FRIDA, NIKU, JOKKE & HENKA
Väl framme där sökte vi lä och hissade seglen och tog ett rev i storen. Så for vi för att se på småbåtarnas start, men de hade redan startat! För tidigt tyckte jag.
När vi passerade startfartyget såg vi en del flaggor uppe och småningom kom vi till att startproceduren redan var påbörjad för vår start och vände mot linjen. Dit hann vi inte före det kom en svag ljudsignal och alla flaggor togs ner. Vår start hade skett åtminstone 5 minuter för tidigt och uppskattningsvis bara hälften av vår klass var på väg. Vi fick en eländig start tidsmässigt, men var fria. Det var endast c 0,5 Nm till kryssmärket! Dit hade vi kommit som andra men måste bromsa lite för Mean Machine kom för styrbord nästan till märket. I den vävan gich Pärlan (Fg 37) akter om oss och kom just före oss till märket. En onödigt försiktig manöver av mej, men jag var nog lite nervös p.g.a. den friska vinden som redan rådde och skulle vara betydligt hårdare längre ute.
På samma ställe hade vi ju kolliderat med Pogo 30an i tvåmanseglingen. (Skadorna blev ju små och jag her fått ersättning för dem!) I Pentala Race ORC gjorde jag ju mitt livs första Kines, med samma segelföring som nu!
Efteråt konstaterade vi att vi igen (som förra hösten i denna tävling), gjorde en eländig start, men kom ändå som trea till första märket.
Jag har en dålig uppfattning om hur läget var bakom oss för jag undvek att titta bakåt för mycket.
Närmast oss hade vi i varje fall en First 36.7 och Pogo 30an.
BANAN
SW om Melkö gick vi sedan alla för nära, utom First 36.7an som väl där tog ledningen i fältet. Vid den röda bojen kunde man bra ha hissat spinnaker, men jag tror inte att någon i vår klass gjorde det. Men Pogo 30an rullade ut en stor gennaker och skar kraftigt mot SO och på den resan blev de! Att så skulle gå insåg nog vi ganska fort! Vi tog genast kurs mot märket och småningom spirade vi sedan focken. Lite för tidigt före bojen gippade vi och tog bort spiran, men det var ingen vits att spira mera. Så nära var bojen var vi. Firsten Siren Song hade också skurit onödigt mycket och när de gippade (tror jag), såg besättningen att de skörade storen. Jag bedömmer att vi nog hade kommit före dem till bojen.

På väg mot Trutkobben! Fr. v. Jokke, Amiralen och Henkka. Bakom ryggen på Henkka finns på olika avstånd, Pogo 30, Bianca II, First 36.7, Siren Song, Mean Marine 2, Mean Machine, som leder fältet.(Foto Frida)
När vi närmade oss Trutkobbens boj insåg vi att det kunde bli problem när stora klassens båtar kom länsande mot den och skulle runda och komma rakt mot oss. En av dem kom hotfullt nära oss men det gick bra.
Lite senare vred vinden sakta emot, vilket ju var till vår fördel med tanke på
konkurrenterna, som nu alla var bakom oss. Bara lilla klassens båtar framför
oss.
Jag var inte alls nöjd med kryssandet. Sjögången var besvärlig, vinden byig och
ojämn till riktning och styrka, så att storskotaren hade svårt att hinna med.
Farten varierade från 6,7 knop (för Mycket) till klart under 6 (alldeles för lite annat än möjligen en kort stund efter en misslyckt tagen våg). Jag svor nog rätt mycket tyst för mej själv! Men när jag efter kanske 20-30
minuter kastade en snabb blick bakåt kunde jag konstatera att ingen konkurrent var
ens nära oss, trots att vi och J/92an Shere Khan var minsta båt i klassen!
Hörde senare om en 36 fotare där man, efter att farten var kring 5,5 knop, funderade på vem som skulle gå in och koka kaffe! Så andra tydligen större problem!
Till Flathällgrund kom vi sedan tillsammans med Inferno 31orna Donna och
Inferna (LYS 1.16), medan J/80an (1.19) Merenhuiske ännu var lite framför oss.
NAVIGATIONSPROBLEM
Sikten var inte den bästa och nästa märke var ett litet S märke drygt 3 Nm
längre borta. Nu ville jag kolla plottern där jag hade banan inlagd. Men rutten
syntes inte! Jag hade sett den tidigare, så den kunde inte ha bara försvunnit!
Jokke konstaterade att plotterns bild var 3 dimensionell och rutten syntes
inte. Inte var båten särdeles synlig heller, men fanns där. Bad Niku komma och
försöka lösa problemet. På pekade att rutten finns insatt med blå färg. Han
konstaterade att den inte syns, vilket jag ju visste och då sade jag bara att
den finns där (i plottern), för att hjälpa hans sökande! Han brakade nerverna och
lämnade plottern. Borde väl ha ”vääntä rautalangalla”! Jokke tog ratten och jag
försökte lösa problemet!
Jag vet att jag har lekt med detta någon gång men hur jag då gjorde kom jag inte ihåg!
Så när jag hittade märket satt jag kursorn på det och samtidigt
trodde sej besättningen se märket. Vi hade lite tidigare passerat ett gult märke,
så lite osäkert var det ju om de såg det rätta märket, men kursen var rätt och
vi kom till rätt.
Innan vi han fullborda rundningen såg vi plötsligt en jätte våg dyka upp framför fören. Hann bara parera den en aning, men troligen just lagom för det gick efter omständigheterna någorlunda mjukt. Men vågen svepte över hela båten och jag var säkert den enda som inte helt sköljdes av den
Nu hade vi då kryssbog framför oss och det kändes tryggt med tanke på hur vi hade gått tidigare. Märket var inte heller så svårt att hitta! Snart mötte vi Mercedas-AMG, som vi förra året kämpade framgångsrikt med om totalsegern! I år var det ju inte någon totalseger på spel, i och med att LYS rankingen räknas på ett annat sätt, men alltid skulle det smaka med bästa korrigerade tid av alla!
Vi slog ganska genast efter märket, för jag ville komma inåt så fort som
möjligt i hopp om att få liten sjölä på slutet. Men vi sträckte mycket högre än
jag hade bedömt. Kryssen var mycket sned. På vågen ner hade vi gått lite öster
om O märkena vid Gustaf Adolf. Rakaste vägen går just rätt om det södra märket!
Nu kom vi upp mellan dem och själva Gustaf Adolf! Hade vinden vridit igen? Jag
tycker att Åtminstone den ena Infernon hade spira fock åtminstone i något skede.
Vi hade inte tid att tänka på sådant och inte visste vi ju så väldigt exakt
vart vi skulle!
Mersun kom klart längre från märket än vi! Varför?Inte kan vi ju gå högre än de på kryss!?
Så blev det en lång bog där man borde ha haft spinnaker, men varför riskera när
ingen konkurrent syntes. Nå, senare lär Shere Khan ha
kommit med god fart med sin gennakern, Men den skulle ju vara före oss i mål för
att vinna oss. Vi har ju samma LYS tal.
Jokke ser på hur Jani Lehti närmar sej med god fart och förundrar sej över att Pogon inte sträckt högre upp än hit! (Foto Frida)
LITE UNDERHÅLLNING
Ungefär halvvägs på den bogen fick så Mersun fast oss och vi fick en stunds underhållning när den stora racern (Next 37) kom fast oss, gick förbi och gled ifrån oss. Samtidigt kom Pogon nästan upp till oss! Den kom ungefär dit jag hade trott att vi skulle komma på det långa slaget norrut! Går den så lågt på kryss, eller hade de fått emot?
RIGGPROBLEM?
På väg mot Rysskär märkte någon att lä huvudvant var underligt lös i toppen. Så såg det i varje fall ut ovanför seglets topp på det revade storseglet! Nertill såg staget (rod) helt sträckt ut. Vi hittade ingen förklaring till detta och beslöt att göra en långsam stagvändning runt märket. Nu vet jag inte om någon kollade masten böjning i toppen. Något alarmerande hördes inte av någon och inte såg vi från sittbrunnen heller någonting som såg underligt ut!
Redan i stagvändningens början kom det klartecken av Niku att fullfölja
stagvändningen! Hela saken är ett mysterium och sattes på synvillanas konto av
Amiralen! Åtminstone tills masten var nertagen och den första undre (babords)
spridarens ändstycke lösgjordes... Mysterjet ökade bara!
Från bojen vid Trutkobben blev det sedan rätt bra kryss till den röda, men
också här vred vinden en aning mot O när vi hade slagit inåt. Men det höll inte
helt det slaget ut.
Så återstod speedway mot målet och det hade mojnat en aning, så vi beslöt att ta ut reven.
PROBLEM
Revlinorna var för korta och löpte eländigt inne i bommen! Det tog en evighet
att få upp seglet och dra ordentligt! Tvåans rev har vi väl aldrig använt och
ettans har verkat lite väl långt, så när det gick av i HTR köpte jag ett lite
kortare! Nu verkar det som revraderna på denna gamla stor är högre uppe än på
den nya. Det skall kollas. Men tanken var nog att de på den nya skulle vara på
samma höga höjd, med tanke på att vi sällan revar. Två rev tror jag vi aldrig har
haft?
Nå, storen drog nog rätt mycket under manövern, så inte lär vi ha förlorat på
det. Speciellt som det var ganska lätt vind vid målet!
Efter målgången togs seglen helt bort och bommen också.
EN RELATIVT HYFSAD SÄSONG, MED TOPPAR OCH FLOPPAR, VAR ÖVER FÖR
FinnFun!
På prisutdelningen delades det också ut andra pris. Bl.a. för Tvåmans seglingen som Niku och Amiralen vann. Det enda(!) priset som gavs för den prestationen fick Fördäcksgasten! Pärlans (Fg 37) skeppare Kai Vuorilehto kom efteråt och talade med oss med sina barn, som är hans huvudsakliga gastar! Tuffa ungar!
Kai kunde inte låta bli att berätta om deras "Once in a life time ennen Finell ensimmäisellä merkillä!" Men det bjöd vi så gärna på!
F.ö. blev Amiralen lätt förlägen några gånger när helt obekanta personer kom fram och uttryckte sin beundran över mitt seglande (givetvis inklusive besättning). En bad riktigt om ursäkt för att han störde... Följt med många år.... mm.
Borde folk börja kalla mej Ers Majestät Amiralen! :-)
Jokke ser nöjd ut med dagens resultat! Han skall f.ö. ha stort tack för all hjälp han gett vid sammanställandet av North Sails LYS Rankingen, som nu är slutseglad!
Amiralen skulle inte ha klarat det nya systemet utan honom! Resultaten finns nu på AMPs sidor, men vem som skulle vinna stora klassen har ju varit klart "halva sommaren"!
Vi gratulera Nicke Rostedt med Xelina till den överlägsna segern!
Dubbelseger igen till ESF i stora klassen! 3a blev WE2.
EFTERSNACK:
- Kämpandet med storen på fredag kväll var jobbigare än jag räknat med och innan jag fått det i bilen var jag ganska slut. Och klockan var rätt mycket innan jag kom i säng. Så hade jag (för mej) tidig väckning för att hinna till skepparmötet i KoPus hamn. Nå det var inget möte där, kunde vi få konstatera! Jag var övertygad om att jag läst att det skulle var 9:00, men inte hittade jag något om det efteråt!
Så har jag kommit till att jag fått någonsorts räddsla för hårt väder efter allt som hänt tidigare under sommaren, (inte minst i BOW, Pentala, HTR mm).
Jag var alltså mentalt trött och nervös under seglingen. Något som inte blev bättre av att jag inte var nöjd med hur jag kryssade.
(24.9) TROY VANN STORA KLASSEN I PÄLSREGATTAN!?
MED ENDAST JOKKE OCH PEKKA R OMBORD!
INKERI VANN LILLA KLASSEN OCH TOTALEN!
I STORA KLASSEN var Arwen 2a före Xelina (ESF), Ginia och Senja . 17 båtar startade! Av dem tog 2 RAF eller RET.
Hatten av för Troys 2-mans besättning, som också var först i mål av alla!
I LILLA KLASSEN var La Nonna 2a före Valaska, Lucky Too och Charlotta. 18 startade!
DEN NUVARANDE KLASSINDELNINGEN I LYS RANKINGEN FUNGERAR TYDLIGEN RÄTT BRA HÄR!
NÅGON KRYSS LÄR DET INTE HA VARIT OCH ENDEL SEGLADE INTE BANAN HELT RÄTT!?
TOTALT: 1a Inkeri, 2a LaNonna, 3a Valaska, 4a Troy, 5a Arwen, 6a Lucky Too, 7a Xelina, 8a Charlotta, 9a BMH Bella Nova,
Fullständiga resultat på marjaniemen-purjehtijat.fi (OBS! Nu två RAF!)
EFTERSNACK:
Här ser man tydligt Troy bakom Arwen, tycker Jokke!
Hört av en konkurrent om
Jokkes bravad i Pälsregattan:
”Jokkes prestation var
övertygande – han pälsade oss grundligt. På en kryssbana skulle han kanske inte
ha klarat sig bra, men framgången berodde inte enbart på båttypens egenskaper;
han klådde en systerbåt med 7 min 42 sek seglad tid.”
Nå i Grande Finale kryssade en Fg 41 och FinnFun bättre än Troy, på den
långa kryssen, alltså!
Sedan var Jokke ofin nog att när han rundade 2 min efter FinnFun till slutkryssen, gick han raka vägen
i mål och tog sin sin första Line Honors i sin första tävling för säsongen! Han var då ensam i Troy!!! Pälsregattan var hans andra
tävling för året och där blev det ju också LH! Nu med Pekka som hjälp!
Så jag tror han hade klarat
kryss också i Pälsregattan! Men där skall man ju undvika kryss så mycket som
möjligt genom att runda Kalvholmen rätt väg! Också det klarade han!
Ännu kan tilläggas att Jokke simmandes putsade bottnen med en trasa just före GF (17.9) och på nytt med däcksborste, också simmande, före Pälsen! Det förklarar säkert en del av båtens fart! Knappast var systerbåten Senjas botten så väl putsat? Eller Arwens?
Obs! Han har tagit upp båten, så det
är fritt fram i Karvalakki 8.10! T.o.m.
jag vågar starta, men hoppas både Jokke och Pekka kommer med!
Sällan ser man en såhär skärpt spinnakerskotare, som Pekka Rapeli här på Troy i Pälsregattan. Så inte skall vi ge all ära åt Jokke! :-)

Ett problem med systemet att man själv får välja vilken väg man rundar Kalvholmen ses här! Vivace med spinnaker skall runda isbojen motsols för att segla banan medsols, medan Shere Kahn tänker runda ön motsols och bör lämna märket på styrbords sida! Hur tror du det gick då? *
Denhär masttoppen gav Amiralen huvudbry! Storen verkar hissad över 2 märken! Men är klart under 2 märken!
* Svar på rundningsproblemet: Det gick tydfligen bra! Bara lite behövde de bromsa och så kunde de fälla akter om!
Men tänk om det hade kommit flera i rad...
SAMTLIGA BILDER TAGNA FRÅN MPs BILDSAMLING FRÅN ÅRETS PÄLSREGATTA!
(17-9) ESFs GRANDE FINALE - LYS UTAN SPI.
FRIDA & NIKU.
2a EFTER EN KLAR LEDNING TILLS VINDEN VRED MED SÅ ATT ALLA
BAKOM OSS STRÄCKTE DÄR VI KRYSSAT! TAI-TAI, TIMO LAUTTIA, SEGLADE DOCK
BRA HELA SEGLINGEN IGENOM OCH VAR VÄRD SEGERN!
Vi fick en bedrövlig start efter att
blockerats av en onödigt försiktig konkurrent! Låg bland de sista efter
startlinjen!
Sedan tycker Amiralen att vi länsade bra till röda bojen SW om Röda kon, där vi
rundade tätt efter Speculator (Finngulf 41) och Troy (Bavaria 35 Match).
Kryssen till F i Aisar sund gick minst lika bra i den till riktningen väldigt varierande vinden. Vi rundade klart före Troy,
men fortfarande efter Speculator! Efter länsen till Rövarn var det nog ingen
tvekan om vem som ledde enligt korrigerad tid!
Vi rundade till kryssen mot mål tätt efter stora systern, men så kom Troy c 2
minuter efter oss till märket och kunde styra rakt på målet! När sedan alla
efter den också gjorde det var vi besegrade!
Möjligen var jag för snål och slog under Aquamarine (Arcona 400), i st.f. att slå på den, när de kom fast oss vid
Ärtholmen. Där kanske vi slutligt
förlorade segern, men det är bara spekulationer!
Jokke Majander tog alltså Line Honors, trots att han seglade sin Troy helt
ensam! Vi blev 2a, i korrigerad tid, vilket väl nu inte grämde så väldigt
mycket, trots allt! Vi hade ju seglat riktigt bra för det mesta!
Xelina blev trea och Troy fjärde. Hela 12
båtar ställde upp!
Efteråt var det en seglare som grämde sej över att banan hade bara läns och kryss! Vid närmare eftertanke hade märket 1 vid Långgrund varit bättre än F. Kryssen hade blivit aningen bättre och det hade blivir slör till Rövarn.
Bäst av allt! Seglingen till Rövarn hade gått fortare (aningen kortare och slör i stället för läns i svag vind). Också Troy hade fått kryssa mot mål! Kräver GOTTGÖRELSE! HiHi! :-)
Lilla klassen seglade en kortare bana och där vann Sabrina före Skärflickan. 6 båtar var med!
HÄRMED PENSIONERAR SEJ AMIRALEN FRÅN KOORDINATOR POSTEN FÖR VÅRA
ÖPPNA LYS SEGLINGAR!
Stort tack till Stina och Rabbe, samt Claes, som friktionsfritt skött
koppijobben respektive resultaträkningen!
(11-9) KoPus KAKSINPURJEHDUS.
NIKU & AMIRALEN
Samma toppbåtar som nedan bland 10 andra par.
LÖRDAG KVÄLL:
Amiralen behövde bastu för sina sjuka muskler, men shore crew var på fest någonstans och ensam började han inte sätta på den! Tänkte att nu var det dags att sätta in banan i plottern, men S märke N om Rysskär???
Min plotter hade inte heller någon aning om ett sådant märke! Kollade efter att jag av tävlingsledaren fåtte en karta över banan! Nå, den fanns tydligen inte i plottern, trots att jag uppdaterat kortet just före HTR!?
På konkurrenterna hade jag en synnerligen bristfällig lista, men med AMPs årsboks hjälp hittade jag deras LYS-tal, utom den First 33.7a, som vi upptäkte som en ny anmäld, men först efter vår målgång! (Niku hade kanske sett den i något skede?)
Punkligt på avtalad avgångstid dök v Captain upp! Vi körde till KoPus startplats med motor. Eller borde jag säga, jag, medan kumpanen sov i sittbrunnen!
STARTEN
Kom för tidift mot linjen och såg en möjlighet att fälla ner mot Pogo 30an. Men i samma ögonblick gick de för högt och fick vind i focken från fel håll och gick över stag mot oss. Hann inte hålla undan innan vi hade deras bogspröt innanför vårt mantåg och en stolpe var rejält böjd! Nå, det hela var snabbt över och jag ropade protest och vi hissade den röda, för säkernets skull.
Sedan koncentrerade vi oss på starten. Nu hade vi inget problem med starten. Bara att ösa på och naturligtvis hade vi Xelina nära i lovart! Kryssmärket var löjligtt nära startlinjen och man sträckte nästan till det från fartget. Vi kunde inte göra annat än vänta tills Xelina skulle slå. Men hon beslöt att gå lite för långt. Framför oss i lä hade vi en First 40a och någon annan, men de aktade sej för att slå till babord för tidigt, så dem klarade vi bra. Vände genast efter klubbkompisen och slog sedan genast efter märket och var då fria. Nu gällde det bara att gå hårdare än Xelina, som slagit genast efter oss!
110% koncentration ledde till att vi kunde slå för om dem när vi sträckte över den röda pricken och ta kursen mot de gröna öster och norr om Ådholmen. Igen kändes det som tävlingen var avgjord.
Visserligen hade First 40an nu pressat sej förbi Xelina i lä och kom rakt efrer oss, men valde till slut att ta oss i lä. Drygt 20 minuter efter starten gick de så äntligen förbi oss. med tanke på den c 8 Nm korta banan, kändes det inte hotfullt!
Kryss till Rönnkonbben och sedan slör utan spinnaker till pricken N om Rysskär, som plöttsligt uppenbarade sej i plottern! Teknikens Super Maestro var lite förbluffad!
På denna sträcka gick den stora Firsten alldeles tydlig så som den skulle vara på väg att runda Rysskär mot sols! Sent om sider fällde den ner mot pricken och läget verkade vara under kontroll? Sedan svor Amiralen till och konstaterade att de tänker lämna den till babord! Men det var fel! De fortsatte förbi pricken!
Kvällen före hade vi fått e-post om att pricken skulle lrundas med sols och alltså lämnas till styrbord och sedan skulle man segla samma bana tillbaka! Tänkte då att alla får säkert inte det meddelandet! Hade tydligen rätt! Resten av båtarna hade ju lätt att följa efter oss! Nå, ja visste man inte om ändringen så hade det varit ett svårt val!
Lite före målet konstaterade Niku att gårdagens miss nu korrigeras! Line Honors! :-)
Vi vann med 1:37 i korrigerad tid före Xelina! Åter en dubbelseger! Tredje blev FE83 Estelle före systerbåten Merelli. Firsten hade sent om sider vänt tillbaka, men knappast hade de först korrigerat sin felrundning och sedan rundat rätt? Men de fick väl sistaplatsen.
När Pogon kom i väskan meddelade jag att mantågsstöttan antagligen måste förnyas! De hade gjort straffrunda och är villiga att ersätta skadan!
Väl hemma fick jag Jokkes meddelande att vi (antagligen) får behålla vår andra plats i ORC rankingen. Om så är var det nog vår bästa prestation detta veckoslut! :-)
Mantågsstöttan
På Lindgrens varv bekräftade man att stöttan inte kan rätas ut så den ser bra ut. Har nu en ny stötta på plats! Att foten fått lite stryk också stör mej inte och den kan säkert formas en aning under vintern. Skruven måste däremot förnyas!
(10-9) PORKKALA MEMORIAL RACE 1956-2016
FRÅN KANTVIK TILL PENTALA. EN VERKLIGT TREVLIG RESA!
NIKU & AMIRALEN
FinnFun och Xelina tog topplaceringarna bland 13 startande.
Amiralen startade på fredag 13:30 från Amiralshamnen, medan Niku hör till dem som måste jobba, ofta sköta dottern och en hund. Han blev sedan transporterad med bil till Kantvik, dit Amiralen kom fram lite före 18, när grillfesten sakta drog igång.
Orderbrevet fick vi först på morgonen 9:00 när skepparmötet började. Det blev en aning jäktigt att hinna sätta in banan i plottern och den lades in endast till Träskön. Resten var ju "hemma vatten". Niku fick läsa orderbrevet lite noggrannare under seglingen.
P.g.a. tidsbristen blev vår start (10:00) planlös och Xelina hade oss på gaffeln nästan hela kryssen ut i de relativt smala vattnen. Ingen annan av de 13 LYS-båtarna och sex andra deltagare, var egentligen ens nära oss lite efter starten! Småningom kom ändå Ginia (Seaquest 36 RP, LYS 1,32) sakta fast oss!
Vi tog med tacksamhet imot att Xelina inte seglade med genuan i den relativt lätta vinden! De var ju fem personer ombord, så lite mera vind hade de säkert tålt med det större förseglet. Vi var i det närmaste lika snabba nu.
Men just i slutet av kryssen fick vi lite sjögång imot oss och då började Amiralen koncentrera sej på allvar. Vi gick aningen snabbare, men blev tvungna att slå och gå just akter om konkurrenten, som slog efter oss. Niku rapporterade att vi gich klart bättre. Vi hade gjort en bättre stagvändning?
Det slaget kunde inte bli långt med tanke på sista märket på kryssen. Vi slog till styrbord och Xelina var tvungen att slå under oss! Amiralen koncentrerade sej på vågorna och jobbade med storskotsvagnen, med gott resultat! Konkurrenten blev snart så störd av oss att de på ett ögonblick blev klart efter!
De bytte sedan till genuan och det "hoppande ombord" gjorde att de blev ytterligare och sedan fick de också Ginia på sej!
Tävlingen kändes avgjord! Spinnakern kom upp vid Träsköns randmärke och vi styrde efter Ginia, som nu var i ledningen av fältet!
Vi följde Amiralens normala länstsaktik! Inget skärande utan platt läns! Denna gång var vinden kanske, åtminstone tidvis, en aning för svag för den taktiken. Men vi ville, för säkerhets skull, undvika jippar. och konkurrenten drog inte nämnvärt ifrån trots "kryssande" av och an (nå behärskat). Xelina följde oss men blev väl sakta men säkert efter.
I mål var vi endast drygt 4 min efter Ginia, som också förlorade mot Xelina.
Mat med drycker (ingick i anmälnningsagiften!) serverades sedan i Harrys Paviljong.
Amiralen som var rätt trött efter c 4,5 timmars kappsegling, lät sej rödvinet smaka, när nu gasten (v Captain), ändå skulle köra bil ännu! Vi for alltså till hemhamnen efter prisutdelningen. Niku hade sitt program och Amiralen försökte bekanta sej med orderbrevet och hitta konkurrenterna på KoPus sidor! Det tyckte min iPad inte behövdes! Så fick jag epost från tävlingsledaren! P.g.a. banseglingar på melkö banorna ändrades vår bana.
EN VACKER DAG KOMMER DET BILDER HIT!
(7-9) OS #17 - SORGLIGT SLUT PÅ TRÅKIG OS-SÄSONG!
NIKU, ANDERS, GIGGEN. FRIDA?
IDAG SKULLE DET BLI ETT FINT SLUT PÅ DENNA SERIE! DET GAMLA GÄNGET: DAIJE, GIGGEN OCH NIKU VAR MED! TYVÄRR INTE FRIDA, MEN NOG VÅR NYA, ANDERS!
Just ingen av oss kan vara nöjd med vad vi presterade idag! Att vi sedan förlorade 8s mot segrande Imppu B, förklarar mina tankar om seriens standard!
MEN GRATTIS PEKKA & Co! DETTA HAR JAG ÖNSKAT ER MÅNGA GÅNGER, MEN KANSKE OCKSÅ BERÖVAT ER DET! JAG GER SÄLLAN UPP!
Med facit i hand kan man väl konstatera att vi kunde ha fortsatt efter Imppu B,
men jag var osäker på om vi var för tidigt över linjen! Jag såg dåligt var
linjen var vid nya starkoppin och också yttre flaggan var gömd för mej! (Med nytt
rekord för säsongen, 9 båtar på linjen, var det trångt värre och OCS för oss
kunde ha berövat oss poängsegern!) Så jag sökte mej på rätt sida om linjen och
startade på nytt! Men flaggan blev uppe, så också då var jag osäker på om vi
verkligen hade startat om!
Vi var långt efter de första båtarna, men till all lycka var de i dålig vind
medan vi fick friska pustar bakifrån!
Vi hade lyckats se bansignalen 2-6 och jag upprepade det och konstaterade
Knapis – röda bojen! Ingen invände!
Vi rundade långt efter Imppu B, som var i en klar ledning. Också Xelina,
Strittis och Aquamarine var klart före oss. Inte nödvändigtvis i den
ordningsföljen.
Seglingsnämnden hade nog ingen aning om vad det blåste där ute! Frisk SW, så
röda bojen SW om Röda kon var det logiska märket! Normalt skall man ju med den
vinden slå inåt, men där hade det vart mycket ojämn vind och min favorit
väderguru hade klart angett bättre vind ett stycke från kusten, så jag såg det
som en chans att gå utåt i början. Alla andra slog rätt fort inåt. Därför gick
jag inte så långt att vi hade fått ordentligt sjölä av Kytö och Käringen. När
vi slagit kunde vi konstatera att vi redan ledde klart över Xelina och
Strittis.
Så såg vi att först Imppu B och småningom också de andra fick mera och mera
imot, medan vi inte fick lika mycket, vilket kändes bra. Men till slut var
läget ändå det att vi började sträcka mot röda bojen. Niku ville slå, men jag tvekade
med tanke på hurdan vind de andra hade, men till slut var jag redo att slå. Just
innan vi han göra stagvändningen var det någon som upprepade 2-6! Då insåg jag
misstaget. 6 är ju vid Rövarn och nu fick vi gå med löst skotat. Xelina hade vi
ändå fått fast. Så att vi fick gå akter om den. Nu var det knappt om vi skulle
sträcka till bojen och konkurrenten hade slagit genast efter så vi skulle ha
varit låsta om vi inte hade sträckt, så jag försökte pressa upp oss mot konkurrenten
men förlorade så mycket fart att de körde över oss. De gjorde nog inget försök
att hålla undan och om jag höjt lite till hade det blivit kontakt och klar protest
situation!
RENA NYBÖRJAR MANÖVERN
Imppu B hade rundat långt före oss och hissade inte spinnaker. Inte heller
Xelina gjorde det genast, men det fördsökte vi! Men av någon anledning avbröts
hissningen innan Niku gav klartecken att den var uppe. Det tog en evighet innan
vi fick ordning på blåsan! Då gick redan Xelina med den fullt drag och dessutom
mycket högre uppe!
Bogen var tight och vi hade focken uppe på gott och ont. Den störde spinnakern,
men var på plats om vi skulle tvingas ta ner blåsan. Nu blandade sej Strittis
också i leken bakifrån! Till slut beslöt vi att ta ner spinnaern, medan de
tvåandra, som var högre uppe höll den till målet. Det blev pännande att se om vi skulle klara
Xelina i korrigerad tid i den lätta vinden på målrakan. Men vi kom bara 15s
efter dem i mål!
Vad vi inte kunde ens drömma om var att vi skulle kunna klå Imppu B. Att vi
förlorade med endast 8 sekunder åt dem grämer ju lite, men seglar man så
klantigt som vi gjorde är man nu inte värd att vinna!
OS-pokalen var vår med 11 segrar på 14 starter. Också poängsegern var vår med 73,25p
före Xelinas 65,5p.
ETT BRA RESULTAT – MEN NOG ÄR STANDARDEN ELÄNDIG I STORA KLASSEN OCH DELTAGARANTALET
KLENT!
Lilla klassen vanns givetvis av Sabrina! Också de hade 11 segrar på 14 starter.
Poängsumman blev 92,50 före Sara på 75,50p och 4 segrar.
TYVÄRR HAR DET FÖREKOMMIT PROTESTER SOM LETT TILL TIDSSTRAFF OCH T.O.M. DSQ. SORGLIGT!
JAG ANSER ATT SÅDANT INTE HÖR TILL EN INTERN KVÄLLSSERIE! SPECIELLT NÄR DE
SKALL BEHANDLAS AV EN, OFTAST, ALLT ANNAT ÄN KOMPETENT SEGLINGSNÄMND. (OLIKA
PERSONER VARJE ONSDAG!)
(4-9) NORTH SAIL RACE LYS HSK.
FRIDA, NIKU, ANDERS, HENKKA.
WOW! BÅTEN GÅR IGEN SOM FÖRRA ÅRET! SEGER MED GOD MARGINAL FÖRE WE2 och DAS BOOT!
Vårt AIS-spår i North Sails LYS Rankingdeltävlingen. Banan seglades medsols med start från HSK på Drumsö.
Vi har länsat en god stund i vindstyrkor på klart över 20 knop. "Svansen" rundar! (OK, kameran ljuger som känt om avståndet!
(31.8) OS #16 - SEGER Nr 11 = TANGERAT REKORD FR. 2015!
NIKU, ANDERS & HENKKA.
EN URTRÖTT AMIRAL ORKADE INTE RIKTIGT SKÄRPA SEJ IDAG, MEN STARTEN LYCKADES VÄL I MISTAG OCH ETT MISSLYCKAT LEGG TILL MÄRKE 6 VID RÖVARN GAV OSS CHANSEN ATT SPELA ETT "SMUTSIGT" SPEL OCH SPELA BORT VÄRSTA KONKURREBTEN.
Men orkade inte ens känna mej speciet glad över det tangerade rekordet!
EFTERSNACK:
- Nog går denna OS-serie till de tråkigaste jag kan minnas! Av många orsaker! Men inte är det väl tillräckligt för att få mej att sluta?
(28-8) PENTALA RWYC. JOKKE & LASSE.
VINDAR FRÅN NÄSTAN ALLA HÅLL. T.O.M. LITE KRYSS!
Seglingsnämnden, Rabbe och hans chauför, dottern Katja, fick också pris! ESFs 110 års fat och varsin EM mugg!
"Överrasknings tvåorna" på Sabrina. Skepparen Magnus t.v., hansdotter Alexandra och bror Claes Forsén.
Nå "chocken" kom först efteråt, när vi såg resultatet och vi överlevde den - en läxa rikare!
Förklaringen fick vi efteråt. Vi fick gippa oss till sjöbrisen lite före Rysskärs märke och sedan kämpa med den i dess framkant enda tills lite efter den gröna vid Ådholmen. Där övergav den oss och vi hade mest lätt kryss från olika håll ända till målet. Sabrina fick sjöbrisen redan vid Kytö Käring och kom med spinnaker ända till prickporten öst om Karlö!
Kommodor Timo Lauttia med fru delade ut prisen och Jokke, Amiralen och Wärnhjelms Lasse ser inte missnöjda ut. (Man bör väl ha en Wärnhjelm i besättningen för att klara sej!?)
Hur det blir i framtiden är inte i mina händer, men jag går nu i pension, lite i protest mot den ringa hjälp jag fått från den egna föreningen i arrangemangen av våra öppna LYS tävlingar! Men jag orkar inte mera med arrangemangen av dem vid sidan av mitt egna kappseglande. Också den egna båten kräver lite mera än vad jag orkar engagera mej för numera! Då är valet inte svårt!
Resultat: RWYC 28.8
EFTERSNACK:
- Fjärilarna lär heta AMIRAL har en läsare av sidorna upplyst Amiralen om! Inte underligt att de var så snygga!
(17.8) OS #14 - SUPER ONSDAG I RIO!?
NIKU, ANDERS!
Nå ingen super OS för vår del! Men seger ändå!
Vi tog en försiktig start i lovart om Xelina, som lite senare försökte höja upp oss. Höll undan och lite senare var vi klart för om och jag fällde ner på kurs, beredd på att konkurrenten skulle komma bakifrån med sin genua. MEN NEJ! DE BLEV EFTER!? VARFÖR? För många ombord? Nå, lite senare de hade en lång stund gastar på fördäck när de bytte bort genuan inför kryssen.
Läget under kontroll! Anders t.h. Xelina i mitten!
Vid rundningen hade vi ett försprång på 1 min och 20s.
Anders: jag kom till att talet är c 10!
EFTERSNACK:
- Glömde nämna att prisutdelningen var högklassig, jämfört med den för PR ORC, trots ROs gliring om "Amiralen tom"! Gisa varför!
- Lilla klassen vanns igen av Sabrina, min fd Avance 24 special!
- Nu är vårt försprång till Xelina 8p och 3 seglingar återstår. Min huvudmålsättning blir är nu att vinna 2 gånger till. Då blir det nytt rekord med 12 segrar på en säsong. 13 skulle givetvis vara lite bättre! :-)
(10.8) AKTIA, OS #13 NIKU, IIRO & KALLE
Jag tyckte vi var för tidigt ute vid 2 minuter, men snart insåg jag att vi inte skulle hinna till den tyttre flaggan, som var det enda stället där det lönade sej att starta. Den ändan var otroligt mycke närmare Aisarsund. Ifall första märket hade varit nr 6, så hade linjen varit bättre, men dit hade Pekka i koppin vätt att inte skicka oss. Det hade åter betyt körning i kö till första märket!
Vi var en hel minut försenade i starten, medan Xelina for iväg! Trots det hade vi nästbästa starten! Happy Hours var nog före oss över linjen, men betydligt närmare land och därmed bakom oss!
Banan gick till märke 1 vid Långrund och sedan kryss till märke 9 SW om Rödakon och så till målet. (Bra bana, men lite lång för den oväntat svaga vinden!)
Kryssen var en pina för oss! Igen tydligen totalt andra vindar vid masttoppen än längre nere. Tydligt olika på de båda halsarna, dessutom!! Precis som i PeRu på söndagen. Jag fick nog inget begrepp om vinden! Man borde väl lära sej att trimma seglen för sådana vindar!? Däremot gick Xelina med sin genua tidvis klart bättre än vi och hade nog flera minuters försprång vid kryssmärket.
Jag konstaterade några gånger under kryssen att det ser ut att bli en länsuppgörelse denna gång. Men lite tveksam blev jag nog när Xelina rundade till sista bogen! Så långt före oss var de! Men när vi rundade så var de inte så långt framför oss, trots allt!
Full av självförtroende (inombords!) i början av länsen, speciellt efter en hyfsad spinnakerhissning, (Tycker vi var klart snabbare än konkurrenten!) beslöt jag att skära mera än vanligt och mot V. Jag tyckte att det blåste bättre på den kanten när vi kryssade upp på den sidan och moln fans ju där, men kanske för långt borta? Hur som hellst gick vi bra när vi skar, och ibland fällde ner, och närmade oss konkurrenten och snart gick vi förbi Happy Hours, (Bavaria Match 38), som seglade utan spinnaker. Också OffpisteX (X-46), som rundat först, men inte genast hissat sin gennaker, tog vi in på?
Sakta men säkert tog vi in på Xelina och efter att ha klarat öppningen mellan Rövarn och Rövargrund, var vi redan fast dem enligt respiten? Vi fick sedan ännu några små, extra vindpustar och vid O-märkt på Pentala fjärden hade vi redan överlapp på utsidan av konkurrenten! (Alltså var inte mera upphinnande!).
När vi sedan ville höja mot mitten av mållinjen höll konkurrenten benhårt på sin låga kurs! Detta trots att jag undrade om inte lovarts båt bör hålla undan!
Fick till svar att vi var upphinnande båt???
Nå, igen(!) ides jag inte bråka utan fällde ner och nöjde mej med vår slutseger!
Enligt barndoms vännen Teddy, som på Pekkas begäran hjälpte till i koppin: "Ni förlorade klart mot Xelina, men vi gav er ändå samma målgångstid"!
It's our kind of humour!!!!
Först i väskan var OffpisteX!
Var flitigt putsat botten till vår fördel!? I morgon ser vi skillnadena, när ESF har almänt båtlyft för bottentvät, för tävlande?
Ja och så är vi ju "förmögna" efter Aktias prisutdelning!
(6-8) BARÖSUND RUNT - ETT LYCKAT KONCEPT!
NIKU, PEKKA, JÄNÄ och ANDERS
Pekka och jag körde båten till Barösund, Jänä var där och de två andra kom på lördag morgon med bil. Sedan skötte Niku och jag hemtransporten.
SVAG NORDAN LOVADES TILL LÖRDAG MORGON
Arrangörerna har som huvudlinje att tävlingen börjar och slutar med läns! Här har vi just startat medsols. Fr.v. Anders, Pekka, Niku och Jänä!
I början kom också klubbkompisen Xelina oroväckande snabt. Xilia II, tror jag inte vi noterade då ännu?
Men när farleden böjde mot söder, vid Skansudd, fick vi ju vinden mera från sidan och borde ha fått den mer eller mindre samtidigt som de bakifrån kommande! Men kanske det gick tvärtom. Så att vi fick bättre vind först. I varje fall började Xelina bli.
Vid första vändmärket, sista röda isbojen V om Stora Fagerö, hade vi inte många båtar framföross. En var Folkbåten Mörkblå, som ännu verkade leda klart före en av mina favoriter till total segern, Harald Hanelius i Charlotta (FE 83, LYS 1.08). Snart var det endast de två framför oss. Kryssen hade börjat!
Snart insåg jag att hotet skulle komma bakifrån och vi skulle passera Charlotta ungefär halvvägs av banan. Vi hade aldeles tydligt haft fördel av den sakta ökande vinden!
Vi körde med Niku vid plottern, när han inte skotade focken, som är hans huvud uppgift vid sidan om fördäcksjobbet. Vi tog inga stora risker, men gick nog utanför farleden där det verkade riskfritt! Efteråt var det någon i besättningen som konstaterade att vi slog klart färre gånger än båtarna bakom oss. Det tyder ju på att de andra var mera försiktiga och höll sej i det trånga faret. Men min uppfattning är att den "lilla" Charlotta nog drog ut slagen klartn längre än vi!
På ett ställe var vi illa ute! Just efter Bågaskär, tror jag, på farledens V sida, Det skulle inte finnas något speciellt grunt område där vi gick, men plötsligt visade ekolodet snabbt minskande djup och vi såg som lägst 3m, när vi slog bort. Troligen var Estlanders X-41a på samma område och hade hittat ännu lite grundare ställe och de har ju ett större djup än vårt 1,86m. Har f.ö. inte hört om att någon skulle ha gått på någonstans.
Men vid Långa Källskär slog vi ganska många korta slag, men det berodde på att jag försökte utnyttja de många små vindpustarna optimalt. Lite tur hade vi också i slutet av det sundet. Där skulle man nämligen ta prickporten rätt! Men jag var inte säker på det och vi hade svårigheter att klara den röda, men beslöt att pressa oss över den, och det gick! Vi var nog tacksamma för att ingen störde oss i detta sund! Då hade man kunnat förlora massor! Vi tyckte det såg ut som om en hel klunga hade varit där samtidigt. Xelina, Xilia, Charlotta...? Någonstans där gick väl Xilia förbi Xelina?
Sedan var det inga kritiska ställen mera i det faret. Men på ett ställe tog vi en kortare väg, som jag alltid brukar använda. Denna gång hade vi också fördel av att få mindre lä av en holme. Jag tror inte att "Hangöpojkarna" på Xilia II tog den vägen!
LINDRIG PANIK
Sedan gick allt bra ända tills vi hissade spinnakern för att styra mot målet, som var vid V ändan av "fjärden" före Hyklösund. (Bra plats!) Jag hade banan insatt i plottern och färgat den röd för att den skulle synas bra, men hade inte själv sett på den under seglingen. När spinnakern var uppe och drog körde jag efter det röda strecket, kanske först det rätta? Spanade ocks framåt för att försäkra mej om att vi var på väg runt rätt holme (Bråtan). När jag sedan tittade på plottern igen, efter en stund, såg jag två röda sträck. Pilen som visar vår kurs är ju också röd(!) och den visade på fel holme. Snabb kursändring till brant slör! Troligen var spinnakernn för hårt skotad, men i varje fall var besättningsvikten alldeles för långt framme och det tycker FinnFun inte om! En "halvhäftig" broach blev följden! Vinden var nu friskare och inga holmar i vägen. Nå, vi fick sedan ordning på allt och klarade holmen enkelt!
I den följande "rännan" till mål hade vi så platt läns, i en ökande vind, att vi tidvis hade vinden från fel sida. Men jag brydde mej inte om att gipa. Men det lär Xilia II ha gjort flere gånger.
Vi gick i mål efter att ha seglat i 3h 40m 16s. 3m 17s före konkurrenten, som hade seglat 2m 4s snabbare än vi.
Man hade lovat att räkna om resultatet enligt tid på tid, som är ett bra sätt att få rätt resultat. Men arrangörerna kom till att det inte var behov av det! De hade säkert rätt, åtminstone vad gäller täten i båda klasserna!
Resultat: (Alla båtar) 1-FinnFun; 2 Xilia II; 3- Xini; 4-X-Cap; 5-Xelina; 6- Charlotta (1a i Lilla klassen) 7-El'ectra (Den med elmotor!)
Fullständiga resultat finns nu på barosundrunt.fi
Kommodor Magnus Vaenerberg delar ut en del av våra pris åt Jänä, Amiralen & Niku.
3 av 5 Hangö Pojkar från Xilia II på pallen. Skepparen Leif Nordström i mitten!
Xinis besättning ryms just på bilden. Skepparen Martin Estlander i mörk skjorta. kommodoren längst t.h.
Lilla Charlottas besättning föga överaskande etta i lilla klassen! Skepparen Harald Hanelius t.h.
EFTERSNACK:
- MEN SEGLINGEN VAR NOG OJUST! Ingen av de deltagande har säkert seglat och tävat så mycket i skärgårdstävlingar som jag under mina över 60:åriga kappseglings karriär. Dessutom kajkade jag ju omkring i skärgården med olika flytetyg inan dess! BER OM URSÄKT FÖR DET!
- Elaka rykten berättar att åtminstone kommodoren var på grund i tävlingen!
- Skepparen på Xelina reapporterar själv att de fått spinnakerskotet i propellern och missformade sin pulpit! En otrolig prestation, tycker Amiralen, som flera gånger haft spi.skotet i propellern, efter att ha sett förödelsen! De har tydligen en stark motor? :-)
- STOR FÖRLUST! Vi tappade en fendert på denna resa!
(3-8) OS #12 NIKU, GIGGEN, HENKA, ANDERS
EN SKEPPARES VARDAGSPROBLEM
Det hela började med att Frida gav återbud på tisdag. Efter lite mejlande fick
Henkka fripapper från Jokkes 606a för
hans dotter skulle segla med honom och Jonte hade lovat inleda sin kappseglingssäsong.
Vi var alltså 4, som är en lagom mängd som jag täcks segla med i OS! På onsdag
förmiddag meddelade Jokke att hans dotter get återbud och då menade Henkka att
skepparna skulle bestämma med vem han skulle segla! Bad Jokke ens försöka få
någon annan. Vi var alltså kanske bara 3! Grät över ”packet” besättning för
Giggen och han förbarmade sej. Då var vi i varje fall 4. Så kom det ett mejl
från Jokke att Linnea var ”övertalad” och plötsligt var vi 5, som inte kunde
anses för mycket om man beaktar att det förekommit vindpustar på över 18 knop i
hamnen och när Giggen (flera månader äldre än skepparen) alltid önskar att bara
vara viktig (över 100 kg). Så blev vi 4 när Jonte 17:10 ringde och meddelade att
han inte hinner i tid och då var vi igen 4! Men just när vi skulle gå ut till
starten erbjöd sej Anders att komma med! Kan man säga nej till en frivillig?
Till det måste man svara NEJ! Så var vi 5 igen och skepparen beslöt att
omedelbart fara ut innan någon ångrar sej!!!
I ett skede var jag orolig för hur jag skulle klara seglingen. Gastproblemet hade
inte någon positiv inverkan på mina nerver och när jag i god tid farit till
hamnen för att göra båten i ordning, tappade jag bort min väska med iPaden och
hittade den ingenstans trots letande i båten, i bilen, i kärran jag kört
gennakern till bilen med, i båten igen. Trodde redan att jag glömt den på bryggan och någon vindpust blåst den i sjön! Till slut tittade jag in i akterhytten
och där var den. Men vem är så stållig att han sätter den dit och placerar
dessutom en segelsäck framför ingången trots att ”denne” borde ha vetat att
skepparen ännu ville gå upp i vaktkoppin och kolla väderleken. (Har ej Simkort i iPaden så den flyter inte!) Nå fick lugna
ner mina nerver med champis vid invigningen av Nya Startkoppin på Paven! Den
invigs inkommande söndag för Pentala Runt! (Äntligen flyttas starten längre ut
från det trånga området, där vi dessutom stänger av farleden totalt!)
STARTEN
Fick skällor av Jokke för en urusel start. Nå inte var den ju bra, men endast
Strittis var före oss och Xelina skymde sikten till koppin för mej så jag var
nog rädd för att åtminstone någon av oss skulle bli återkallad. Men nog kan man
undra varför man sätter första benet så att man just strecker till ostmärket.
Bara en kan få bästa starten och så seglar man i ett pärlband till märket 6 vid
Rövarn!
Vi klarade av Xelina och intog vår plats i kön efter Strittis, men vi gick lite
bättre än Salonan och jag försökte höja för att möjligen gå förbi i lovart, men
de höjde efter och jag började bli rädd för att bli inblandad i en protestsituation
om plats för grund och ville fälla. Men då var vi redan så långt framme att vi
måste bromsa för att gå akter om dem.
Efter Estholmen hände någonting märkvärdigt! Vi var i lä om konkurrenten så att
åtminstone bakre delen av vårt segelplan borde ha varit täckt av dem. Men vi
gick hårdare. Man kunde tydligt se skuggan av deras segel åka bakåt på vår båt.
Vi var på väg att gå förbi dem rätt nära i lä! Men så kom en frisk, liten
vindpust och överrumplade både storskotaren och mej och vi krängde häftigt till
och faten stannade upp och vi blev täckta. Innan vi kunnat klättra upp genom
deas backvind var Xelina fast oss och rundade märket just före oss.
Spinnacker slör till Knapis. Strittis hade fått ett litet försprång och fick
som första fri vind efter Rövarn och drog ifrån klart. Men sedan fick både de
och Xelina problem. De kund tydligen inte ha fult drag i storen, vilket vi
kunde! Åt minstone enorsak till detta var att vi hade hela besättningens vikt i
lovart och långt bak, medan Strittis
hade två man stående ungefär vid masten
och åtminstone i något skede hade X-332an
också två personer, långt framme, men nog i lovart! Vi tog då in på Salonan och
gick aningen bättre än X-332an. Men igen en sådan bog att vi inte kunde passera
Xelina utan att försöka i Lovart och där hade vi nog förlorat mot Weber
Brothers. Alltså bara att gå mot märket och där rundade vi nästan farligt nära
Xelina.
Strittis inzoomad. Går med levande stor!
Xelina har är ännu fullt drag i storen, men i något skede måste de också ge ut i den, medan vi hela vägen kunde ha fullt drag i seglet.
SNED KRYSS MED LOGG PROBLEM
Men genast efter vår stagvändning gick vi eländigt trögt och då märkte vi att loggen visade 00,0! Men inte stod vi stilla! Nå, farten kom snart tillbaka, men inte loggen, så Niku serverade mej SOG på piedestalens mätare. Men det är irriterande att kolla farten på den. SOG och COG växlar med varandra, så man är ofta tvungen att titta onödigt länge för att få koll på farten!
Men båten gick nu äntligen vackert och kom upp till ungefärlig target speed. Vi körde snabbt fast Strittis, som nog gick lite för högt och vi blev tillslut tvungna att slå. Har äntligen mitt kämpande med stagningen börjat bära frukt? Nå ännu återstår att testa i friskare vind innan man vet. Dessutom hade vi nu vår Light Medium kevlar fock som i WB ocksä var uppe när vi gick som bäst! En bidragande orsak till vår goda fart var nog vår vikt, som maximalt utnyttjades! Se bilden!
Vi gick vi redan före Xelina och slog ovan på dem, men så att de var fria.
Till märket kom vi, efter den korta kryssen som räckte till för oss, som klar etta. Med Imppu B spinnakerlös var det klart att Line Honors var på ebn bricka för oss!
Här alltså ett sällan, om någonsin, sett fenomen på FinnFun. Det är Giggen som visat gott exempel och nu täktes de andra inte vara sämre!
LÄNS TILL LONGGRUNDETS 1a
Här gick speciellt Salonan klart bättre än vi men hann inte fast oss. Vi hade t.o.m. råd att torka vår lilla spinnaker och spara den stora!
På väg mot Långgrundet! Vi har ett bra försprång efter den korta kryssen och med ännu en kryss, eller nästan kryss är nog tävlingen "avgjord"?
Nästa kryss till märke 6 var inte ens en hygglig kryssbog, men vi drog ändå ifrån, medan Strittis säkert störde Xelina i någon mån?
SLUTSPURT MOT MÅL
Så åter en spinnkerslör, nu mot målet! Väl i väskan började vi inse att vi kan få en efterrätt också! Inte enbart en Line Honor, utan det såg ut som om Strittis skulle bli 2a och därmed ge oss 1p extra mot Xelina! Det tog vi imot med tacksamhet!
Vi har nu 8 segrar och det kan ingen överträffa. Alltså är OS pokalen vår! Återstår att inte göra bort sej i fortsättningen och försöka få också poäng segern. vi leder nu med 5,5 över Xelina. Imppu B är 3e klart före Valkyrian. Freja är 5a knapt före Alexia.
Lilla klassen vann Sabrina före Skärflickan och leder nu 0,5p före Sara. Ann-Marie är 3a. OS pokalen har Sabrina nu 6 inteckningar i före Sara med 4.
EFTERSNACK:
- efter seglingen undrade Henkka två gånger om skepparen är nöjd med seglingen! Till det fick han båda gångerna samma svar, ungefär: inte kan man ju vara nöjd när vi var bara 1 minut före! ( Som man ropar får man svar! Om man med lägsta mätetalet kommer över 1 minut före tvåan i mål kan väl ingen vara missnöjd?)
- Denna gång var vi tre spinnakerlösa och tre seglade utan. Imppu B var bäst i den senare gruppen, men var chanslös mot spinnakerbåtarna.
(27-7) OS #11 FRIDA, NIKU o GIGGEN
EN "LÄTT SEGER" MED NÅGRA SPÄNNINGSMOMENT!
Inte kommer segrarna alltid så lätt som det ser ut! I varje fall inbillar sej Amiralen att han jobbar hårt för dem! Inte minst efter starten denna gång! Inte tror jag heller att någon annan har en så aktiv fockskotare som Niku är och hans fördäcksarbete är nog mer än vad någon annan i serien presterar,
När skottet gick låg vi i lovart, lite bakom Strittis, som var framför Xelina, som var täckt av oss. Men Amiralens skarpa blick fångade in en liten vindpust i lovart och höjde lite mot den. Samtidigt fällde Xelina ner och försökte passera Weber Brothers i lä. När vi fått vindpusten fällde den gamla djävullen ner mot Salonan, som blev täckt och till slut bromsade upp Xelina...
Imppu B hade startat för nära land och hade dålig vind i början. Just före Aisar sund kom den med en bussig egen kåra, med Alexia i släptåg och hotade oss! Men vi lyckades utnyttja de olika små byarna bättre i sundet och Bavaria 38an kom förbi först senare när FinnFun tog kurs mot märke 3, vid Kytö och lät den större passera fritt!
Alexia hängde inte riktigt med Imppu B, som här just har passerat oss. Freja har ju också kommit bra och jag tror att den rundade som fjärde? Idealisk bog för en genuabåt, som är anmäld utan spinnaker!
Här är Xelina in zoomad och "Strittis" försöker gå med spinnaker, men fick något problem. Amiralen är glad att ingen annan hissade spinnaker, för det sparade en rätt förkyld fördäcksgast.
Alexia, som följde efter Imppu B rätt nära bakom, blev ändå bakom FinnFun, men rundade aldeles i hasarna på Finngulfen. Fölande i ordningen var visst Freja?
Det här benet seglade alla utan spinnaker, utom Strittis, som försökte, men hade något problem och föll ner och blev ordentligt efter.
TURISTER NÄRA FÖRORSAKA KROCK!
Imppu B rundade c 60s före oss, men mellan oss och märket lyckades en segelbåt, som satt full fart med motor, klara oss med någorlunda marginal, men det kom en annan segelbåt med mindre motoreffekt, som inte hade hunit för om oss om inte vi först hade fällten aning för att sedan ta kurs mot märket. Problemet var bara att turisten tydligen fick panik och lovade upp framför oss genast efter pricken. Till all lycka ändå inte fullt så mycket som vi skulle höja!
Den finska devisen: "För om till varje pris", gällde alltså här, än en gång!
Efter detta körde Amiralen endast efter Imppu B, mot SW, utan att tänka på vart värsta konkurrenten i poäng gick och helt glömmande den gyllende regeln att slå mot W i denna vindriktning!
Inte ens när när Imppu B slog fattade gamlingen att slå. Men lite senare kom han ihåg Xelina! När han insåg att konkurrenten slagit rätt snart efter märket, gick fadäsen upp för honom och vi slog genast!
Nå, X-332:an hade inte hunnit förbi oss och jag valde att slå i lä om konkurrenten, men ändå klart för om dem. Därifrån gick vi sedan tidvis t.o.m. på märket, medan Imppu B gick lågt och kom till märket som trea! Xelina, som gått aningen för långt kunde gå med fart och rundade helt i hasarna på oss, men vi hade hunnit få spi.bomen på plats när vi rundade. Men med två 77:or i sittbrunnen tog det sin tid att få spinnun hissningsklar!
Men för Xelina räkte det av någon orsak mycket länge. Men de gick minst lika hårt som vi med sin genua, såpas tight bog var det.
När de sedan hissade en blåsa, gick de klar sämre än vi! Imppu gick givetvis förbi dem, men av någon orsak aldrig förbi oss. Igen hade jag inga ögon i ryggen! :-)
NYTT SPÄNNINGSMOMENT
Xelina var så mycket efter oss att de såg våra problem och valde den andra vägen, medan Imppu B följde efter oss och enligt vad jag förstår klarade de sej bättre igenom än vi. och tur var det väl för dem, som ju har ett betydligt större djupgående än vi!
Något överraskande kom Freja, Bavaria 40, trea efter Xelina i korrigerad tid. Den seglade utan spinnaker och därmed med lägre mätetal. Och det är lätt att konstatera att banan var i det närmaste idealisk för att segla utan spinnaker!
Vi var denna gång 6 i Stora klassen och Lilla klassen hade endast 4 deltagande och segrare blev Carolina före Sara. Sabrinas besättning var i tur att sköta koppijobbet!
EFTERSNACK:
- 28.7 gjorda vetenskapliga beräkningar inom Amiralitetet har gett att ekolodets värde på 2,7m, beyder att vi hade "trygga" 0,8m under kölen!
- nu verkade loggen fungera normalt!? Amiralen tyckte sej se att en av vingarna har lätt skavat mot pluggen och slipare stället en aning. Ett helt nytt standardhjul som han fått gick inte alls runt utan motstånd, men axeln var bättre än den gamla. Senare hoppas jag få en helt ny givare!

Nå inte så underligt att båten gick bra! Amiralen har ju förminskat motorns startnyckel! En väsentlig viktminskning på ett vktigt ställe, eller hur?
En logisk förklaring alltså!? Dumt att skylla på loggivaren!? Tycker TSM (Teknikens Super Maestro)!
- Vårt problem med AISens positionsbestämning är tillbaka. Åtminstone tidvis! Vi gick t.o.m. över Trorraisarn längs hela dess längd! Till konkurrenterna: vi gick nog på vatten och rätt enl. orderbrevet!
(20.7) OS #10 - FinnFun HÖLL SEMESTER
Föga överraskande kom Happy Hours som klar etta i klassen, men att marginalen skulle bli 10 minuter i seglad tid på knappa 1,5 timmar var kanske mera än man väntade sej! I korrigerad tid blev det lite mera!
Hade varit intressant att se hur man hade klarat sej, ensam som jag hade varit!
Lilla klassen vanns av Sabrina före Sara, med Ann-Marie som trea. Fem startade:
(13.7) OS #9 - INGEN I STORA KLASSEN STÄLLDE UPP!
MED AMIRALEN I STARTKOPPING, ÄR DET LÄTT ATT FÖRSTÅ VARFÖR!?
Lilla klassen vanns, i den medelfriska vinden, av Ann-Marie, Antti Järvi!
HANGÖ REGATTAN!?
Tyvärr är vi inte med! Amiralen orkar inte, och vill inte, festa sej igenom en seglingsregatta!
Men där finns en massa LYS-båtar, närmare bestämt sisådär 54 st fördelade på två klasser! Inte illa!
ESFs färger representeras i stora LYS klassen av Xelina, Nicke Rostedt, med serien 11a, 3a, ... Sammanlagtär båten 7a! Söndagen är regattans sista dag.
I ledningen efter fredagens och lördagens seglingaroch totalsegrare är:
We2, First 35, Eki Heinonen, HSS med 2a, 1a och 4a
2a blev Xantippe, Tor Lundström, HSK med 4a, 5a och 2a.
3a Blev Matzianna; Illy Brummer, M med1a, 6a och 5a.
dat wor et, X-332, Esa Mach, ASS och Åbonejdens stålthet fick nöja sej med
4e plats, slagen av huvudstadsbåtar :-) !?
SÖDRA DISTRIKTETS NORTH SAILS LYS RANKING
Uppifterna är tillsvidare innofficiella! Det nya rankingprogrammet fungerar inte ännu tillfredsställande!
I starten var vi oförlåtligt sena (20s?), med endast tre på linjen. Det berodde på att jag inte vågade låta hissa maxblåsan i den byiga friska vinden, innan bommen var tillräckligt långt bak. Detta för att undvika vad som hände senare! Seglet såg ut att komma trögt ur påsen och skotet gick genom klyset, så det gick långsamt! Men vad gör det när man ändå är först över linjen och tydligen med bättre fart än de andra och drog skta ifrån ”Strittis”!
Så hände det!
Vi skulle gippa mot Knapperskär vid Långrund. Tidernas knut runt förstaget och seglet var svårt att få ner, så det tog
en evighet. Sedan kämpade Frida och Niku lika länge med att få upp knuten.
Nå, i god tid före märket hade vi blåsan borta från fördäck och t.o.m. focken
uppe. Strittis hade givetvis gått förbi, men gjorde något underligt vid
nertagningen och vi tog lite in på dem. C 40s efter dem lär vi ha rundat,
enligt Giggen.
Så började ”kryssen”, som vi ju redan vid starten visste att var högst
kryssbog! Tidvis gick vi på full kryss och tidvis lätt skotat rakt efter
konkurrenten. Några gånger tvingades jag gå lite för högt för att inte hamna i
deras backvind, men vi tog sakta in på Salonan, flitigt skotande storen, och
rundade alldeles bakom dem. Då visste jag att Line Honors var i våra egna
händer.
Det skulle ha varit spinnakerslör, men den friska byiga vinden, fick ingen att
tänka på spinnaker. Vår lilla gennaker med det nya bogsprötet kunde ha varit på
sin plats nu! Men, skulle gennakerpeket ha hållit? Det har aldrig testats ännu!
Vårt team tränar eller testar/trimmar ju
aldrig och skryter dessutom med det!
Så den utrustningen var inte ens med, men skulle den ha varit, så inte hade vi
börjat ta några onödiga risker i detta läge. Det var ju bara att vänta på
kryssen och sedan slå till! Vi hade ju råd att t.o.m. komma efter dem i
mål! Borde man ta sej en funderare på det där "skrytande"? Vi gjorde en liknande spinnakermanöver i BOW också, hade Jokke oförskämdheten att påminna mej om efter seglingen! :-)
Hack i häl rundade vi märke 1 och vi slog genast bort. Konkurrenten gick ett
stycke innan de slog efter. Vi gick som väntat klar bättre och kunde slå redan
innan vi var tvungna att göra det.
Men ännu skulle skepparens nerver prövas! Storskotet kom inte ut tillräckligt
snabbt när det kom en frisk pust innan vi fått upp farten och vi krängde till
ordentligt och stod i det närmaste stilla en stund! Han redan se för min inre
blick hur konkurrenterna för styrbord skulle tvingas hålla undan för den
skadskjutna Finngulfen! Nå vi hade redan tillräcklig marginal och fick upp
farten i tid, t.o.m. med marginal! Sedan var det bara att tuta och köra!
Vi var 1:19 före dem i mål, trots att jag inte gick snabbaste rutten till
linjen, utan drog ut slaget ända till Pentalas strand, för att med nästa slag,
lite med motorns hjälp, sträcka längs farleden mot Amiralshamnen!
FÖRBÄTTRAD STORSKOTNING
Amiralen hade gjort en snabbskotnings talja för storskotet. Det blev klart just före vi lade ut!
Det fungerar nog bra tyckte designern, men var ju helt nytt för storskotaren
och var därför inte helt till sin fördel på jungfruresan. Skotlåsets vinkel måste ändras, men
det krävde lite våld på styvt rostfritt stål och var inte möjligt att göra före
starten! Men jag är övertygad om att det kommer att hjälpa oss i frisk byig
vind, något som varit lite problematiskt för oss!
Men fortfarande hade vi svårt att komma upp till target speed på kryssen! Vissa
misstankar riktas nu mot loggivaren, som ju några gånger har vägrat starta, men
nog sedan har verkat fungera bra!?
Väl iland och besättningen på väg hem menade Teddy att
han kommit överens med min besättning om att jag var den skyldiga till den
misslyckade spinnakermanövern! Givetvis är det så! Skepparen väljer ju besättning! ;-)
EFTERSNACK:
Den viktigaste, Giggen, bekräftar att Amiralen inte drömde, inte ens en dagdröm! Han anser att det är klart att man i byarna skall flytta vikten så långt ut det går! VÅR ÄLDSTE HAR UTALAT SÄLLSYNT SUNT FÖRNUFT, för att vara en gast! :-)
- Vi har nu vunnit 6 av de 7 OS seglingar vi ställt upp i. Xelina har 2 segrar. Konkurransen har varit ur usel, tills vidare i år! Vi saknat bl.a. Troy! Det är att hoppas det blir mycket lätta vindar i framtiden. Då är ju Xelina och Strittis betydligt bättre motståndare!
- Ja och så lär 606:orna igen ha rundat något märke felväg! Lite slarviga tycks de vara, trots att endel borde räknas till kappseglngseliten!? Men den rätta OS andan har de tydligen!
Igen en taktiskt lyckad start, som egentlige väl var bäst av alla? Några sekunder försensde, till Vice Captains förträt, men Xelina var bakom och låst!
VÅR 5e SEGER AV 7 STARTER (6 för oss) VAR GRUNDLAGD!
I ett skede hamnade vi tydligen i deras backvind, trots att jag inte trode att vi var där. Rakt bakom borde man kunna gå!? Imppu B drog i varje fall en aning ifrån. Men Xelina, med sin nya genua, hölls snällt bakom, trots att vår fart var bedrövlig! Till märke 3 kom vi sedan rätt nära Imppu B och just före Hapy Hours (f.d. Baltic Match?), en annan Bavaria 38 Match, som väl var aningen före Xelina. Bavarian hade gått hårt, men lågt hela vägen, men lyckades inte gå förbi oss!
Så hade vi läns till 1 vid Långrund. Den började vi med den snabbaste spinnakermanövern, med Vice Captain på fören och Giggen (betydligt äldre än Amiralen!!!) vid pianot mm! Länsen gick förövrigt snabt för oss i den ojämna svaga vinden, trots fel spinnaker!
MAN FRÅGAR SEJ VEM SOM VARIT OMBORD OCH SATT VÅRA TVÅ SPINNAKRAR I FEL SÄCKAR!
Nu dök vår minsta och äldsta blåsa upp ur den störres säck! Nå, positivt var att vi inte behövde packa om, utan kunde hissa den rätta på bogen mot mål.
På den riktiga kryssen från 1-5 gick vi sedan bedrövligt mest hela vägen och accelerationen var fortfarande sorgligt långsam. (Tur att inte vår ORC sailingmaster var med! Amiralen hade inte tålt hans utskällningar! :-) ) Detta också enl. SOG, som dock visade lite högre värden!
Till saken hör att före starten, när vi skulle testa vår kryssfart, visade loggen 00,0 knop. Motorn på för fullt och den gick med på att visa siffror. Vi hade ju problem med den före sjösättningen, men en ojämnhet på axeln filades ner och den verkade funka. Men den har kanske lurat sin master till fördärvets rand, åtminstone tidvis!? DEN ÄR NU NÄRA ATT BYTA UT!?
Länsen mot mål började oroväckande. Imppu B såg ut att dra ifrån oroväckande mycket. Men efter lite fartsökande genom högre kurs kunde vi fälla ner och attackera sundet mellan Rövarn och Rövargrund, så som vi lärt oss de senaste gångerna! Det gav resultat!
Happy Hours och Xelina blev klart efter! Imppu B var klart inom räckhåll! Endast en hotande avtagande vinde kunde beröva oss segern. Men i st. f. att avta, som lovats, kom det en ökande vind just före målet! Den berövade säkert Imppu B en andra plats. -15 s till Xelina i korrigerad tid.
När sedan resultaten kom kunde man konstatera att det åter protesterats! Denna gång i lilla klassen! AMIRALEN BÖRJAR BLI FÖRBANNAD PÅ DETTA!!!!
Min filosofi är att man inte protesterar i våra OS seglingar! Lekfulla, visserligen för endel allvarlig lek, men i skolnings syfte! Gör någon fel kan man göra en ansökan om att fallet behandlas i skolninssyfte, utan att någon får DSQ!!! MEN OCKSÅ DETTA SKALLSKE MED ERFARNA DOMARES NÄRVARO!
FÖRUNDRAS INTE OM FINNFUNS BESÄTTNING INTE MERA ÄR INTRESSERADE AV ATT TA I LAND PÅ PAVEN EFTER SEGLINGARNA! (Åter en gång hade de egen dricka med sej!)
Viserligen har vi denna sommar haft många snabba seglingar (TACK FÖR DEM!), så vi skulle kunna ta iland på Paven för en stund. Men det blir onödigt jäktande!
Brygan full av olika sorters flytetyg, ofta parkerade som det passar dem, ofta har de andra redan haft prisutdelning och är på hemväg, den egna besättningen har lång väg hem, så inte hinner man träffa vänner och bekanta! Så varför skulle jag villa ta iland? För att nu nämna några orsaker som bekymrat mej redan länge! Detta år har andra olustigheter dykt upp! Däribland de här protesterna, fanatiskt fasthållande av regler, men ändå använder man metoder som inte nämns i orderbrevet... Seglarna förväntas vara flexibla, men när vill vara det har någon strikta regler att ta till! Protester, som endel ännu kommer ihåg med bitterhet, trodde jag redan vi blivt av med! Men i år dyker de upp igen! TYVÄRR!
Är de oerfarna arrangörerna orsaken?
PS.
I 606 klassen rundade alla märke 6 fel andra gången. Jokke märkte det, men beslöt följa de andra! Alltså helt i den rätta OS-andan!
Det har varit strul med Troys VHF. Antennen togs ner för några dagar sedan och efter OS seglingen hissade Amiralen och Linnea upp Jokke med antennen. Senare testade de systemet med FinnFuns bärbara VHF. Mellan varven gjorde Jokke tillägg i LYS rankingens poängräkningsprogram. Läget är mycket försenat. Endast t.o.m. Hogland är det någorlunda klart!
(22-06) OS # 6 - FRIDA, NIKU & GIGGEN
Amiralen
var extra nervös inför starten! Efter den totala floppen i BOW hade han
stagat om båten en aning för att få tillbaka den förlorade höjden och
så gällde det att komma till target speed.
Starten skötte Amiralen i det närmaste perfekt, tills en båt inte höll tillräckligt undan, när vi höjde! Det ledde till att vi inte kunde fälla ner tillräckligt för att ta fart! Men målsättningen var uppnådd, utan ett enda knyst till konkurrenten! (Modell Weber Brothers!)
Nu fick Imppu bästa starten, men vi hängde med och fick lite draghjälp av deras aktervåg. Alla andra var klart efter på ett ögonblick!
Banan 1515 var enligt mitt tycke bra. Tillräckligt kort, vilket ledde till att Stora LYS kom i mål som första av alla klasser? Men detta gillar väl inte alla arrangörer?
Kryssarna var enkla och ointressanta! Imppu B var klartframför, men inte för mycket och Xelina på behörigt avstånd bakom. Vi fick försöka hitta farten och höjden. Höjden var kanske någorlunda acceptabel? Imppu B gick inte högre, Xelina kanske lite högre tidvis, men hon hade en ny genua så det är väl förlåtet då? Men vår fart var nog för det mesta aningen för svag. Storskotet är mycket avgörande och t.o.m. en tum ut eller in gör ofta skillnaden! Och jag kan inte styra optimalt och samtidigt dirigera storskotaren!?
Imppu B hade lite cruisingbetonad besättning och funderade t.o.m. på att segla utan spinnaker. Det ville inte jag eftersom det gällde för oss (mej) att få självförtroendet tillbaka. Imppu B var inte för snabb och Xelina blev, trots ny genua, så nog gjorde segern lite gott i varje fall.
Tyvärr blev det sedan igen lite bråk! Imppu B mistog sej på märke 5 andra gången och rundade fel gult "dumpingsmärke! Där finns nu betydligt flere än tdigare av dem, så också jag blev lite tveksam och beslöt att runda samma märke som de, men tog sedan också det rätta, eftersom vi hade råd tidsnässigt och också med kännedom om en konkurrents iver att protestera i tid och otid också i våra OS seglingar!
Jag hade inga planer på att protestera, inte minst för att det enligt min uppfattning inte blev kortare väg för Imppu B! Det tror jag ännu i skrivande stund, men har inte kunnat kontrollera saken helt trovärdigt! FinnFuns positionssystem började nämligen få fnatt på vägen till Tallinn och Gurun Kalle, som skänkte mej en gammal antenn, som lär skall vara exaktare än den vi har, har inte ännu hunnit fullfölja installreingen!
Nu fick Imppu B ett tidsstraff på 1% och förlorade troligen andraplatsen på det! En sak som jag också opponerar mej mot är att inte Pekka över huvudtaget hördes i saken! Det hör väl till saken!? Jag hade ju varit ett bra vittne också, men inte heller mej kontaktade man!
Länge leve våra lättsamma OS seglingar!
Länsen mot mål! Eftersom det var en ganska tight bog valde vi vår minsta spinnaker, Den är också vår äldsta användbara. När man ser dessa bilder blir man förvånad över hur bra den ser ut! Här har vi igen i allra sista ögonblicket bestämt att gå mellan Rövarn och Rövargrund. Tracken visar att vi gick över västra uden av Rövargrund!
Här är det inte mera så tight! Obs spinnakern är fel väg, men det blev det inget bråk om! :-)
Bakom oss syns Xelina.
Här är, med största sannolikhet, vår sailingmaster i ORC i en av 606:orna i bakgrunden!
(08.06) OS # 4 - Niku & Daije
Vi tog en klar seger före Imppu B, Xelina och "Strittis". Den friska vinden med pustar upp till 29 knop fick seglarna att komma överens om att segla utan spinnaker. Speciellt när tre av båtarna skall starta i Hogland Race på fredag! BOW i Tallinn stundar ju också alldeles snart! Vi på FinnFun är glada för vår start i.o.m. att två(!) block av känt märke i häcktaljan exploderade samtidigt, när vi rundade till andra länsen! Nu och inte i BOW!
Här de sorgliga resterna av de två dubbelblocken! En av fyra kullagertrissor blev också kvar ombord!
Till Hogland har Amiralen inte lyckats få med en enda standard gast! Jag förstår dem, inte minst för att tävlingen envisas med att gå så tidigt på säsongen! Men nog har vi ju också varit med redan, på samma bana, så mycket att det räcker!?
Amiralen är ännu bekymrad över att target speeden fortfarande är borta! Nu börjar han misstänka att den vid sjösättningen strulande, men åtgärdade, loggivaren inte fungerar helt som den borde!? Nu måste vi testa den!
En 5e båt var ute på startområdet klart med tanke på att starta, men fick problem med kicken, tror vi, och startade inte.
Våra konkurenter hade ett rev i storen och det borde vi nog kanske också ha haft. 0m inta anors så för att få det intrimmat och utmärkt. Nu seglade vi alltså med full stor. Rätt eller fel är svårt att avgöra. Man skall ju inte ha segel föring för byarna utan för medelvinden? Men vårt storskotssystem är nog för långsamt för såhär byig vind och med den ringa besättningsvikten krängde vi nog till för mycket och för ofta. men på länsen gick vi nog bra, inte minst med tanke på att vi var långsammaste båt enligt mätetalet. Nå ja, efter en klantig start som klart sista över linjen, hade vi antagligen kunnat runda som tvåa efter Imppu B, men jag gav upp försöket att få innerplats av "Strittis", av säkerhets skäl. Men här var nog vägvalet och orevad stor avgörade till vår fördel!
En intresant grej var att storskotaren Daije var TACKSAM FÖR ATT JAG SKREK ÅT HONOM(!) när han skulle ge ut! :-) Till saken hör att han har lite hörselproblem. Precis som skepparen, som emelletid kanske inte har det mera nästa OS!?
Så nu har vi igen lite mera problem och jobb framför oss! Häcktaljan, storskotningen, loggen och allt detdär andra. Inte skulle man ju egentligen ens ha tid med Hogland! Nå, det var nog en dålig orsak!
RESULTAT
(01.06) OS # 3 - Lasse & Sampsa
Ett samtal till Koppichefen i.a. ledde till att vi var överens om vilken bana man kunde vänta i den kring O rådande vinden. 6-2 och då skulle gennakern vara bra från starten till märke 6 vid Rövarn, men redan infarten från 2 (Knapperskär) skulle i början vara en pina med gennaker.
Vid 16-tiden kom sedan Jokkes svar! Han hade tänkt segla 606 med Sampsa, men
hade annullerat det p.g.a. förberedelserna inför studentfesten, så Sampsa var
ledig! Ringde honom och han var beredd att komma. 16:15 hade jag tömt bilen på
segel och var på väg till Drumsö! 16:40 var vi på väg mot Amiralshamnen och
fasade för rusningstrafiken, som till all lycka var förvånansvärt lindrig och
vi kom fram i god tid. Shore Crew Lasse hade först vägrat ställa upp trots att
han inte hade någon att segla med denna onsdag! Men fick order om att komma med
och då lydde han!
Men så införstådd med vilken bana vi borde segla var Amiralen att han glömde att kolla vad seglingsnämnden tyckte! Först lite före O-märket påpekade Lasse att vi glömt kolla den saken! Lasse ropade tillHåll i dej och fick banan! och bra var det, för inte hade vi förstått att kryssen till Knaperskär skulle tas två gånger!
SLUT!
Har nu tappat lusten att skriva mera! Resultaten finns på ESFs sidor!
I detta skede fick jag nämligen ett telefonsamtal där tonfalet var sådan att jag tolkade saken som jag skulle ha kritiserat koppipersonalen för allt möjligt och för att ha förorsakat det kaos som skedde på banan efter att ha fått ett telefonsamtal om förkortning av banan! Jag förstod att jag borde ha tagit tid för Imppu B när den rundade för att igen kryssa till Knaperskär, i stället för att gå mot mål, som seglingsnämnden ville. Och sedan tagit tid för alla andra vid 6an!
BER OM URSÄKT FÖR ATT JAG INTE KOM PÅ IDEN ATT TA ETT SÅDANT INIATIV, SOM JAG INTE ENS HADE BEFOGENHET TILL! Telefon budet från seglingsnämnden var ju att segla in från 6, (en bra ide!) men fick inget tecken på att mitt meddelande per telefon till tvåan i fältet gått fram. Inte heller på att mitt rop till dem, när vi kommit så nära att det eventuellt kunde höras! I min förtvivlan glömde jag att riga till Imppu B. Hade jag gjort det hade de rundat och gått mot målet. En anna sak är sedan om Xelina hade följt efter! (Med effarenhet om Nickes petnoga regeltolkningar!)
TACKAR ASARNA FÖR ATT INTE VENES TESTSEGLARE KUNDE KOMMA DENNA GÅNG! Har faktiskt lovat att ta med en av dem vid tillfälle, men kanske det är bäst för ESF att försöka glömma det löftet?
Kanske borde man börja segla KoPus Tistis och t.o.m. HSKs Torstis? Hamnplats på Drumsö kunde säkert ordnas, som vanligt!
Åter mycket lätt vind. Banaa K - 5 - K - 5. Två kryssar, som i det närmaste bestod av ett långt styrbords slag och två spinnakerslörar.
Starten närmar sej! Fr.v. Dodo, Cirrus, Imppu B, Xelina. FinnFuns skugga syns på den sistnämndas segel!

Sedan spinnakerslör tillbaka till K och en "kryss" till. Därefter fritt till målet. Rätt slött, men det trevliga var att det gick snabt! :-)
Sista slören mot målet blev sedan den intressantaste delen av seglingen. Bavarian valde att gå in via Aisar sund, men var inte "farligt" långt före oss. Xelina var klart bakom och det var ju att vänta att han väljer en annan väg än vi, som då gick ungefär på en kurs som bar mitt imellan. Så visade Nicke tydligt att han tänker gå den något kortare vägen, mellan Rövarn och Rövargrund! Snabt beslut krävdes av oss om vi skulle ha en hans att klara Rövargrundds W udde!
Valde att bevaka Xelina och det tydligen i ett optimalt läge. Vi skar med god fart upp, medan Xelina verkade få lite lä av Rövarn.
Sedan såg det värre ut för vårt vägval. Mellan Estholmen och Torraisar var vattnet alldeles blankt över ett stort område. Hade vi valt fel väg?
Till all lycka var det inte lugnt där, och vi gick igenom fältet med god fart och när Imppu B dök fram bakom udden, stod hon nästan stilla. Hade tydligen inte vågat gå längs sundets Ö strand, rädda för att inte sträcka i mål därifrån. Troligen rätt tänkt?
Line Honor kändes ju trevligt och det var roligt att "knäppa en bekant på fingrarna", när han som vanligt vid sin öl, frågade om vi redan har kakylerat hur vi klarar oss!
Fotona av Andreas Weber, som får "Strittis" i sjön först till OS # 3!
RESULTAT: www.esbosegelforening.fi/kappseglingar/onsdagsseglingar
???
(18-05) OS # 1 - DAIJE & GIGGEN
Lätt vind från c S. Vi fick bana 9, alltså till den röda isbojen SW om Röda kon.
Nu går ju kortaste vägen till märket mellan Rövargrund och Rövarn. Vi gick lite för långt när vi slog med kurs mot Aisar sund. Tanken var att Xelina inte skulle slå på oss och hon slog klart i lä. När det var för sent för henne att slå tillbaka, slog vi bort och gick V om Torraisar. Imppu B följde efter oss, men kom knapt fast oss. Det fick oss att tacka den nya storen!
Mot slutet av kryssen gick också Xelina lite mot SO, medan vi valde att gå så långt att vi skulle sträcka upp till märket för styrbord. Märket skulle ju lämnas till babord.
Konkurrenterna fick sedan lite fördelaktigare kurs mot märket och lite bättre vind. Imppu B rundade sedan 40 s före oss och Xelina tog en aning in på oss!
Nå, lite av förlusten tog vi igen vid rundningen. Vi kom till märket med allt klart för hissning och vi hade blåsan dragande ungefär samtidigt som Imppu B!
Nu testade vi den för första gången och den fick godkänt. Tillsamans med den nya storen drog den oss till seger före Xelina (2 min) och Imppu B.
Tyvärr var inte Strittis med och Troy har ju mer eller mindre slutat i.o.m. att Jokke köpt en 606a! ite kris i Stora klassen?
Resultat: www.esbosegelforening.fi/kappseglingar/onsdagsseglingar
(14-05) STICKAN WIKSTRÖM LYS - HSK
Niku, Henkka & Amiralen
Vi gick ut c 1 timme före starten och kollade storen, och bra var det! Seglets E och P mått var enligt min mening för långa. Surrade seglet så långt fram mot masten det gick och då fungerade bomliket någorlunda för den medelfriska vinden vi hade. Mastliket fixade vi med cunninghamen, som Doyle har tänkt att det skall göras, men jag ansåg att det var för långt.
Vi hade 9 anmälda i stora klassen. Ingen i lilla klassen. Av de 9 ställde endast 7 upp. Rädda för regnet och den "friska" vinden?
Banan var den vanliga tvåvarvsbanan som går runt röda isbojen V om Märaskär, Trutkobben, Rysskär, Rönnkobben, Ådholmen, mellan Melkö och Lillgrund och ett varv till och till målet via den röda vi l, d Märaskär.
Personligen ställde jag Eki Heinonen i WE2, First 35, som farligaste konkurrenten. Eki vann förra året motsvarande tävling med Epsilon, som nu seglades av sin ägare. Andra mest beaktansvärda konkurrenter var bl.a. Xelina, (Nicke från ESF) och Das Boot med Hannu!
Den friska vinden och det faktum att det kunde väntas bli både slör och läns efter varandra, ledde till att vi seglade endast med vår mindre av de två länsspinnuna vi hade ombord! Senare när det nya peket och besättningen är inkörda, kommer gennakern på rulle att bli ett alternativ! Här hade den nog varit bra!
Vinden (c ONO) var inte idealisk för banan, men den skulle vrida mot SO-S.
Vi hade nog lite väl lätt besättning, inte minst med tanke på den nya, större, storen. På undanvind var det kanske t.o.m. en fördel men på kryssen valde jag att gå högt och på det sättet kompensera för den klena besättningsvilkten. Och hyfsat gick det väl.
Mot slutet av andra varvet kom sedan det utlovade vindvridet, just när de ledande båtarna närmade sej den röda bojen och de kom hyfsat upp till märket. men vi kom långt ifrån det. Till råga på allt sträckte vi inte till märket när vi måste slå för den närliggande kobben: Läget såg hopplöst ut!
Men så beslöt vinden vrida fullt ut som lovat och vi kom upptill märket.
Jag tror vi vid rundningen låg ganska jämnt med WE2 i korrigerad tid.
Men när vinden vridit färdigt var det spinnakerbog och det fanns chans till seger! Så gick det också!
FinnFun, WE2, Nauti 'n' Nolla, Xelina, Epsilon, Das BOOT och VindUngen blev resultatet.
Efter den jäktiga perioden före sjösättningen och den första tävlingen, satt segern bra!