "personal", som orkar jobba! Foto Sailpix.fi

Så blev det en lös bog mot kassunen och där gick vi rätt bra jämfört med Ilmarinen och kom riktigt nära den före kassunen, men tyvärr inte förbi. Vi blev nog också redan här påminda om våra kommande problem.

DEN UTLOVADE, MOT N VRIDANDE OCH MOJNANDE VINDEN, VRED INTE SÅ MYCKET OCH MOJNADE TILL 15 KNOP FÖRST MOT SLUTET! I BÖRJAN BLÅSTE DET C 17-20 KNOP! 

Det blev ett problem för oss, för jag hade satsat på lättvindsfocken. Vi skulle ju inte få kryss och jag var inställd på att gå med gennakern till Tallinna Madal. Focken gick inte att trimma som jag vill ha den i frisk vind och den var ju också onödigt stor. Båten var svårhanterlig och den byiga vinden ställde stora krav på Frida som skotade storen (hela vägen!) och förförsta gången upplevde jag att skotsystemet inte funkar tillfredsställande. Att ta ett rev tror jag inte hade hjälpt och det brukar jag inte ens tänka på i denna vindstyrka. Att byta fock hade betytt att vi hade förlorat mera än vi hade råd med!
Så vi bara väntade på att det skulle mojna, men det ända som hände var att det sakta vred lite med och det gjorde att vi kunde gå lite under märket och ändå räkna med att enkelt komma upp! Det hjälpte nog en hel del!
Vi rundade alltså Helsinki kassunen tätt efter Ilmarinen, men lite närmare fyren och tog dessutom  lite höjd genast efter rundningen. Så nu gällde det bara att gå lite hårdare än de. 
Nu höll vi på och kämpade för speed och vi lyckades flera gånger  komma i jämn bredd med dem, men så behövdes det bara att man tog en våg fel eller att storen inte gick tillräckligt snabbt ut i en by, eller någonting annat, så var vi igen en halv båtlängd längre bak. Det var lite frustrerande för jag hade velat gå förbi dem och sedan gå lite lägre och fortare när det nu utlovades vridande vind mot N. Det fick man i ett tidigt skede känning av!

OM REVNING
Att reva bör man träna! Annars förlorar man mycket! Det fick vi exempel på ännu en gång. En snabbare båt än vår hade gått förbi  före kassunen och började lite efter rundningen ta in ett rev. Vi gick förbi dem i lä och jag kunde givetvis inte se hur de gjorde det, men kunde höra det fladdrande seglet rätt länge. Den båten kom sedan inte förbi oss mera!
Jag brukar göra så att fallet ges ut snabbt och precis så mycket som behövs. Samtidigt skall revlinan tas in, SNABBT! Storskotet måste ges ut lite för att det skall gå lätt. (Se till att revlinan i bommens bakre ända är placerad på rätt ställe! Kan löna sej att märka ut det i förväg!)

ÄNTLIGEN
Vi lyckades tillslut komma förbi Ilmarinen och jag kunde gå lite lägre. En stund hängde Dufour 34an med oss, men sedan blev den sakta, sakta…Det enda man upplyste mej om övriga konkurrenter var att Weber Brothers hade tagit höjd och blivit efter.


LADE MEJ NER BAKOM RATTEN
Varför det hände vet jag inte, men plötsligt  just när vi passerade fyren ”lade jag mej ner” bakom ratten med huvudet mot lä, fortfarande styrande rakt, tills jag såg att Frida hade tag i ratten och jag steg upp. Möjligen försökte jag skuffa undan min "kjol", som låg i fara att störa ratten och en våg tyckte att jag behövde vila?
Incidenten var fort undanstökad och jag kunde börja rundingen till läns mot Nygrund. Klockan var då c 21:30, vilket betydde att seglingen gått  otroligt snabbt dittills. Men solen hade gått ner och det började mörkna så vi valde AP spinnun igen! Ganska fegt, men safety först och jag tror inte att varken Ilmarinen eller Valkyrian tog nämnvärt in på oss.
Som bäst hittade vi en våg som gav oss 10 knops fart, medan 76 åriga Giggen, till skepparens förfäran, STOD inne i båten och tog på sej mera kläder.

NÄSTAN KRYSSBOG
När vi hade börjat kryssbogen mot Aegnas boj hade det nog börjat mojna lite och nu var båten i bra trim och en större båt och Ilmarinen började bli igen. Riktigt full kryss var det nu inte, men just så mycket att man kunde gå med fart, åtminstone tidvis!
På den långa länsen mot mål ville jag egentligen ha upp vår största, läns spinnakern, trots att jag visste att vi har segern i en ask redan, men igen fick några lite tuffare pustar mej att ta säkerheten i första hand och vi tog APn. Den är knappa 4 kvm mindre än länsspinnackern!

TVÅ 76 ÅRINGAR – TVÅ  FÖR  MYCKET – NÅ NÄÄÄ! – FÖRSÖK KLARA ER UTAN OSS!
När vi höll på att landa ”lade sej” Giggen på sittbruns bänken! Jag är säker på att han ville visa att han inte är sämre än sin skepparen!?
Obetydliga blesyrer visar ju bara att han inte är helt på sin kaptens nivå, vilket ju visar lojalitet!?

Besättningsprisen, muggarna t.v. och rosor för tävlingens alla damer! De svarta kassarna innehöll olika fiskprodukter och varje båt fick en sådan, om de var på plats och mot förmodan hörde vad som sades i mikrofonen från podiet! Sorlet under prisutdelningen var pinsamt högljut! Borde prisutdelningen hållas tidigare så att folk inte är så alkoholpåverkade? På bilden nedan en del av den svarta kassens innehåll!

Här har vi ett av våra största "problem" under de senaste åren i HTR, Ilmarinens besättning fr.v. Erik Rosenblad. Juhani Pitkänen, Markus Muikku, Mika Muikku och skeparen Pauli Wetterstrand med pokalen. Anssi Muikku hade redan farit hem med färja.
                                                                 

Vår ros med sin ros! Men hon borde ha fått ett helt dussin av dem, så som hon slet med storen nästan hela vägen!

EFTERSNACK:
- 4 långa banseglingar i BOW på Erstan i friskare vind var ju tungt, men ingenting mot detta! Sjögången och fel försegel hade givetvis en avgörande betydelse!

- 3 snabbaste båtarna i ORC Club var i klass 3! Av våra konkurrenter var väl endast Low en som valt att segla EM, medan många av de större var där!
 
- glädjande var att klubbkompisen Martin Stude med sin Bavaria 38 Match Belinda vann ORC Club 1! Han hade tydligen en ännu sämre start än vi, men gick förbi oss i lä med revad stor och god fart före kassunen. Men i mål var de endast 4:45 före oss.

- Ipanema, en J/109, som vann ORC Club 2,  startade däremot bättre än vi, men hissade inte blåsan på första länsen, så vi gick förbi dem. Sedan gick de förbi oss på vägen mot kassunen och då missade jag en stor chans att ta deras aktervåg och sjölä av dem! Men trots att jag tog den platsen sent hade vi nog nytta av det en rätt lång sträcka och tog klart snabbare in på Ilmarinen! Ipanema kom ändå endast 2:53 före oss i mål.

- det är uppenbart att sträckan till Tallinna Madal var den mest avgörande denna gång, trots att det inte var kryss! Den var nog svårkörd!

- så kan man glädja sej åt att skepparen/rorsman inte blev utskälld en enda gång. Inte under seglingen och inte efteråt heller! Mitt mine måste svikta? Aj joo! Det gnälldes ju en hel del på att jag borde lagat egg o beacon åt dem till morgonmål! Jag var inte kocken och inte hade jag det begärda ombord! Däremot fans det tillräckligt med annat ätbart, som jag nu blir tvungen att äta "hela veckan"!

- däremot tyckte vännerna på Valkyrian, som väl "strittade" bort på den svår sträckan och som följd av den ännu sämre starten än vår, att vi inte vann med mycket! (4,5 minuter räcker mer än väl åt oss!) Ytterligare ansåg de att vi inte var lika mycket före dem som vanligt! (10:45 i seglad tid och 12,5 min i korr.tid på en såhär snabb bana räcker bra åt oss, det med!)

(29.7 -1.8)
 BOW PÅ ERSTAN - CIRKELN SLUTEN!
 FRIDA, CLAES, JOKKE och NIKU! 
STORT TACK TILL ER FÖR EN STRÅNG PRESTATION!  

VÅR TAKTIKER JOKKE, SOM JU HADE KOLLPÅ LÄGET HELA TIDEN, STÅR FÖR REFERATET!
AMIRALEN SOM RATTADE VET JU MINDRE OM VAD SOM HÄNDE RUNTOMKRING OSS!  
               
Torstai. Pitkä kisa:
Startti on vaisu ja en näe kunnolla linjaa ylä- ja alapuolella olevien veneiden takia. Pyydän nostamaan, kun luulen, että ollaan ajoissa. Yläpuolella Vinca jarruttaa vielä enemmän. Lähdössä kuitenkin OK vauhti ja alapuolella luulin olevan Elysia, mutta se onkin Ilmarinen, puoli veneenmittaa edellä. DWE (Dat wor et) ottaa ylivoimaisen lähdön aivan veneeltä ja LOW myös meitä paremman selvästi alempaa.



"Långa" seglingens start har gått såsom Jokke beskrivit ovan. Fr.v. Vinka, vi, Ilmarinen, (okänd) och Minnamari. Dat wor et syns inte på bilden! Den kom med god fart i lovart om oss. "Långt bakom" kom sedan resten av de sammanlagt 12i klassen.
Bilden tagen av Kari Wilen. Klicka på "2015" om du vill se hur det såg ut lite senare!

Saamme korkeutta Ilmariseen nähden ja Vinca jää meidän ja DWE:n väliin ja joutuu kääntymään. Emme kuitenkaan pysty Ilmarisen takia purjehtimaan parasta vauhtia. Leikkarin lähestyessä LOW saa hyvän höjdin alempaa, mutta Ilmarinen vaikuttaisi olevan tasoissa tai hieman takana. Käännymme ensimmäisinä jo hieman yli leikkarin ja DWE kääntyy heti eteemme ja ajaa varsin korkealle (huomattavasti yli merkin) ja hitaasti, jolloin meidän on pakko tehdä samoin. Seurauksena hieman myöhemmin kääntynyt Ilmarinen jyrää yli ja lähdemme laskemaan merkkiä kohti. Vinca menee niukasti takaa selvästi pidemmälle yli merkin. Pimu tulee ikävästi niin, ettemme aivan ehdi edestä ja käännymme heidän leebowhun (virhe?). He ajattavat meitä turhan pitkään styyralla kun paara veisi jo helposti yli ylämerkin ja suoraan kohti seuraavaa.

Kun vihdoin pääsemme kääntymään, DWE on jo aika kaukana, Ilmarinen edellä ja taisi olla LOWkin. Päätämme laskea alas kun muut näyttävät nostattelevantoisiaan ja ajavan selvästi yli tulevan niemen, josta pääsee laskemaan seuraavalle merkille. Välillä näyttää hyvältä, mutta ehkä lähempänä leen rantaa tuulee huonommin ja korkeammalla ollut Vincakin menee ohi. Niemen jälkeen suhteellinen tuuli on 60 asteen paikkeilla ja mietimme genaakkeri, spinnu vai jatketaanko fokalla. Genaakkeri olisi ollut ehkä paras, mutta sen rullasysteemi ei herätä luottamusta. Nostamme spinnun, joka vetää hyvin muutaman minuutin, mutta sitten tuulta tulee lisää ja shiftejä vastaan ja spinnu tuntuu toivottomalta, vaikka edessä näkyy pari isomman luokan spinnua. Otamme spinnun alas ja olemme enemmän perässä kärkeä. Takana Elysia jatkaa genaakkerilla ja muut luokassamme eivät kai yrittäneetkään.

Kaskisgrundetin jälkeen kaikki ajavat varsin ylös ja olemme hieman paskoissa. Päätämme laskea suoraan kohti rakoa, josta pääsee punaiselle jääpoijulle, jonka olemme tulkinneet merkiksi. Pitkän aikaa tuonne pystyy ajamaan suoraa, mutta Riskholmenin jälkeen tuuli kääntyy meillä alempana niin paljon vastaan, että ajamme kohti 3,7 m matalaa tai sen alapuolellekin. Pyydän ajamaan sen alapuolelta tajuamatta, että sen jälkeen olemme lukossa reilut 2 kaapelia kunnes myös 3,5 m matala on ohitettu. Tuolla pätkällä tuli voimakas myötäinen shifti, jota emme uskaltaneet hyödyntää ko. matalikkojen takia. Huono shifti palasi ja ajoimme kohti seuraavaa 3,5 m matalaa ja vendasimme juuri ennen sitä. Heitimme seuraavan vendan niin, että osuimme yli 10 m syvään rakoon ja pääsimme piinaten myös yli jääpoijun. Ylemmäksi ajaneista osa pääsi suoraan ja osa lyhyellä tikillä reunamerkin viitalle, joka oli lopulta se oikea merkki. Ylempänä siis tuuli ei kääntynyt yhtä paljon vastaan. Jääpoijulla aiemmin lähellä ollut Vinca oli kaukana edellä ja aivan meidän perässä oli LassuX, jota emme olleet edes noteeranneet aiemmin.

Seuraavalla pätkällä havaitsimme DWE:n valuvan selvästi alle merkin ja ajavan välillä hyvin alas. Nyt päätimme kokeilla yläbanaania, jossa tuuli vaikutti olevan vähemmän vastainen. Aluksi näyttikin hyvältä, mutta hiukan myöhemmin alalaidan veneet saivat erinomaisen höjdin ja selvästi enemmän tuulta kuin me ja taas jäimme jälkeen. Pitkä kisa oli alkanut umpisurkeasti! Vihdoin tuli kuitenkin kryssiä, joka on aina ollut vahvuutemme. Hissukseen pääsimme lähemmäs kärkeä ajean tarkasti shiftit ja rannat. Kokombrikin ”ylämerkillä” olimme jo hyvin lähellä Vincaa ja Ilmarista eikä LOWkaan kaukana ollut. Myös DWE oli siedettävän etäisyyden päässä, kutakuinkin tasoituksensa verran edellä.

Lyhyen spinnuslöörin jälkeen alkoi pitkä kevyt plattis, jossa menimme tasatahtia Vincan kanssa ja ohitimme Ilmarisen.  Seuraavalla pitkällä sivutuulipätkällä Ilmarinen tuli lähemmäksi muttei saanut kiinni. Tuulikulmat olivat usein spinnu- tai ainakin genaakkerilukemissa, mutta kukaan ei sellaista nostanut.
Voimakkaat shiftit olisivatkin tehneet ajamisesta haastavaa, mutta kai sentään nopeampaa.

Pitkä lenssi maaliin menimme alussa täysin Vincan ja Ilmarisen vauhtia, mutta tuulen välillä kevennyttyä Ilmarinen jäi. Pääsimme LOWstakin ohi. Lopussa tuuli alkoi kuolla ja vaikutti siltä että tuuli väheni takaa ensin, sillä viimeisellä parilla maililla Vinca kasvatti eron alle kahdesta minuutista kuuteen, DWE kutakuinkin tuplasi eron ja vastaavasti Ilmarinen jäi selvästi lisää meille. Samalla myös edellisellä merkillä uhkaavan lähellä ollut Minnamari jäi tuloksissa taakse. Tuloksena torjuntavoittona kolmas sija, mutta heti maalilinjalla kuulimme, että DWE protestoi meitä vastaan merkin oikaisemisesta.

Vi fick först DSQ, men ”However, due to improper action of race committee by not clearly defining the course marks in sailing instructions, the finishing position of FIN-10810 is re-installed.”
Ett rättvist beslut, tycker vi! Tilläggas kan att många hade problem att hitta de rätta märkena och jag vet att åtminstone en båt trodde att att vårt märke var det rätta, men vågade inte gå den väg vi gick. En navigatör blev så förbannad att han avbröt insättningen av banan i plottern och hade sagt att ”vi seglar efter de andra!”

Perjantai. Eka rata:
Tuulta on välillä 10 ja välillä 17 solmua. Mietimme kuumeisesti mikä fokka laitetaan ja päädymme kevlar L/M:ään. Otamme hyvän lähdön läheltä lippua muiden startatessa ylempää DWE ylimpänä ja myös hyvän lähdön ottaneena. Me menemme kryssin melko keskeltä. LOW ja Vinca menevät takaamme vasempaan laitaan ja DWE oikeaan kutakuinkin tasoissa meidän kanssa. Vasen vetää paremmin ja käännymme sinne sen huomattuamme. LOW on saanut erittäin suuren kaulan ja Vincakin mennyt ohi, mutta vastaavasti DWE on jäänyt oikealla. Lenssillä saamme kiinni Vincaa ja LOW:ta DWE:n pysyessä takana. Maaliin tulemme hyvin lähellä Vincaa ja LOW:ta. DWE on 20 sekuntia meidän perässä, joten uskomme voittaneemme ja pahin kilpailija DWE 4.

Toka rata:
Tuulta on hiukan enemmän ja otamme hyvän lähdön taas lipulta. DWE:n lähtö ei enää ole samaa tasoa. Ilmarinen menee alussa hyvin ja johtaa ekalla ylämerkillä ja me olemme toisena DWE ja LOW jonkin verran jääneenä. Taisimme ohittaa Ilmarisen ekalla lenssillä ja lopun ajamme lähinnä DWE:ta vartioiden ensimmäisenä maaliin. Ilmarinen on toisena ja tarpeeksi meidän perässä, mutta tuloksissa DWE:n edellä. Vauhtimme tuntuu olevan parasta niin kryssillä kuin lenssillä, vaikka hetkittäin joku kulkeekin yhtä hyvin tai jopa hieman paremmin. 

Kolmas rata:
Tuulta on taas hiukan lisää. Tässä taisi tulla hiukan huonompi lähtö ja jouduimme kääntymään pois paskoista, mutta emme olleet kuitenkaan jäljessä kuin 1-2 veneemittaa. Oikealta saamme paremman shiftin ja välillä näyttää, että johdamme ylivoimaisesti. Sitten vasemmaltakin tulee hyvä shifti ja molemmissa laidoissa ajetaan todella korkealle, mutta eri halsseilla. Lopulta vasemman laidan tuuli voittaa ja meille tulee 20-30 astetta vastaan. Silti olemme kutakuinkin tasoissa vasemmalta tulleiden DWE:n, Vincan ja Ilmarisen kanssa ja pidemmälle oikealle mennyt LOW johtaa. Lenssillä ohitamme DWE:n kanssa muut, mutta pysymme DWE:n edellä sitä vartioiden. Ylämerkillä meillä on jo varsin reilu johto ja otamme aika kovatuulisen lenssin hyvin varmanpäälle nostaen spinnun hitaasti ja laskien ajoissa. Alamerkillä johdamme vielä selvästi DWE:tä, mutta lyhyellä kryssillä maaliin vauhti ei löydy ja menemme väärään reunaan, jolloin DWE pääsee niukasti ennen maaliin, mutta voitamme kuitenkin selvästi tasoituksilla. Muut jäävät yllättävän kauas. 

Neljäs rata:
Olimme jo aika puhki kolmesta tiukasta lähdöstä ja emme oikein uskoneet, että neljättä tulee. OK lähtö ja karkaamme DWE:n kanssa pian muilta. Ylämerkillä olemme niukasti edellä, mutta lenssillä DWE saa sisäpaikan ja pääsee ohi, mutta olemme merkin kierron jälkeen aivan perälaudassa kiinni. Jatkamme hyvin pienillä eroilla, mutta DWE on edellä. Kohtaamme me paaralla ja DWE styyralla juuri ja juuri edellä. DWE yrittää kääntää päälle, muttei onnistu liian pienen eron takia. Mahdollisuutemme on tullut päästä leebowhon, mutta broachaamme mystisesti. DWE:n aiheuttama tuulenkääntymä vai puuska? DWE pääsee päälle ja me joudumme laskemaan. Hitaasti saamme kiinni DWE:tä ja leikkarilla olemme jo niin lähellä, että tilanne toistuu. Nyt olemme hereillä ja pääsemme DWE:n eteen ylämerkille. Tarkoitus on kääntyä jyrkästi levittäjältä, mutta DWE onnistuu kuitenkin livahtamaan sisäpaikalle. Hurjan tuntuisesti ajamme DWE:n keula aivan perämme vieressä reipasta lenssiä varsin alas. Merkillä olemme taas perässä kiinni, mutta nyt jäämme tolkuttomasti ylimääräisissä vendoissa. Meillä oli pahoja vaikeuksia kiihdyttää vendoista. Jäämme lyhyellä maalikryssillä peräti  41 sekuntia. DWE voittaa ja me olemme toinen. Harmittaa, kun turhaan annoimme voiton DWE:lle mokailemalla. Muut yli 2 minuutin päässä!

Rannassa stuuraa viikatessa löydämme monta repeämää. Yksi yli puolimetriä pitkä ja ei näytä helposti paikattavalta. Onneksi mukana on toinen stuura, joka on vahvempi ja todennäköisesti yhtä nopea!
Nog hade vi kunnat lappa den vid behov! Det är jag övertygad om! Vi hade massor med stark kevlar ”tarraduk”!

Dagens bästa dag två! Diversse drickor, glas, tuggummi.... Amiralen, Niku, Jokke, Claes och Frida!

Lauantai. Viides rata:
Tuulta on enemmän kuin perjantaina, vaikka ennusteen mukaan ei pitänyt olla. Yli 20 solmun ei kuitenkaan vielä, joten jatkamme L/M-fokalla. Radalta meillä on jo sarja 1,1,1,2 ja vain neljä lasketaan mukaan. Me emme siis enää voi parantaa kuin yksi 2. voitoksi. DWE:llä on sarja 1,2,3,4, joten heillä on paljon parannettavaa. Taktiikka on siis selvä DWE on voitettava ja on jopa toivottavaa, että muut voittavat meidät eli samalla DWE:n. Pääsemme heti lähdöstä DWE:n edelle ja vahdimme tiukasti heitä antaen muiden mennä vapaasti. LOW ja Vinca käyttävät tilaisuuden hyväkseen ja ovat johdossa. Lenssillä tarkoitus on vain päästää muut karkuun ja ajella DWE:n kanssa vääriin suuntiin, jonka he tekevätkin itse. Samalla he toki pääsevät meistä ohi, mutta kryssillä ohitamme heidät ja jatkamme tiukkaa vartiointia. Leikkarilla vielä piinaamme heidän edessä, jotta LOW ja Vinca saavat riittävästi etumatkaa. Lenssillä taas ajamme järjettömiä suuntia, mutta ikävän hyvää vauhtia, joten LOW ja Vinca eivät pääse kunnolla karkuun sekä Ilmarinen jää turhan paljon. Taas DWE menee lenssillä ohi, mutta nyt pysymme aivan perässä ja uskomme voittaneemme DWE:n. Vinca voittaa ja mahdollisesti LOWkin voittaa DWE:n (ei voittanut), joten kisa oli mennyt taktiikan mukaisesti. DWE ei saanut parannettua sarjaansa oleellisesti.

 Kuudes rata:
Tuulta tuli lisää ja vaihdamme kovantuulen fokkaan. Saamme hyvän lähdön ja DWE ottaa erittäin huonon lähdön Vincan päästessä leebowhon. DWE joutuu kääntymään muiden jatkaessa vasemmalle, jossa tuuli näyttää paremmalta. Kohdatessa DWE on vasta neljäntenä selvästi meidän takana ja LOW johtaa. Lenssi on hieman vino ja edellisen lähdön jiippivaikeuksien takia nostamme spinnun valmiiksi paaralta, mikä toimii hyvin. Puuskissa on jo selvästi yli 20 solmua. Toisella kryssillä vahdimme DWE:tä kauempaa häiritsemättä. Kryssin lopulla tilanne on niin selvä DWE:n osalta, että päätämme tähdätä voittoon. LOW ajaa yli leikkarin ja pääsemme lähemmäksi. Lenssilläkin saamme hiukan kiinni ja tulemme alle minuutin perässä maaliin kun varaa on n. 70 sekuntia. Vinca pysyy reilusti DWE:n edellä ja DWE jää tarpeeksi LOW:lle, joten me voitamme ja DWE on vasta 4.

Lyhyt saaristokisa:
Netissä on jo tulokset viidennestä radasta ja kuudes vaikutti selvältä. Laskujen mukaan siis johdamme 2.2 pisteellä. Vikassa kisassa on kerroin1.1, joten voimme hävitä 2 sijaa DWE:lle. Muut ovat jo niin kaukana, että vain täydellinen katastrofi voisi johtaa häviöön. Saamme hyvän lähdön ja DWE on taas vaikeuksissa heti lähdöstä. Ylämerkille tulemme niukasti  ennen LOWta ja muihin on jo hiukan rakoa. Ilmarinen ja Vinca tulevat niukasti ennen DWE:tä. Nyt tilanne on siis käänteinen pitkään kisaan. Me olemme vapaana karussa ja DWE muiden armoilla.
Vinca nostattelee DWE:tä, mikä sopii hyvin meille. LOW pysyy pitkään aivan lähelle, mutta ensimmäisen merkin lähestyessä kurssi tiukkenee kryssikulmaan jolloin LOW jää paskoihimme. Lensille pääsemme selkeässä johdossa. Taas jiippaamme ensin ja nostamme spinnun sitten. Pahimmat puuskat ovat jo yli 25 solmua ja pelkäämme kiinalaista ja/tai kalustovaurioita. Selkeän johdon turvin ajamme varovaisesti spinnu yliskuutattuna puuskissa, mutta muut eivät juurikaan saa kiinni. Edessä isompien luokkien veneitä brouchailee pahasti, mutta meillä ei ole ongelmia. Spinnu alas ja tiukalle stekille n. 1:30 ennen Vincaa ja DWE:tä LOW:n ollessa lähempänä. Tällä tiukalla pätkällä saamme hiukan lisää eroa ja varsinkin DWE:llä
näytttää vaikealta genualla (vaihtoi lenssillä). Pahin puuska 29 solmua!  Grangrundenin länsipoijun jälkeen oli sivuutuulta, jossa muilla oli selvästi parempi vauhti. Loppua kohden tuuli keveni hiukan ja olisi voinut nostaa genaakkerin. Kuintekin kaikki olivat takana ja tasoituksilla hitainkin lähestyvästä ryhmästä saisi olla minuutin edellä, joten päätimme olla ottamatta turhaa riskiä. Lopulta LOW menee ohi n. maili ennen maalia. Otamme sen peräaallon, jolla pysymme maaliin saakka ja muut eivät pääse ohi, vaikka toki Vinca ja DWE ovat jo varsin lähellä. Tiedämme voittaneemme sekä lyhyen, että SM:n! Mutta emme olleet varmoja lyhyen muista sijoista.

Guld tycks smaka också Niku!? Här är vi på den trevliga Jubileumsfesten som avslutade regattan!