6.10) KARVALAKKI, KoPu - FRIDA - NIKU, JOKKE, MIKKO
"En dålig dag på jobbet"! Förlorade 25 s åt Ramdata i vår klass! Jani Lehti vann Hannu med 21 s i sin klass! Hade båda placeringarna gått tvärtom hade vi vunnit Rankingen?
NU FÅR VI GRATTA JANI I MERCEDES-AMG för dagens seger och RANKING VINSTEN, och SAKKE I RAMDATA till dagens seger!
Jani Lehti vinner, enl. mina kalkyler, rankingen med 70p (7 starter), före oss på 66p (8 starter) och Dat wor et på 65p (9 starter).
Vår start var hyfsad tycker jag! Fick dock kritik för att jag inte tog fart genast! Oberoende var vi 3e efter den korta kryssen, tätt efter Ramdata (Salona 37, LYS 1.30) och Colette (First 36.7. 1.28). T.ex. var Xelina (1.24) klart före oss, men slog rätt snart efter starten, medan vi gick så att vi kom mycket nära märket för babord. Enligt min mening ganska riskabelt! Har gjort det engång i denna tävling och fick ta en straffrunda! Nu kom vi klart före Xelina, av någon orsak, och kunde slå före den. 
Nästa märke var isbojen S om Melkö och dit var det egentligen knapp spinnakerbog, men jag hade ingen lust att försöka i den relativt friska vinden. Någon försökte visst med gennaker och hade nog problem. Vi kom till märket med innerplats mot Krut (Archambault 35, 1.30) och kunde börja sträck bogen efter Colette, men fria, mot Trutkobben och isbojen S om den.

Här går vi på 99% kryssbog till Trutkobben, där jag tvingades fälla lite, men för lite enl. besättningen! Men där har man ju gått otaliga gånger tidigare. Men lite synd att man skall behöva "runda" sådana uddar. Tyckte besättningen sade att en större KoPu båt gick ännu närmare, där bakom oss. (Foto "Helena från däcket på Krut." Skickad av Heikki Pulsa.)
Den bogen gick vi med bra höjd och fart. Fick t.o.m. fälla lite för kobben, medan konkurrenterna gick lägre och vi kunde igen slå före dem mot mot pricken SO om Rysskär. Några mindre båtar från första starten fick vi nog stå ut med relativt tidigt under tävlingen.
Vid Rysskär rundade vi efter Cloette och Krut, medan Ramdata redan var långt framför, men troligen inte för mycket. Nu var det läns och Amiralen njöt av att köra och ”leka” med vågorna, som mot slutet av bogen blev bara större. Vi gick förbi Cloette och hängde med Krut. Den sistnämnda hade ett stort hål i sin gennaker och de tog tillslut ner den och fick den tydligen reparerad, för senare i tävlingen hade de den flygande igen. Senare såg vi att också Cloette tagit ner spinnakern. Orsaken är okänd.

Här går vi förbi Krut, medan "Helena fotar oss från konkurrentens däck"! Lite senare tog de ner sin söndriga gennaker och försökte hänga med oss på vår aktervåg, men jag tror inte det lyckades så länge? I detta skede njöt Amiralen av vår gång, helt ovetande om vad som skulle komma på nästa bog!

Här försöker Krut hänga på vår aktervåg, men det lyckades väl inte så bra? (Foto Mikko)

Följde en kryssbog till S märket NO om Gråskärsbådan. Alltså ingen hygglig kryss här heller! Däremot jävliga vågor rakt emot. Några smällar som fick skepparen att lida för skrovets och mastens pina. Farten var ”eländig” och skepparen fick höra! Men jag visste inte vad jag kunde göra! Att gå lite lägre skulle inte ha förbättrat möjligheten att parera vågorna! Tvärt om hade smällarna blivit värre. Hälften så hårda smällar hade säkert gett mej ett års kökstur av min skeppare under ARC-tävlingarna! Själv fick vi kardeler av på båda undervanterna på Atlanten, under vår hemresa efter America 500. När den andra skadades vaknade jag till en fruktansvärd smäll, där jag var på frivakt i akterhytten! Så man har lite ”skräck” för stora skarpa vågor! * Ett tillägg i ämnet kom i EFTERSNACK!
Nu kan man ju fråga sej hur dåligt vi gick! Minsta båten rundade märket som ohotad 2a! Men nog klart efter ledande 37-fotaren! Och Jani med Merceds-AMG gick förbi med bra gång i lovart om oss. Men det är en X-41a! Till råga på allt vred vinden i mot vid slutet avbogen så fick göra ett slag.
Så läns tillbaka till Flathällsgrundet med spinnaker! Det kändes bättre igen. Här blev vi omseglade av Secrays  (First 40, 1:38) från stora klassen. Men den gick klart i lä om oss!
Sedan blev det den enda lite hyggligare kryssen (c 0,5 Nm slag på 3,5 Nm) och skälig sjögång. Här hade vi i början en stor båt från lilla klassen framför oss. Försökte förtvivlat hållas ens med i dess höjd, men fick ge mej och gå förbi i lä. Borde genast ha fällt, men jag är inte van med att gå lägre än andra och speciellt inte mindre båtar. Här kan det inte helt sträckta förstaget ha varit en delorsak? En annan orsak kan vara att vi hade bytt till vår hårdvinds fock, som jag inte riktigt gillar och Segelström tyckte sej se ett litet fel i toppen på den när vi seglade till Turkis. Såhär i efterskott tror jag att vi borde ha börjat med den och bytt till den gråa sedan, för vinden började avta mot slutet. Eller m.a.o. kanske inte bytt alls. Jokke räknade ut att vi på denna och den föregående kryssbogen tappade för mycket åt Ramdata.
Vi rundade en boj vid  Hundören och sedan till pricken vid Rysskär och samma väg  til målet som vi kommit på utvägen.  Vid Melkö bojen var vi inte mycket efter Ramdata i korrigerad tid, men vi tog inte tid på konkurrenten när de gick i mål, så vi fick vänta länge på bekräftelsen på vårt nederlag.
Xelinas 4e plats i såpas frisk vind måste ses som ett framsteg! Tyvärr har jag ingen uppfattning om var de var och hur det gick för dem under tävlingens lopp, efter Melkö första gången!
EFTERSNACK:
-har efteråt, efter att ha sett några bilder när vi länsar, har jag undrat varför vi använde vår mindre spinnaker!?
-Jani berättade för Sakke på Ramdata att han är orsaken till att vi blev 2a i och med att han gick förbi oss i lovart
-fel fock, missat masttrim (men utan det hade vanterna varit för lösa i den friska vinden), och avtagande vind på slutet! 25s är inte mycket
- HAR JU KÖRT SÖNDER FÖREN PÅ COMFORTINA 32an(!!!). Troligen i samband med hård vind och hög sjögång i Hangö-Sandhamn och GR eller på hemvägen. Kommer inte riktigt ihåg mera. Skadan upptäcktes ju först efteråt. Fick bygga nya förstärkningar i förpiken, vilket betydde att innerskalet delvis måste skäras bort! Det positiva med detta var att kojen kunde höjas upp och därmed blev bredare. Sprickorna i skrovet fixade  Lindgrens experter och de hjälpte nog lite med förstärkningsdbalkarna också!
-POSITIVT! Vi blev 4e totalt Efter Mersedes-AMG, Audi E-tron och Ramdata, som alla är betydligt större än vi. Båtlängden var nog ganska avgörande på denna speedway bana? Vi var klassens minsta båt tillsammans med Shere Khan (J/92 1.23) som blev 3a, över 7 minuter efter oss i seglad tid! (Gruvlig revansch för förra årets nederlag!)

(29.9) PÄLSREGATTAN - TOTALSEGER! - NIKU, STEFFI & MIKKO!
Det känns speciellt bra att ha besegrat den legendariska Inkeri med Olli Martio, som vann lilla klassen! Mot dem har man ju seglat otaliga gånger med Comfortina 32an Fortina FUN.
Men i vår klass hade vi ju också många tuffa konkurrenter, så inte hade jag väntat mej ett såhär bra resultat före seglingen. Efter målgången räknade jag med att 3e platsen var klar. Farr 52an (LYS 1.66) och First 40an (1.38) var så långt före oss i mål att vi inte såg dem avsluta tävlingen! JÄTTE TRÅKIGT ATT SEGLA MOT SÅDANA BÅTAR!

Steffi och Amiralen startade 13-tiden på fredagen mot Borgå från Amiralitetets bas på Drumsö. På vägen testades storens revsystem och stormfocken (bl.a.förberedelse inför hemfärden) och så ville segelmakaren också kolla vår hårdvinds fock. Vi övernattade i BSSs hamn nära Emsalö bron. For på kvällen med Segelströms bil till Borgå och åt gott samt promenerade lite omkring i gamla stan!
Tillbaka i båten planerades morgonens förberedelser. Bl.a. hade Segelström lite syjobb med storen och Amiralen skulle montera båtens sprayhood, med tanke på den utlovade hårda motvinden på hemvägen. Ramen fanns ju på plats, men resten var hopvikt någonstans i sittbrunnsfacket! Tror vi sov rätt, men Segelström som är van att vakna vid 7-tiden fick väl uppoffra sej lite och låtsas sova tills Amiralen steg upp klart tidigare än normalt? Niku och Mikko kom i god tid och vi for ut och kollade vindarna. Det skulle bli krysstart, i stället för sidovind/sträckbog, eller t.o.m. läns som en del trodde. Det tog vi emot med glädje!
När startfartyget kom ut och hade ankrat, kunde man konstatera att linjen klart favoriserade fartygsändan. Där skulle de flesta försöka trängas! Det fick man bekräftat när lilla klassen startade prick 12:00.
TREDUBBELT I STARTEN TILL ESF!?
Med myror i magen sökte jag mej mot startfartyget med en massa båtar i lä om oss. Troy (ESF) kom med fart någonstans där i lä om oss och jag trodde redan att han skulle höja upp och t.o.m. tränga ut oss, men de var lite för tidiga och måste fälla ner. Rätt nära i lä smög sej Xelina (ESF) in bakifrån och vi startade båda så nära på skottet man kunde begära, i rådande förhållanden, helt utan att störa varandra. (En främmande situation :-) !) Mycket snart dök sedan Troy (endast 2 ombord!) fram bakom Xelinas segel och man kunde konstatera att ESF tagit starten tredubbelt!
OJÄMN VIND
Så började då kryssandet som hela seglingen i genom bestod av byig vind till styrka och riktning! Ungefär mellan 10 och 15 knop? Det krävdes full koncentration att styra rätt och hann bara några sekunder i gången kolla konkurrenters framfart och försöka förutspå kommande skiften. Det blev vanligtvis att slå på mot skiften när de kom, om man kunde! Mycket mera taktik hann man inte med, men jag hade nog en dragning mot styrbords strand och där tror jag det var bäst! Åtminstone i början! Tidvis mycket fin höjd och vind! Precis som vanligt med denna vindriktning!
Vi hade tur på två sätt. Alla valde medsolsbana runt Kalvön, så det behövde man inte bekymra sej  över. Men jag hade nog i bakhuvudet att motsols kunde ha varit snabbare! Och har den känslan ännu! Inte hade man väl signalerat obligatorisk rundning med sols? Vi hade nog inget minne av att det skulle ha funnits en grön flagga på startfartyget! Men varför ta risken!?
Sedan var det en fruktansvärd gröt av båtar vid första märket. Med en H-båt på tvären mitt i högen! Men det redde upp sej just i tid före vi var vid märket. Vi hittade också krysstrimmet för storen just före rundningen och target speeden var där!
Just framför oss hade vi Mannerberg 34an (LYS 1.29) och klart framför oss hade vi de två Bavaria Match 35orna (LYS 1.27) Troy och Senja och Vivace (1.29) var väl där också! Kanske också några andra förutom ”Jumbon” Farr 52an (1.66!) och färska HSK mästaren First 40an (1:38)., som redan försvunnit bakom holmarna. Bakifrån kom sedan Kind of Magic (1.31) slörande med god fart, så deras aktervåg tog vi så gott det gick. Men till min besvikelse tog vi nog inte in på de två 35orna!?
Efter Halsholmens bleke blev det endast kryssbog till nästa märke. Kommer inte ihåg att vi skulle ha slagit alls? Närmare märket fick vi sedan problem med en större båt som gick alldeles för högt för oss och såg mej tvungen att försöka gå förbi i lä och det lyckades perfekt. Kunde sedan t.o.m. höja upp lite så att de fick väl lite spillvind och blev klart efter. BER OM URSÄKT :-) !
Nästa bog var sedan också kryss, men nu med långa babords slag. Vi slog på ett ställe där vi inte skulle nämnvärt störas av mindre båtar. På det smalaste stället i sundet var det rätt svag vind och Troy var närmast S-stranden, men gick först riktigt bra och kom väl igenom bleket någorlunda hyfsat! Lite senare fick de problem. Ett motskift i olämpligt läge och ”fastnade” bl.a. var väl några en mindre båt. Samtidigt hittade vi vårt rätta trim och farten  steg till klart över 6 knop, med hygglig höjd! Troligen för att skepparen fick sin fartmössa, när inte pipon ville hållas på huvudet! Troy blev nu otroligt mycket efter!
Vid rundningen till länsen mot märke 1 låg vi troligen ganska bra i korrigerad tid. Farr 52an var väl hela benet före oss där? 40-fotaren var långt framför. Enda orosmolnet, bland dem man kunde bedömmat tiden till var Vivace, men den var väl inte för långt före, trots att den gått oväntat bra i den ändå ganska friska vinden. (Måste medge att jag hade mindre tid än vanligt att kolla tiderna till konkurrenterna. Kryssande tog för mycket av min uppmärksamhet!)

Här har vi länsat en stund. Den svarta gennakern t.v. är The Hunter (f.d The Milfhunter, som klått oss 2 ggr av 2 i Barösund Runt) nu i Heikki Pulsas händer. Lite får de tydligen ännu öva sej innan det blir alldeles topp resultat i LYS! Bilden ljuger nog en hel del! Inte är de så långt före oss som det ser ut och de var knapt efter oss i väskan. Mitt i bilden kommer Farr 52an redan emot. Deras prestation kan jag inte bedöma över huvudtaget, utom att de startade förståndigt i lä om huvudklungan och for sin iväg! (Niku)
Nu var frågan om vi skulle byta bort lättvindsfocken på länsen eller fortsätta med den trots aningen mera vind. Segelström försäkrade att duken nog håller, men att Lighten har snävare förlik än den gråa, förra maxfocken, och därför är mycket svårare att köra. Men tyckte att vi klarat det bra dittills, fast man fick koncentrera sej mycket på att köra den, så vi bytte inte. Men det hade givetvis varit intressant att testa den gamla trotjänaren! (Tack och lov bytte vi inte för då hade vi kanske haft två ovikta i båten ännu i skrivande stund!) Ungefär vid halva länsen kom jumbon emot på nära håll och fast det skedde nära en prick kom jag inte att ta tid.

På övre bilden är Troy närmast men långt bakom. T.h. Mikko och Segelström. (Niku)
På undre bilden är de redan fast oss, men hinner inte förbi innan vi är vid märket. (Mikko)

När sedan First 40an kom har jag ingen minnesbild av alls! Däremot kom Troy fast oss lite före märket, men stannade sedan av artighet :-)  och vi fick runda ostört.
Sedan var den långa kryssen med långa styrbords slag rätt händelselös! Men lite före märket fick vi fast Karlo och hade lite problem med den som pressade klare högre än märket (för att vi inte skulle gå förbi?) och i något skede gick också Kind of Magic förbi, men ingen av dem hotade oss. Nu var min bedömning också att vi klarar vännerna i Vivace, fast någon exakt tidtagning hade jag inte på dem.

Skärpta Turkisveteranerna, Steffi "Segelström" i förgrunden och Amiralen, på den långa kryssen. (Mikko)

En kort läns och sedan en ännu kortare kryss i mål. Väl där bedömde jag att vi är minst trea, men som sagt, hade ingen koll på de två stora! Såhär i efterhand kan man konstatera att vi tydligen överraskade också arrangörerna! Inte en bild på oss finns!
Snabbt focken ner och in i båten (ovikt!) och så besättningen över i Vivace varifrån jag fick Jonte, i tiden teamets trotjänare i många år, som hjälp och sällskap för hemresan! Bytet hade tagit så lång tid att när Jonte var ombord och jag började styra mot genvägen till farleden, som leder till Sibbo fjärden, var redan Troy på väg tillbaka i farleden som vi kommit i. Jag satte Jonte i arbete med att sätta stormfocken på plats medan jag navigerade oss ut genom vitt vatten! Sedan började vi segla och räknade med att Troy får fast oss rätt snabbt, men orkade inte så länge, utan satt motorn igång på dryga 2000 varv och motorseglade sedan hela vägen till Hästnäs sund, innersta vägen. När vi tog ner storen kom Xelina för motor från yttre faret.
Nu började man på båda båtarna söka efter resultaten på MPs sidor! Nicke på Xelina var snabbast och gratulerade oss till segern! Hann just tänka att då är nog totalsegern mycket nära, när också det bekräftades!
Vivace blev 3a (4a totalt) efter Secrays (First 40an) och Xelina 4e (5a). Lilla klassen vanns, föga överraskande av Inkeri!
Följande dag bekräftades att vandringspriset efter 3 segrar är mitt! (Egentligen 4 segrar, men det är en annan story!)
EFTERSNACK:
- TREDJE GÅNGEN GILLT!? Vandringspriset är det tredje Amiralen fått för totalsegern till eget i denna tävling! Det första kom 2001, det det andra 2009 och nu det tredje. Det senaste får jag när det är graverat. (Bild av det finns i slutet av referatet 2012! Fint paket!) Faktum är att Segelström, som säkert varit med alla gånger vi vunnit det, också var med när vi seglade med Casper och vann det i överlägsen still. Det var i lätt vind 2010! Då seglades om priset första gången. Amiralen var delvis rorsman i den seglingen.
- 11.10 Ungefär såhär såg storen ut när den i mörkret togs ner före landningen i Amiralshamnen! Men tror inte hela sanningen gick upp för Jokke och Pekka då!? Jokke hade nog berättat att han lite undrat hur stadens ljus lyste så klart genom seglet när de passerade Helsingfors på hemvägen!

 

Foto Jokke himself, 11.10! Resten av seglet var nog inte mycket bättre, anser Amiralen, som knappast någonsin sett ett så trasigt segel!
 

(23.9) GRANDE FINALE, UTAN SPIN. - FINT HÖSTVÄDER!
       FRIDA, HENKKA & AMIRALEN - SEGER TROTS MISERABEL START!

         TREDUBBELT FÖR TEAM FIN-L!?, SOM FIRAR 65 ÅRS JUBILEUM!
På vinnaren FinnFun var alla Teammedlemmar. Skepparen Jokke på tvåan Troy är en viktig länk i teamet vid större tävlingar och på tredje plats kom ju Nicotina med två medlemmar till. Teamets Vice Captain Niku och Johanna.
Vidare kan nämnas att alla tre använt Amiralens botten puts borste! Något jag tror att alla konkurrenter borde ha gjort! Men troligen inte lika ordentligt som Amiralen gör det? Ber om ursäkt för att vi var så mangrant med och tog alla prisplaceringar!
Anser att vi misslyckades med banvalet. Kollade nog vindriktningen under skepparmötet på båtarnas windexar och den var då ganska SW, så det borde ha blivit bra kryss från starten till Rövarn, men när vi for ut från Amiralshamnen var vinden redan betydligt mer W och det var klart att det inte skulle bli kryss start, men det fanns inga möjligheter att ändra banan mera. Den var bestämd på skepparmötet. Och med för många märken för att kunna signaleras vid startplatsen. Dessutom visade det sej att båda startpaviljongerna var fullpackade med bråte från ett skjul som nyligen rivits! Så seglings-nämnden hade ett drygt arbete att hitta vad de behövde för att klara starten! Hade inte varit möjligt att få ut några banmärken! SÅ mycket värda är vi kölbåtsseglare i ESF, att man inte ens vet/kommer ihåg att vi har en segling ännu! Låt vara sluten!
Vidare kan nämnas att startpersonalen bestod av två f.d. kommodorer/hedersmedlemmar i föreningen!
Inte nog med att det inte var kryss till första märket! Det var mycket dåligt med vind på linjen och endast i yttre ändan blåste det lite mera, men också där ojämnt!
Bästa starten av de nio startande tog Troy, Bavaria 35 Match, lite mera i rätt ända än vi, men jag hade kommit för tidigt och blev tvungen att höja upp längs linjen och kom iväg med dålig fart. Troy fick upp ett bra försprång innan vi fick upp farten.
Länge fick vi inte ostört försöka hänga med Troy, innan Imppu B, Bavaria 38, kom körande bakifrån lite i lovart. Att försöka höja så att den skulle gå förbi i lä var inget alternativ, för vi var då i lä om Ärtholmen och kobben före den och hade säkert förlorat mera på det. När den gått förbi försökte jag komma upp och få deras aktervåg. Men inte heller de hade tillräckligt fart för att aktervågen skulle ha varit tillräckligt stor. Men vi blev av med dem rätt fort. Sedan kom följande Bavaria 38, Happy Hours, sakta men säkert fast oss, men jag inter nu heller ”motstånd” utan lät den gå och hoppades bli av med den fort. Men den kom till märket bara aningen före oss och gjorde en usel rundning, så vi hann runda innan de hade fullbordat manövern ett stycke förbi märket!
Det ledde ju till att de ganska snart kom fast oss, men denna gång på vår lä sida, där de givetvis fastnade. Lite senare blev det ett problem för oss, för vi kunde inte fälla på kurs mot nästa märke. Framför oss såg vi att Imppu B gått förbi Troy och den sistnämnda började spira focken i lä. Jag bad Frida spira den för hand i lovart och då började vi gå fortare än Happy Hours och kunde snart gå rakt på märket.

Lite väl långt före oss var nog Imppu B och Troy på första länsen, men inte så mycket som det ser ut på bilden!

Vid rundningen tycker jag att vi tagit lite in på de två i ledningen. Tog nog tid på dem, men glömde bort att kolla när vi rundade.
Minns att jag var glad för att de två Bavariorna var så nära varandra. Det betydde ju att de störde varandra. Båda gick västerut mot Storaisarn, vilket var vart jag också ville, för det var att vänta att där skulle komma mera västlig vind emot, i små eller större fält. Men konkurrenterna slog underligt tidigt och vi fick gå så långt jag vågade. När vi slog var det i en pust som gav oss så mycket höjd att jag trodde vi gått för långt med tanke på en sten som finns där någonstans. Men så högt kom vi ändå inte.
Men på det slaget tog vi ordentligt in på konkurrenterna, trots att vår logg vägrade kliva över 6 knop, vilket den borde göra i den vindstyrka vi hade. Troy hade t.o.m. 6,5 knop på mätaren hörde jag efter seglingen. Så troligen är loggivaren smutsig! Det skall fixas! Om jag kommer rätt ihåg tog vi sedan in lite till på nästa slag. Efter den kryssen och följande läns och kryss var vi inte många båtlängder ifrån Troy när vi styrde mot målet samma väg som vi kommit efter starten! Segern började hägra, men först måste vi försöka hållas med på invägen!

Imppu B skymtar mellan vår mast och focken och kunde tänkas klara oss? Troy var för nära för att göra mej nervös!

Båda gick givetvis hårdare, men det räckte inte till denna gång!
MITT IVRIGA OCH NOGGRANA BOTTENTVÄTTANDE NÄSTAN EN GÅNG I VECKAN ÄR NOG FÖRKLARINGEN TILL FRAMGÅNGEN. Att konkurrenterna lånat borsten gav dem nog ingen större fördel. Hörde att Niku tyckte att borsten var oduglig! Den är inte bra till konstruktionen, men bottnen putsar den nog bra, bara man är noggran och har tålamod! Kölen är svårare!

(13.9)  HSKs MÄSTERSKAP - WINDUNGEN, FINNFLYER 36.
       PALLE, JAN & AMIRALEN.
ENDAST STARTEN KAN MAN VARA NÖJD MED!? DET BLEV EN FÖGA SMICKRANDE 5e PLACERING AV 8 STARTANDE. MÄSTARE BLEV SECRAYS (FIRST 40), SOM VAR ENDA ANMÄLD UTAN SPINNAKER. ALLA ANDRA HADE FULLT  LYS-TAL. ENDAST LOW ANVÄNDE SPINNAKERN. 

Vi for ut i god tid och testade med 2 rev i storen och kom till att vi också behöver rulla in i focken! Startlinjen var jätte lång och därför kändes det svårt att bedöma var den gick och samtidigt sträckte man bra från den yttre bojen, som också var aningen närmare första märket, Ostbojen vid Hundskär
Ville alltså till yttre märket, men det såg först ut som vi inte skulle hinna dit mera, men konkurrenterna flyttade på sej en efter en och tillslut var det bara en liten mellan oss och märket, men den slog bort!
Fick alltså fritt fram medan Palle räknade ner tiden till start. Vi kom lämpligt mot bojen med slör så att jag kunde reglera farten och lovade upp på kurs med någon sekunds marginal.
Det var bara att köra rakt mot märket ostört. Först lite före Hundskär gick First 40an förbi oss och rätt långt i lovart om oss. Vi rundade alltså som 2a, helt enligt mätetal och båt längd.

På väg mot första märket. First 40an är inte med på bilden, men är framför LOW, med den svarta focken, men ännu inte före oss!
Bakom Amiralen är Jan Ode som skotade storen. Obs! Amiraslens huvudbonad! Palle tog bilden.*

Sedan var det läns till S-bojen utanför SPS. Här borde vi väl ha spirat focken, men den över 4m långa spinnakerbommen på framkanten av masten lockade inte till att föreslå spirande. Den är dessutom säkert för lång också? Focken drog nog någorlunda i lä också. Lite före halvvägs kom sedan Low med spinnaker förbi och Cloette (First 36.7 LYS 1.28 mot vårt 1.32) som spirade sitt försegel, låg obehagligt nära och blev i varje fall inte efter! Vid rundningen var Secrays (LYS 1.41), som spirat sin höga och smala fock och hela seglingen igenom seglat med full stor, nog i ledninge!
Så samma väg tillbaka. Planen var att kryssa fast och förbi LOW. Som bäst fick vi nöja oss med att ta in på den lite. Vinden som väl var c 11-13 m/s, var för mycket för oss. Försökte med mitt special system. Att gå på gränsen till ”för högt”! Men focken var inte det minsta tjänstvillig! Den backade på halva höjden och gav mej inga möjligheter till höjdtagning. Lite för nära Rönnskär gick jag väl för vinden var tidvis klart svagare, men däremot fick vi tidvis lite mera höjd och hade mindre sjö i mot oss. Så vi vann väl inte på det, men förlorade inte heller? Båten styrs med pinne och autopiloten var på monterad och gjorde rodret tungt. Men Palle anser det är bättre så än att koppla lös autopiloten. Men jag har bättre känsla i min ratt än med denna pinnstyrning och behöver inga krafttag. Kort sagt! Kryssen var en pina!
STORBOMMEN GICK AV
LOW rundade sedan klart före oss och satte kurs mot mål öster om Hundskär. Plötsligt lovade de upp som om de tänkte gå på andra sidan om skäret, stagvände, fällde ner och gippade och var igen på kurs mot målet. I något skede av manövern märkte någon av oss att deras storbom var av vid kickfästet! De tog ner storen och seglade i mål knappa 3 minuter efter oss och gav oss på pälsen!
När resultaten var klara märkte vi att segraren Secrays, som vann, hade anmälts utan spinnaker! Alla andra seglade med fullt LYS tal, men endast LOW hade hissat blåsan! Två blev Cloette, slagen med 2:20. Tredje blev Bella (First 31.7 LR)  före LOW och oss. Åtta startade.
Obs! Fyra första var First-båtar! Dags för en viss FinnGulf att ställa upp?
EFTERSNACK
- kanske vi ändå borde ha försökt med focken utrullad?
- Amiralen var sjuk i hela kroppen följande dag! Sådant har väl aldrig hänt med min lättstyrda båt!
- VindUngen har grundare köl än en standard båt!
- Secrays hade en liknande smal och hög fock som Low och kryssade utanrev! Vår fock var nog mera en cruising dito.
- Vi kom överens med Palle att göra om detta någon gång när det är båtens väder.

(9.9) KAKSINPURJEHDUS, KoPu - NIKU & AMIRALEN
        Bana: Tiistis E, c 7,3 Nm. Vind c O, 15 knop och mera i byarna?

Styrbords halsar vid startfartyget var det som gällde. Vinden var rätt frisk, så tog det försiktigt och kom till linjen bakom de första, som var lite tidiga och platsen blev ledig, med marginal.
SLOG TILL GENAST EFTER STARTEN
Full fart och helt ostört kunde vi köra över linjen, c 10s försenade. Hälften av den c 0,3 Nm korta kryssen var tillräckligt för oss att ta ledningen i fältet och vi kunde slå mot märket före Low och styra mot den röda pricken S om Ormkobbarna. På den sträckan rapporterade Niku att Low broachade och vi fick försprånget utökat. Alltså ingen press på för spinnaker hissningen.
Blåsan kom hyfsat snabbt utan ”håsande” och fällde genast ner på helt platt läns, för att i möjligaste mån undvika onödig gipp! Focken lämnade vi uppe, trots att den ju nog störde spinnakern lite. Men manövrerna blev ju snabbare på det sättet! När jag tittade snabbt bakåt var det bara att konstarera att vi hade ett skapligt försprång! Så vår manöver var tydligen snabbare än konkurrenternas. En av de närmaste före rundningen var troligen Ipanema, J/109, (LYS 1.29), med gennaker på rulle, men den skar ordentligt utåt och såg inte ut att hota oss. En Melges 24 (1.27) kryssade också bakom oss och fick fast oss först efter på slören efter rundningen av Ådholmens gröna, men sedan drog den iväg och lämnade oss flera minuter, trots att den gick närmare Ådholmen och hade sämre vind. I ett skede kom nog klungan bakom oss med god fart i egen vind, men de kom aldrig hotande nära.
Följaden rundning var 180 grader vid den röda V om Rönnkobben och betydde gipp. Där fick den lilla något problem i manövern, medan vi gjorde en säker och snabb manöver och tog säkert in halva försprånget. Härifrån samma väg tillbaka. Men nu var det då kryss och vi gick klart bättre än Melgesen, utom under Ådholmen, där vinden var svagare, men vi tog den där, trots det och lämnade den sedan ordentligt när vi kom ut i den friskare vinden och var knappa 5 minuter före den i väskan!
INSTRUMENTEN SLOCKNADE
När vi passerat Ådholmen slocknade våra instrument! Plottern hade gjort det redan tidigare! Vi kände ju vattnen någorlunda bra och Niku tog fram sin telefonkarta (har en själv också), och att köra på känn på kryss klarar man ju. Target speeden var det ju ändå inte att tänka på när gastens vikt inte räckte till att hålla båten tillräckligt upprätt! :-)
Enkel huvudräkning räckte till att rätt fort bekräfta att vi vinner. Vem som blev andra brydde vi oss inte om att fundera på, men klubb kompisen Nicke i Xelina låg nog bra till för den placeringen. Så gick det också och vi vann dem med drygt 4 minuter i korrigerad tid. Favorit i repris från förra året, fast nu var vi lite mera före dem! Trea blev Timoleon Caravitis i en H-båt, en knapp minut efter Xelina i korrigerad tid, men den kom såpas mycket efter oss i mål (c 14 min), att vi inte hade koll på den. Kim Lindroos med Ipanema blev sedan 4a, knappt slagen av H-båten!
Autopilot var tillåten, men den använde vi inte! Begränsningarna var dessutom så stränga att det inte just blev någon möjlighet att använda den, när det skulle ha behövts. Fem minuter efter starten, 5 båtlängder från märken... Att t.ex. vänta med att hissa spinnakern till 5 båtlängder efter märket är ju ingen vits! På den tiden får man ju upp blåsan! Att ta ner den så att allt är klart före 5 båtlängder till märke är väl tidigt!

  Här kommer vi och går mot mål! Foto Tapani Juva.


På hemväg 2an Xelina behövde tydligen träning för de hissade spinnakern. Manövern finns på video men den vill de knappast se! Vi seglade med enbart storen!

(5.9)  OS#17 - NÅ NU ÄR MAN DÅ SATT PÅ PLATS! FRIDA & STEFFI.
DET MESTA GICK FEL,  FRÅN START TILL MÅL! SLUTRESULTATET VAR ÄNDÅ TRYGGAT OCH ENDAST EGOT FICK SEJ!
Redan i starten gick det illa! Imppu B luffade upp Another Brick mot oss, som hade Xelina i lovart. Vågade inte hissa spinnakern i det läget utan började ta ner focken, när Imppu B fällde och jag bestämt mej för att hissa spinnakern. Blåsan gick inte helt upp för den fastnade i focken som inte hunnit enda ner... Vi kom sedan som  till märket vid Vargen som näst sist med, med Xelina på ytterplats: Another Brick hade tvingats ta ner spinnakern p.g.a. problem med gipande och var sist.
Rundningen betydde slör-slör, som ju är krävande, men jag var inte tillräckligt vaken utan fullföljdesvängen för snabbt och spinnakern fördes inte tillräckligt fram, samtidigt som Frida vid masten inte fick lös bommen innan top liften till slut gavs ut.Ok, Cirrus som rundade just framför från en ytterkurva framför Xelina, hindrade nog mej först att ta en lägre kurs. Kaoset var alltså totalt.och Xelina gick förbi i lovart. Till slut fick vi ordning ombord och kunde börja segla och gick rätt snabt förbi cirrus och tog fast Xelina, men var i lav den! Att försöka gå om dem i lovart tyckte jag inte var en vettig lösning! Imppu B hadevredan et skapligt försprång och vi hade inte råd att ge oss in i en luffningsmatch med X-332an!
Som Nicke konstaterade efteråt avgjordes tävlingen nog vid den första rundningen!
På väg till Rövarns märke gick vi N om Rövargrund med dess grunda område. Vågade inte gå så långt ner som det antagligen hade krävts för att kunna gå förbi konkurrenten i lä.

EKOLODET FICK FNATT
Detta underströks sedan av att ekolodet plötsligt började hoppa oregelbundet mellan c 2 -12m! Inte går man då innanför 10 m kurvan!
Nå trots det såg det i ett skede ut som vi skulle kunna klara det ändå, men sedan fick de en liten vindpust och jag gav upp. Där gick sista chansen till en seger eller ens en andra placering. Kryssen till målet gick ju i det smala området mellan Torraisarn och Ärtholmen och Another Brick hade också blandat sej i kampen och kryssen bestod till största delen av att slå sej fri i den svaga vinden och det tog ju bort farten för en lång stund varje gång.
LATTPROBLEM
Både storens och fockens översta genomgående lattor ställde till med problem i varje stagvändning. I efterhand har jag kommit till att jag satt fel person vid fel plats. Steffi hade varit med och transporterat båten till Drumsö och då hade vi satt en ny latta lättvindsfocken och konstaterat att den fungerade. I riktigt lätt vind fastnade den nog, men Steffi fick den galant lös med en liten knyck i skotet! Nu var Frida vid fockskotet och hon hade problem med att få lös den. Steffi igen hade stora problem med att få storens, för styva latta att vända sej rätt vid stagvändningarna. Den skulle Frida ha klarat bättre! Vidare hade jag inte märkt att häcken var för spänd för det lätta vädret och storen fastnade i akterstaget. Det gick halva kryssen innan jag uppmärksammades om det problemet. Satt nämligen hela tiden i lä och såg inte problemet!
Nu har jag satt en mjukare latta i storens topp och när jag hissade seglet i motvind i hamnen fungerade lattan perfekt när seglet gick överstag för sej själv! Så det problemet är avstyrt! Tror dessutom att lattan är tillräckligt styv för frisk vind!
 

(29.8) OS#16 - IMPPU B VANN KLART I BLEKE!? VI PÅ "SEMESTER"!
Endast fyra kom, Valkyrian gav upp redan före starten! Imppu B, Xelina och Cirrus kämpade sej genom den c 1,8 Nm långa banan! Bildreferat kommer så småningom! (Sorry, brådis med båten inför HL på lördag!)
SABRINA har i praktiken förlorat både poängsegern och OS pokalen åt Sara i lilla klassen! Bra för intresset mm tyckte Claes!
Amiralen håller me honom och och hoppas nog på lite hårdare konkurrans i stora klasen! Och flere båtar med! Det gäller också lilla klassen. Men ni skall trena upper! Jag kämpar imot så länge jag orkar! :-) 

HÄR SKRIVS ETT STYCKE OS HISTORIA! Sara har gått imål som etta i lilla klassen t.v. Därmed vinner de OS-pokalen för i år och har i praktiken också tagit poängsegern! Sabrinas oändliga segersvit är bruten! T.h. går Imppu B just i mål som etta i Stora klassen! Foto Amiralen.
Skulle det finnas itresse för olika sorters skolning? Reglelkunskap skulle ge trygghet? Taktik kunde vara bra, mast och segeltrimmning... Finns det intresse?
Personligen är jag inte en som kan tala om dessa saker, fast en hel del har man ju lärt sej, men att tala om det är inte min grej! Men det finns ju andra!

(26.8) PENTAL - RWYC CHALLENGE, PENTALA - NOKKALA / EM!
             FRIDA & LASSE  -  ARBETSSEGER, INTE MINST ÖVER BÅTEN!?
Har sällan jobbat så hårt för att försöka förstå vad båten vill på kryssen och Xelina pressade oss! Spi.bogarna lättare och alla manövrer gick hyfsat! 

(22.8)  OS#15 - VI BÖRJADE MED STARTEN!? - FRIDA & DAIJE!
            LÄTT, "ORÖRLIG" BESÄTTING AVGJORDE? OBS! 23:15 Skrev nattvakten: SW 8-10 m/s !
SABRINA HOTAD FÖRSTA GÅNGEN PÅ LÄNGE! SARA, EMIL LINDBLOM, LEDER NU KNAPPT I POÄNG OCH UTÖKADE SEGRARNA TILL 5-3. MED TVÅ SEGLINGAR KVAR KAN SABRINA ENDAST  KOMMA TILL 5-5 I SEGRAR! POÄNGSEGERN ÄR ÄNNU ÖPPEN! REFERAT NU PÅ PLATS!, MED BILDER!

(17-18.8) HTR - XELINA ETTA - TOTALT BLEKE I STARTEN....!
            FRIDA, JOHANNA & NIKU. Amiralen for hem med färja! Ref. försvunnet!

(15.8)  OS#14 - TOTALT MISSLYCKAD START, MEN SEGER!?
         FRIDA & HENKKA. JAG FICK VISST UPPMANINGEN AV DEM ATT SKRIVA:
Trotts besättningens eminenta arbete lyckades Amiralen, inte bara vinna (tillslut), utan också ta LH med hela 3s före Xelina. Som ni vet är mitt minne kort så jag kanske kommer ihåg någo detalj lite fel? Men Nicke i Xelina får nog ta lite på sej, tycker Amiralen!)
Hård kamp i lilla LYS! Sabrina leder knapt i poäng, men Sara leder 4-3 om OS-pokalen!
Referatet nu på plats!

(12.8) IMPPU B TOTAL ETTA I PENTALA RUNT! FRIDA.
          PUPPIS VANN LILLA!
 Lätt vind, nästan bleke, åskby med lite regn, lång läns (utan spinnaker!) i varierande lätta vindar...
 Referat nu på plats! 2018 LYS t.h.   FRUKTANSVÄRT!!! Tillägg till EFTERSNACK! (Allt försvunnet?)

(8.8) OS#13 - LYCKAD START BÄDDADE FÖR SEGER!?
     OS POKAEN ÄR NU VÅR!  -  FRIDA & NIKU
        STORT TACK TILL NIKU SOM NU AVSLUTAR ÅRETS OS-SERIE P.G.A JOBBET!?
        REFERATET försvunnet

(4.8) BARÖSUND RUNT - IGEN 2a EFTER SAMMA MELGES 24!
      JOHANNA, NIKU, JÄNÄ och MICKE.
Starbåten FunStar, Henrik Andersson, etta i lilla LYS och ettan i stora LYS Melges 24, Milfhunter II, Samuel Thesleff. Totalt blev Milfhunter II etta före oss och FunStar på tredje plats. Fjärde var Xilia, X-34, Leif Nordström. I stora LYS ställde 21 båtar upp och de mindre var 9 stycken! Ytterligare seglade 5 i Family och lika många i H-båtsklassen och 4 st seglade solo! Så regattan är stor!
EFERATET försvunnet!

(1.8)   OS#12 - KÄMPISSEGER I LÄTT VIND - NIKU & JÄNÄ!?
         FICK INTE BÅTEN ATT GÅ PÅ KRYSSEN! MEN KLURISK TAKTIK GICK HEM!?
            Drygt 7 minuter före max tid i mål! Weber Brothers avbröt. Endast tre startade!

(25.7) OS#11 - KLAR SEGERFÖR NIKU I FinnFun I LÄTT VIND!?
        FRIDA, JOHANNA och MICKE.
          Sorgligt! Endast två båtar i stora klassen! Lilla klassen hade ändå 5 startande!
          Amiralen tävlingschef och sedan nattvakt i hamnen.

18.7) OS#10 - SEGER, MEN INTE LÄTT!? TRIMMET ÅT SKOGEN!
         FRIDA & MICKE

(11.7) OS#9 - TACK TI! EN FIN 79 ÅRS PRESENT! FRIDA & EMILIA
            NU VET EJ AMIRALEN VAD SOM ÄR BÄTTRE - 1 ELLER 2 FLICKORS BESÄTTNING!


Frida t.v. och Emilia i Amiralitetets jubileumsuniform efter prisutdelningen!
 

 

 

 

 

 

16-17.6 EMÄSALON LENKKI

Skepparmöte hölls 14.00 på lördag eftermiddag (ganska onödigt) och första starten först 16:00. Det var halvvägsjaktstart och vår start var först 17:21, så det blev en onödigt lång väntan.
I vår klass startade två J/80 17:15 och arga konkurrenten Xelina 3 minuter efter oss. Totalt var endast 7 båtar anmälda till vår klass, men en J/97 uteblev!

(Text har försvunnit! Kanske också bild?)

Och här kommer konkurrenterna! Tror inte Xelina var mindre än 3 minuter efter oss då!
Mot östra ändan av Sibbo fjärden svek mitt minne lite och och vi fick lite navigeringsproblem, men till slut visade det sej att vi kunde fortsätta rakt fram ytter om farleden. Xelina sökte sej här lite mera söderut, lite tryggare, men obetydligt längre väg, men när vi upptäckte den rutten kom vi inte mera upp så högt med spinnakern.
Till märket vid Onas kom vi fortfarande som första i klassen, men nu mojnade vinden, tidvis till 0 knop! Detta fortsatte ända till Emsalös SO udde, som mest undanvind. Flerskrovsbåten Trou noire hade då gått förbi oss.

När vi drev omkring S om Emsalö gick vår agent Henkka på Kajholmen  i bastu och därifrån tog han denna fina bild. (Amiralen har beskurit den upptill och i nedre kanten.)
Därefter blev det kryss norrut längs hela Emsalö, med lika svaga vindar än från c NW och än från c NO och allt där emellan. Då gick Xelina givetvis förbi med sin genua och fick snart sällskap av Junnu och till slut försvann de två t.o.m. bakom holmarna där framme! Faktum är att vi inte hade en aning om när de rundade vid norra ändan av ön! (Efteråt har vi hört att vi var långt över en timme efter dem, baserat på vår ais!)
Jag hade problem med att hänga med de skiftande, obetydliga vindarna och alla flerskrovsbåtarna fick fast oss och gick t.o.m. förbi, trotts de superlätta vindarna. Också Elan 340an (LYS 1.24) fick fast oss, men gick aldrig förbi.
Flera gånger vsade vindmätaren 0 och då brukade jag styra rakt på kursen till nästa stället på banan, tills det kom vind. Jag tror att vi helt tappade styrfarten tre gånnger innan det kom nya fläktar och då var det bara att vispa med rodret så fören pekade dit man ville.
Av någon orsak lämnade vi småningom alla sakta men säkert och jag tänkte att vi hade bättre vindar där i täten, precis som Xelina och Junnu hade haft det tidigare, men så ändrade jag tankegången! De hade det ännu värre än vi! Man får väl tacka sin lycka för att det inte gick ström från Borgå å här! På väg mot Emsalö bro kunde man notera en liten medström!
Den kryssen slutade sedan med att vi rundade långt över 10 minuter före nästa, som var Trix, Dragonfly, från ESF! Mot bron till Emsalö hade vi räknat med att kunna gå med spinnaker, men nej det tyckte vinden var en dålig ide! Först när vi kommit under bron blev det dags för blåsan, men det såg inte ut att gå så värst långt, så jag tänkte en stund att besättningen skulle få vila, men så insåg jag att vi skulle förlorade en hel del på att inte hissa, så blåsan togs upp.
På fjärden längre söderut stod rymmlingarna och väntade på oss, men så fick de vind frammifrån och drog iväg igen.
Hade kalkylerat att om vi seglar c 20 timmar, så får vi förlora mot Xelina med c 7 minuter! Ännu var tidsskillnaden för stor, men med ökande vind mot slutet och med vår bättre länsfart...? Ett problem var att det var så svårt att mäta tidsdifferansen när spåret gick så rakt. Det var frustrerande!
I höjd med Kajholmen väntade sedan Casper med Seija och Henkka! Henkka sade vad jag tänkt.  "Ännu är allt möjligt"! Men Junnu kunde vi nog glömma redan?

Casper hissade sedan sin gennaker, men blev sakta efter oss, men inte mera än att de såg att vi åter rundade sydbojen SO om Sandhamn. Om den nu sedan skulle rundas också på hemvägen. Vi läste och läste och försökte tyda vad arrangörerna hade tänkt. Till slut beslöt vi att följa efter Xelina och Junnu, och som de, för säkerhets skull runda den. Men här gippade vi genast, in mot land medan konkurrenterna fortsatte ett stycke västerut innan de gippade.

Henkka, som också vi, såg att följande J/80, Merenhuiske inte tog märket! Här är Henkkas bevis!

På Kronikan gick sedan Junnu betydligt längre bort ifrån de höga bergen än Xelina och styrde mot Brändö strand. Därifrån skar de sedan upp framför konkurrenten och gick väl galant i mål med sin gennaker? Medan Xelina kämpade in i det sista med att komma i mål med sin spinnaker! Försöket misslyckades och de fick ta ner blåsan på sidan om målet, hissa genuan och först sedan kom de i mål!
Jag kollade klockan och när vi sedan, efter att ha tagit ner spinnakern i god tid, gick över linjen, visste jag att det skulle bli jämnt mellan oss!
Vi vände genast mot Drumsö där båten har en egen plats och när vi mötte Merenhuiske ropade de att de hade protest mot oss "för att inte ha rundat S-märket S om Sandhamn"! Vi svarade att det gjorde vi nog, och har vittne, men inte mera!
Väl hemma skickade jag mejl till tävlingsledningen och meddelade att vi har protest mot oss, men att jag omöjligt orkar ta mej dit efter att ha vakat hela seglingen igenom och dessutom inte har någon bil till förfogande. Meddelade ocså att vi har ett vittne på det. Troligen nämnde jag också att Merenhuiske inte tog bojen rätt.
Min vana trogen efter dessa seglingar och Esbo Hogland, började jag min vila i ett hett bad! Vaknade till att iPaden meddelade att jag fått epost och badvattnet var kyligt. Det var från HTPS och sade att ingen protest lämnats in och gratulerade till vår 2a plats! Kan man få en bättre väckning?
Senare framgick att vi vunnit Xelina med 25s!
Flerskrovsklassen vanns av Trix, Teemu Miettinen, ESF! (Det var inte den som använde motorn!)

(13.6) OS#5 - ETTA, OVANLIG TAKTIK!? FRIDA, NIKU & MICKE.
        OCH SEGER ÖVER SARA & SABRINA SOM SEGLADE SAMMA BANA!
Trött (sovit dåligt otaliga nätter) och oinspirerad, kvaddade jag starten och p.g.a. det, och den originella banan, tog jag till en ovanlig taktik, som man inte i första hand kommer att tänka på. Hela 6 båtar med denna gång! Först över mållinjen var Another Brick, First 44.7, Markus Renlund, LYS 1.42! Banan blev lite misslyckad i och med att bara 9 (röda bojen SW om Röda kon) ingick. Kortaste vägen dit går mellan Torraisar och Ärtholmen, vilket väl de flesta vet. Trots det for alla utom Xelina och vi genom Aisarsund. I och med det var väl nog de två topplaceringarna avgjorda.
Glömde helt bort att ostmärket måste tas rätt och därmed fick Xelina greppet på oss, för det var kryssbog till Rövarn. Först såg det ut som man skulle sträcka hela vägen och jag beslöt att göra ett försök att gå förbi i lä. Det misslyckades totalt och vi fick båda slå mot Ärtholmens S udde. Efter stagvändningen där var vi helt fria. Men för att gå med target speed var jag tvungen att gå några grader lägre än konkurrenten. Vi tog nog in på dem då, men skulle ha hamnat i deras spillvind om vi hade fortsatt. Bara att försöka hålla höjd för att undvika det och när avståndet bibehölls ungefär konstant var det ingen panik!
Efter Rövarn hade vi sedan kunnat slå bort. Slaget borde ha varit kort för i annat fall hade man riskerat att gå för långt. Hade vi slagit hade det garanterat lett till att konkurrenten slagit efter och sedan slagit ordentligt på oss när vi slog ut mot märket. Då hade vi ju varit illa ute och tvingats slå bort igen.
Då föddes tanken att kämpa så gått det gick där bakom dem. Så länge vi inte blev efter dem borde vi haft full kontroll på läget. Vi brukar ju vara aningen snabbare på läns och får ju förlora c 30s på en timme! Dessutom lyckades vi då och då gå på fart och ta in på dem en aning och sedan ta lite höjd och samtidigt bibehålla avståndet! Ett stöd för taktiken var också att Windguru hade visat en tydligt sydligare vindriktning något tag på kvällen. Så det var det bara att vänta och hoppas på att de slår innan de når upp till märket, så att vi kunde slå fria efter dem! Så gjorde de också och när de slog tillbaka till styrbord mot märket blev jag tvungen att veja för dem och slog sedan rakt efter dem. Nu i efterhand har jag funderat på om vi inte fick en fläkt av sydligare vind, för sista biten innan vi möttes fick vi klart högre höjd jämfört med dem än vi haft i början på slaget!
Vi rundade tätt efter varandra och de tog lite höjd medan vi fällde lite ner. Detta ledde till att vi helt fritt fick inleda länsen/slören mot mål, samma väg vi kommit. Endast Another Brick rundade före oss två och hissade så småningom enjättelik spinnaker. Då var Line Honors avgjort!
Ganska fort gick vi, som väntat, förbi Xelina! Ett foto som jag visades efter seglingen visar tydligt att vi trimmade spinnakern på annat sätt än konkurrenten. Samma skillnad har jag noterat i tidigare seglingar där vi på läns hållit undan t.o.m. lite större båtar!
Trea blev Valkyrian som gjorde sin säsongstart, men gav oss rejält med respit med fel vägval!
Av lilla klassens två båtar fick Sabrina storstryk med hela 8s av Sara! Och som sagt vann vi också dem!
Vår något tröga säsongsstart i OS har nu hoppeligen kommit igång! Xelina leder väl nu med de 2p de fick i den första där vi inte var med och segrarna är 2-2!
EFTERSNACK:
- Tyvärr blev Imppu B borta p.g.a. ”koppitur”, ett sorgligt system som ESF har tvingats till i brist på arrangörer! Att påstå att systemet skulle fungera bra gäller inte för LYS-båtarna i varje fall! Gång på gång görs samma fel i banläggningen... Dessutom är det ofta som en båt fattas i startfältet p.g.a. koppijobbet och vi är aldrig för många båtar i dagens läge! Lilla klassen har visst redan två gånger bestått av 1 båt, p.g.a. detta!
- Banan blev misslyckad denna gång! Ett märke som tvingar alla att gå ut samma väg (t.ex. F eller K, eller t.o.m. 1, som första märke) hade gett en bättre starlinje och lite bättre kryss! Men för oss blev det en erfarenhet rikare! Jag anser vår båt (jag?) vara en typisk kryssbåt, som vi länsar (jag?) hyfsat bra! Att då kallt låta en konkurren hållas framför på kryssen är ju inte det första man kommer att tänka på!  Ok, nog var det lite svårt att ge sig till tåls där bakom, men jag klarade trycket! :-)