Jag = Tommen, Tomppa... och alla de där andra namnen du hört. Till Amiral (över de sju fjärdarna) utnämnde jag mej efter att ha seglat i Kolumbus' kölvatten. "Kungen av Amiralshamnen", lanserat av WB-news, hör också till mina egna favoriter. En naturbegåvning som seglare med utomstående hjälp (Ti) ?

Några fakta:

  • Medlem i Esbo Segelförening nästan sedan födseln
  • Skolan smakade inte, och klasserna dubblerades flera gånger
  • Firar 65 år som kappseglare 2018

Misstag nummer 1:

Fick som lovande juniorseglare ett erbjudande att bli segelmakare hos Karhu Sport, vilket hade medfört avbruten skolgång. Trodde dock att man måste bli student för att bli "något" och avböjde. Hade jag då vetat hur obekväm en studentmössa är, så ... Men det var förstås inte studentexamensnämndens fel att det gick som det gick...

Misstag nummer 2:

Efter studenten blev det Hanken och sent om sider diplomekonom. Borde ha valt Lilla hanken i stället, så hade jag lärt mig hur man sköter ett enmansföretag. Men det var förstås inte Hankens fel att det gick som det gick...

Men även en blind höna...

Jag började sälja segelbåtar. Först Lill Scampin, ca 15 st, sedan Murena och Avance, över 50 st. Comfortinaagenturen fick jag hösten 1981, och sålde under de följande tio åren mer än 80 32:or, någon enstaka Comfort och Cayenne samt ett antal 38:or.

Och sedan ut i världen!

America 500 -seglingen i Kolumbus kölvatten år 1992-93 (karriärens största och intressantaste evenemang) markerade slutet på min båthandlarkarriär. Hemkommen igen fann jag ett Finland fortfarande i djupaste depression, och eftersom ingen längre köpte båtar, återstod för mig bara att njuta av dem jag hade "i lager". Det har jag gjort sedan dess.

Men 2008 hade jag  sålt både Comfortina 35an och 32an, den sistnämnde med tårar i ögonen, och köpte en Finngulf 33. Redan följande år hade jag av Finngulf "tvingats" att byta till Finngulf 331! och på den vägen är jag nu!