ESF:s ONSDAGSSERIE
(För det mesta: Janne, Martin…)

Serien började ju bra, som vanligt (?). I Mariettas frånvaro var Daije (Dix) den enda som lite stack upp och vi spikade de fyra första seglingarna. Så for vi till den olycksaliga, seglingsmässigt suveräna Gotland Runt, och Dix tog två segrar. Så kom vi tillbaka för en segling, som vi vann, trots att Marietta (Nicke), redan var med. Följde två veckors semestersegling med "sommarvillan" och Nicke fick härja fritt bland få deltagare.

30.7 var Amiralen tillbaka och nu vann Inferno 31:an (Marietta), som ett gott omen inför FM? Nicke fick åter härja fritt en onsdag, medan vi var i Offshore Week (FM) och Daije fortfarande firade semester. 

13.8 var alla tre bittra konkurrenter på plats och Dix visade vad hon går för, före oss. Marietta tog dessutom stryk av X-99:an Merita.  Efter det tog Marietta tre segrar i rad före oss och läget var kritiskt inför den sista seglingen. Visserligen hade vi poängsegern säkrad, men i ESF tävlar vi också om onsdagspokalen, som tillfaller den som vunnit de flesta starterna (med minst tre deltagande). Det priset är Amiralens favorit och om det var läget 5-5.

Nicke som normalt startar bra, missade denna start, som för oss lyckades perfekt. Och eftersom vi äntligen hade hyfsad vindstyrka och lämpligt med kryss tog vi hem den starten klart. I sin svarta själ fröjdade sej Amiralen över att Nicke för en gångs skull, tack vare den något missade starten, råkade ut för störande element i form av klassens större båtar, som sakta började repa sig efter ännu sämre starter. Vi tog en suverän seger och också "line honor" och därmed grand slam i serien. En skön revansch för förra årets omvända roller med Inferno 31:an. Dix blev trea och Merita (X-99) fjärde.
.
Totalt startade 15 båtar i stora LYS- klass. I lilla klassen sågs sammanlagt 9 deltagare och där tog Avance 24:an Sabrina rubbet före Trassel och Jessica.

 

GRANDE FINALE 20.9 - ROLIGARE ÄN GR
(Maria, Mikael)

Säsongen inom ESF avslutas med en familjebetonad kappsegling enligt LYS, utan spinnaker. Oftast har vädret varit bra under denna segling, trots den sena tiden på säsongen. I år kunde vädret inte ha varit bättre. Strålande solsken och vind på 3-8 m/s från N-NW.

För första gången startades seglingen från Amiralshamnen där också målet var. Så sent på säsongen är det möjligt utan att störa farledstrafiken. Banan var en lyckad kryss-läns dito, designad av Amiralen. 

Planen var att luffa Marietta innanför pontonerna vid vårt klubbhus, men besättningen trodde att man inte får göra så, varvid Amiralen avstod från sitt onda uppsåt och gippade bort. Han skar för om hela fältet med Pia i Lill-Freya i ledningen. I sina polariserade jätteglasögon såg han sedan (med Tis hjälp?) en kommande god vindpust och gippade framför den. Några minuter senare var sommarvillan i en överlägsen ledning och hotades aldrig mera av någon. 

Den avslutade sedan seglingen, efter en i det närmaste felfri taktik, med en klar line honor om ca 5 minuter över X-99:an Merita och ca 7 minuter före ärkerivalen Marietta. Tyvärr var H-båten Trassel ca 7 minuter snabbare i korrigerad tid.

Amiralen, som utsett sej till seglingens Jurrry, fick nu stora problem. 

Fall ett. Det var ju uppenbart att Trassel hade fuskat på något sätt. Emedan Jurrryn annonserat att det var förbjudet att protestera i tävlingen, med mindre än att det skett kollision, med efterföljande skador, var det omöjligt att få fast skurken? Jurrryn försökte med "utomstående hjälp" (han hade ju följt Sommarvillans smarta drag att ta den starkare brisen på ostkanten. Så mycket hade det gett H-båten att den kunnat skära för om resten av klungan! Totalt oacceptabelt!?). Båten hade dessutom full besättning, något som inte var förenligt med tävlingens karaktär*. Den hade säkert också använt motorn, trots att propellern var i luften hela tiden. Men den fungerar ju också i luft!? Ytterligare försökte Benko muta resultaträknaren (Amiralen) med Jallu!? När jurrryn sammanställt alla dessa anklagelser och läst upp dem för de anklagade, skrattade dom bara och Benko konstaterade, dråpligt nog, "allt det där räcker inte till för att fälla oss"!? Jurrryn insåg snabbt sanningshalten i detta uttalade och avstod från åtgärder, samtidigt som han övergick till nästa fall.

Fall två. Också en annan liten båt kom före FUN Star i resultatlistan. Amiralen var dock alert och slog upp båttypen i LYS-tabellen och därmed avslöjades fuskaren! Dom hade anmält sej med för lågt mätetal!? Tre års tävlingsförbud framkastades av blodtörstiga konkurrenter, men efter modigt övervägande kom Jurrryn till slutsatsen att incidenten var obetydlig sedan fuskaren fallit bakom Amiralen och framför Marietta i slutresultaten.

Fall tre. Dix gavs DSQ, utanför protokollet, ty den hade protestflaggan uppe redan på morgonen, trots att båten inte ens var med i tävlingen.

Fall fyra. En skeppare klagade över att han fått DNF p.g.a. att han trott att målet sammanföll med startlinjen. Mannen, som är av tyskt ursprung, förklarade att han nog förstår svenska när en talar, men när 10 babblar i munnen på varandra så är det lite svårt! Jurrryn godtog hans "överklagan" och med seglingsnämndens (Teddy) hjälp hittades en lämplig målgångstid och friden lade sej över Amiralshamnen, tills alla, som firade kvällen i hamnen, började vara mer eller mindre i "jurryn"!?

I nattvaktens rapport står 2:30 "det är lugnt i alla båtar". 

Detta var en betydligt roligare segling än årets Gotland Runt, trots Jurrryns ingripande också här. Skillnaden var bara den att domsluten i denna segling var helt regelmässiga och acceptabla. Åtminstone ur Amiralens synpunkt.

Hur skall vi få våra onsdagsseglingar såhär roliga!?

* "Full" betyder här fulltalig, om någon trodde något annat!?

 

ÄNDÅ MED !? - KARVALAKKI 4.10
(Mira, Seija, Sirpa, Hannu, Karppa, Amiralen)

Amiralens "bottenskrapa" gör rent i underlivet på X-99:an Zoo...m. Vid spakarna denna gång skeppare Henrik Andersson.

Henrik Andersson beklagade sig över att hans botten var smutsigt, och han var anmäld till KoPus Karvalakki.

Nå det var ju inget större problem. Jag har ju en "bottenskrapa" och hade ärende till Amiralshamnen, så jag kunde komma till HSK med den. Sagt och gjort; på torsdag kväll putsade Henkka sitt botten och innan vi skiljdes åt hade jag lovat komma med på X-99:an Zoo...m, som sjunde person. Rätt bra vind väntades, så 7 är inte viktmässigt för mycket på den båttypen.

Klockan nio på morgonen träffades Kari "Karppa" (Dehler 33, Caramel) på skepparmötet i KoPus hamn. Zoo...m anlände dit 30 minuter senare och vi for ut ganska genast och hann t.o.m. hissa spinnakern en gång före starten! Att de tre flickorna ombord inte var enbart kuttersmycken visste jag redan och det bekräftades snart också i handling.

Banan

Start V om Drumsö - Trutkobben - Rysskärs S-boj - Sitin - Malmgrund - Hundören - Rysskärs S-boj - Trutkobben - Mål. Vinden var betydigt svagare än lovat och fast den först på eftermiddagen skulle vrida från S till SO, pendlade den redan kring SO. Genast efter starten visade det sig sedan att vindstyrkan varierade från ställe till ställe. En mardröm för en taktiker, och jag hade glömt mina polariserade solglasögon i egen båt.

Vår start lyckades inte speciellt bra. X-382:an Ilona kom med betydligt bättre fart bakifrån och körde över oss samtidigt som vår systerbåt Sunny Love pressade sig upp framför oss. Vi fick dock rätt snabbt möjlighet att slå bort och kunde helt fria gå västerut. Vi hade bra fart och när vi slog, som ledande båt på vår kant, var det bara några få båtar, alla med högre LYS-tal än vi, som var före oss. Vi lyckades gå åt rätt håll ända till Melkös SW udde. Där gjorde jag en felbedömning och föreslog stagvändning mot stranden i st.f. att gå akter om Jazz (First 36,7 1,29). För tillfället drog det bättre nära Melkö och de som gått västerut hade blivit förkrossande mycket. Bland dem Suny Love och Lapland Hotels som har samma LYS-tal som vi. Nu gick det så att Jazz slog på oss när vi slog vid stranden.

På väg till starten. Skepparen Henrik i förgrunden matar in wp. Sirpa styr, Hannu (i mitten) och Karppa kollar sjökortet.

Sunny Love gick igen västerut, mellan kobbarna väst om Melkö, medan jag valde att gå österut efter de ledande båtarna. Med facit i handen borde vi ha stagvänt västerut genast efter kobbarna. Nu visade det sig att Sunny Love fick så mycket bättre vind på sin kant att dom t.o.m. gick förbi oss. Samtidigt hade Alfa Romeo dock gått ensam långt mot Enskär, men inte förlorat på det. Vår kryssfart var emellertid klart bättre än systerbåten, så när vi rundade vid Trutkobben var dom redan klart bakom oss. En estnisk Guyline 355 (LYS 1,21!), som kommit fast oss i 99:ans fotspår rundade samtidigt med oss och lyckades runda just före oss vid Rysskär efter en spinnakerslör. Vi hade valt den mindre spinnakern för den stora klarar inte skarpa slörar. Huruvida vi valt rätt segel vet jag inte, men bogen gick inte bra för oss. Bl.a. Sunny Love och Mean Mari (LYS 1,24!?) tog kraftigt in och rundade tätt bakom oss.

Vi hade valt att slå genast och gå österut för det bar betydligt närmare märket. Vi höll nerverna i styr och stod på, trots att vinden vred något av och an. Panasonic och Lapland Hotels (båda 1,25) följde efter oss och den förstnämnda gick till en början hårt, men något lägre än vi. Också Rytövaras team tog in på oss, medan resten av dem som var nära oss vid rundningen gjorde några korta slag söderut och blev sakta men säkert. Till slut passade vi också på att slå utåt när vinden vred lite i mot, dels för att säkra läget mot dom som gått ut och för att komma närmare märket. Vi gick med löst skotad genua mot en jobbig sjö och Lapland Hotels, som slagit efter oss, blev sakta efter. Inte var heller t.ex. Alfa Romeo omöjligt långt före oss. Det var endast Aquavit (LYS 1,43) som var så långt före att man knappt kunde urskilja märket när dom rundade. Inte mycket till kappsegling för varken dem eller oss andra!?

Så var det mest läns och slör kvar och vi tappade märkbart till båtarna framför och dom som var bakom oss tog in. Vi började t.o.m. fundera om vi skulle klara tidsgränsen på 90 minuter till Aquavit. Lapland Hotels som rundat 200-300m efter oss och hade hela 8 personer ombord gick snart förbi och for sin väg. Olof har motiverat sitt LYS-tal för mig med att X-99 har så stor spinnaker i LYS... Han skyllde efteråt ifrån sig och menade att vi borde ha skurit mera. Då kan man ju fråga sej varför Sunny Love inte nämnvärt tog in på oss fast den skar lika mycket som de andra!? Däremot tog Mean Mari, som väl på kryssen gått längst söderut och förlorat kraftigt på det, fast 99:an och gick till slut förbi.

Efter slutfört värv. Fr.v. Mira, Hannu, Sirpa, Karppa samt ägarparet Seija och Henrik. samt ägarparet Seija och Henrik.

Resultatet

Vi slutade på en, för mej inte helt tillfredsställande, 7 plats bland 22 startande i vår klass. Henrik verkade mera nöjd. Vi klådde ju Suny Love med över 6 minuter och dom vann ju X-99 klassen i Henri Lloyd och var flere placeringar bättre än Zoo...m i Syysseilaus. Också Diva 39:an Tiira (1,25), som brukar vara besvärlig för Zoo...m blev över 3 minuter efter oss. Att vi klådde den gladde också mej för där seglade klubbkompisen Benko (H-båten Trassel), som allt emellanåt trasslar till resultaten för en (se Grande Finale). På Tiira sågs också den inte så okände Janne W. Dom förlorade otroligt mycket på kryssen och vi hade svårt att se var de gick.

Lilla klassen vanns klart av Inferno 31:an Donna (770 s) och hade blivit 4:a totalt. Tvåa blev Linjett 32:an Rosa med bl.a. bröderna Svärd (esborankingmästarna) före en Sprinta Sport och en Albin Express.

"Ludiskuffaren" (Karvalakki) gick till Aquila (H-star) Jan Lindberg. Priset mottogs av rorsman Jallu, som försenade sej till prisutdelningen. Det ges till den som förbättrat resultatet mest sedan förra gången.

Tack vare 90 minuters regeln blev två i stora klassen och fem i lilla klassen utan resultat.

Livet ombord

För det första behövde jag inte delta i det kroppsliga arbetet överhuvudtaget. Till det fanns det tillräckligt med vana händer. Ett undantag dock! När Lapland Hotels närmade sej på länsen fick skepparen plötsligt för sej att han måste gå på WC och satte mig till rors. Där fick jag sitta tills konkurrenten var långt framför :-)

Det var nog onödigt mycket vitsande och snack om saker som inte hörde direkt till framdrivande av båten. Vi hade roligt, men snacket störde nog säkert tidvis rorsmannens koncentration. Båten kräver minst lika mycket skärpa av rorsmannen som min 35:a! Det får en att undra hur ägarparet klarar av att framgångsrikt tävla på tu man hand. Inte verkar beslagen heller vara placerade för sådant. De har gjort det t.o.m. i Esbo-Hogland Race och HTR!? Var inte heller van med så mycket initiativ från besättningens sida, men det var nog mera på gott än på ont.

Med tanke på att vi var tre tävlingsskeppare ombord gick allt förunderligt bra!?

Lite om LYS-tal igen

Har aldrig förstått varför X-99:ans tal höjdes till 1,25 för några år sedan. Har många gånger seglat mot dem i LYS med mina båtar, så lite erfarenhet har jag. Visserligen vann ju Tax Free Hangö regattan i år, men då var inga topp IMS-båtar med i samma klass. Kunde vara intressant att räkna om den tävlingen enl. LYS också för IMS-båtarna. Vi startade ju alla i samma "gröt" och hade samma banor! Tror inte att 99:orna kommer så högt i prislistorna då!?

Det verkligt stora frågetecknet är hur systerbåtarna Mean Mari och Lapland Hotels kan ha olika LYS-tal? De är certifikatbåtar med nästan samma GPH! Och är 1,25 tillräckligt högt? Denna gång seglade båda totalt bort sig i början och Mean Mari också på andra kryssen.

Club-klass(er) med nästa år

Över hälften av de deltagande båtarna har (eller borde ha) LYS-certifikat i stora klassen! Det säger någonting om utvecklingen i LYS. De åtta bästa i stora klassen är topp IMS-båtar eller hade åtminstone topp besättning, eller tvivelaktiga LYS-tal. Det får mej att starkt rekommendera att KoPu tar med Club från och med nästa år! Lilla klassens 6 bästa är IMS-mätta båttyper, men bara en hade certifikat. Inte allas LYS-tal är dock helt utom all tvivel "rätta", anser Amiralen.

Sedan gick Amiralen snällt hem, ensam...  ..

Jag vet att det finns motståndare till Club, men den baserar sej i varje fall på en mätregel och om man betalar för LYS-certifikat, så kan man betala för Club certifikat också! Dessutom, av de 15 första har 14 IMS-mätbrev, som alltså duger som sådant! KoPu har dessutom allt klart för resultaträkningen från HTR.

Prisutdelning och slutfest

Prisutdelning med föregående diskussion och information om KoPus tävlingar (föredömligt!) hölls på Blue Peter, men sedan ordnades det fest på bar & restaurant FARO. Värd för den var Mean Marins besättning (Koillistuuli ry). Man må vara av vilken åsikt som helst om båtens LYS-tal, men festen var lyckad!

Kiitos Ari & miehistö!