(3-9) HENRI LLOYD ORC - NIKU, JOKKE, ANDERS, HENKKA
      2a EFTER WE2! FÖR SKEPPAREN KÄNS DET SOM EN SEGER!?

-1:11 är ju rätt mycket, men vi hittar rätt lätt orsaker till det mesta av det! Dessutom, att ta stryk av två olympiaseglare varav en är dubbel världsmästare,  är väl ingen skam!

Jag skötte i princip endast styrandet och hade ingen aning om vad som hände bakom oss på den inledande kryssen mot Skanslandets SW udde. Det hade gått tillfredsställande bra, i den till riktningen, otroligt växlande vinden. (c 3Nm = - c 60s tillåtet mot WE2!) Just före udden sade min ”intuition” att det skulle löna sej att slå mot den och gå innanför den lilla klacken där. Vi slog men jag märkte snart att vi gått aningen för långt, eller lite för kort. Valde att fälla och gå innanför! Vågade helt enkelt inte gå på yttre sidan! 30 m längre slag kunde ha räckt! För då hade vi sträckt ledigt till nästa märke! En ny stagvändning hade väl varit det bästa, men jag tyckte att sailing- mastern föreslog att fälla, men han lär ha sagt fälla eller stagvända! På den manövern förlorade vi säkert 1 minut?
Sedan, lite före Ulkomatala, kom Finlandia från Tallinn och en Star från Helsingfors och förorsakade lite brist på koncentration en stund. Den förstnämnda färjan gick sedan klart för om oss och om jag minns rätt också före våra konkurrenter. Men den andra var jag länge osäker på och tog en stund lite onödig höjd på slören utan spinnaker! När sedan färjan ändå gick klart för om fick vi först bara otroligt stora vågor av dem, men lite senare fick vi det vanliga vakuumet och propellervirvlarna. Hur mycket vi nu förlorade på det, vågar jag inte gissa! Men lite borde vi ha förlorat mot Epsilon, WE2 och Bianco som gick för om den färjan. Nog svor jag högt och lite inom mej, över banorna i Helsingfors vattnen!  
Men sedan hände någonting helt avgörande för slutresultatet?
I början av länsen mot målet skar en Baltic 39, med enorm spinnaker, upp ett gott stycke framför oss och med god fart. De hade haft problem med blåsan och hamnat långt ner. Jag styrde enligt min stil, rakt mot målet. Som regel seglar ju konkurrenterna oftast i en båge upp. Jag tror mej veta varför, men det kan vi ta en annan gång!
Vinca hade gått förbi oss mot slutet av föregående ben och blev nu lite i lovart om oss, men framför. Balticen placerade sej mellan oss, men var ännu före båda. Så var läget en lång stund. Vinca höjde kursen ibland för en stund och då gick vi bättre. Men sedan när de fällde ner på kursen igen gick de ifrån oss och mina drömmar om att gå förbi dem grusades. Detta upprepades några gånger.
Troligen höjde de när vinden mojnade och fällde ner när den igen ökat?
Först gick de nog inte just fortare än Balticen, men sedan började de sakta gå förbi och dra ifrån! Samtidigt blev vi som ”låsta” bredvid den stora! Men vi var så långt i lä om den att jag inte kunde/kan begripa att den skulle ha varit orsaken. Faktum kvarstår! Vi kom inte förbi den innan vi vid Melkö kom så nära den att det var omöjligt att tänka sej att komma förbi den. Då hade den redan bromsat upp oss så mycket att också Xilia II höll på att gå förbi oss. Då lovade vi upp för att hindra det, men den manövern misslyckades och X-34an gick förbi. Försökte hänga på deras aktervåg, men det lyckades inte och vi kom många båtlängder efter dem i mål. Balticen fick genast ge sej när vi två täckte den ordentligt.
Vinca var sedan 1:29 före oss i mål (c 50 s hade varit att vänta enligt mätebreven, men den hade ju också rundat lite före oss!
WE2 vann alltså  med 1:11 före oss! Men vi blev glädjande 2a, och det kändes ändå acceptabelt! Men inte är den båten oslagbar tyckte vi!
SE FÖLJANDE DAGS LYSTÄVLINGS RESULTAT!

 EFTERSNACK:
- Enligt en tillförlitlig källa hade Ramdata, som vann stora klassen seglat aningen långsammare än WE2 och skulle ha förlorat mot oss med 3 minuter!
 
(18-21.8) HELSINKI TALLINNA RACE
            FRIDA, NIKU, PEKKA & HENKA.


(13.8) PENTALA RACE ORC - FRIDA, NIKU, JOKKE, PEKKA!

MINA ONDA ANINGAR BESANNADES NÄR VI TRÄFFADES I HAMNEN! ALLA 9 ANMÄLDA SEGLADE I EN KLASS. ATT T.EX. SEGLA MOT JANI LEHTIS NEXT 37 KÄNDES INTE MOTIVERANDE, SPECIELLT I SKÄRGÅRDSSEGLINEN. JAG SKULLE KONCENTRERA MEJ PÅ VÅRA TVÅ KONKURRENTER I ORC2 (EN HADE FALLIT BORT P.G.A. BESÄTTNINGS-PROBLEM!) SÅ GJORDE VI! ATT DET GICK SOM DET GICK, ÄR INTE VÅRT FEL!  :-)

Det ryktades om vindstyrkor på 20 m/s på frdagen! Men till all lycka tog arrangörerna det med en nypa salt! Men frisk vind fick man nog bereda sej på! Beslöt att vi tar vår lilla stor (FM vinnare 2015) och den gamla focken av samma material! Doyles vita Ice. Som spinnaker använde vi FUN STARS hård vinds spinnaker från America 500 1992-93. Denna Diamond blåsa har förminskats för att passa FinnFun.

Så tog vi ännu ett rev! Kommer inte ihåg när vi revade senast, och det kändes inte fel!? Vad har hänt med oss? Mej? Förutom mera ålder, som inte borde duga som förklaring på detta problem!?

BANSEGLINGEN
Kryssen var ett litet helvete! Byigt och gropigt och jag hade stora problem att att uppnå targetspeed någorlunda konstant. Inte kunde jag heller ta den höjd jag är van vid.  Men många av konkurrenterna hade tydligen liknande problem? Många av ORC1 båtarna hade svårt att bli av med oss, båten med startens klart högsta GPH (långsammaste båt)!

SÅ HÄNDE DET!? 

På sista länsen! Vi hade just fått upp spinnakern! Då kände jag att nu kommer det som jag ALDRIG gjort själv! En gång har jag varit ombord på en båt som gjort det! KINESISK JIP! Efteråt tyckte Jokke att jag tränat lite väl många år för den showen! J)  Själv är jag väl den enda som fick någon fysisk skada! Min högra hand fick sej en smäll, på något sätt av storskotet, men ingenting allvarligt! Men den kunde ha blivit i kläm mellan piedestalen och skotknippen och då vet man inte om ja hade kunnat fortsätta tävlingen! Skotet gick alltså runt piedestalen och böjde den aningen framåt! Men det är i stort all skada som skedde! Plottern revs visserligen ur sin ställning och blev hängande i kablarna. Skepparen är glad att ingen i besättningen tog skada!
 
Det hela går givetvis helt på skepparens konto och jag går inte närmare in på varför det skedde! Nå, vi var ju inte de enda som broachade och gjorde kineser, fast det tröstar ju inte så mycket!

 Hur det gått för oss i banseglingen hade vi ingen aning om, utom att vi möjligen trots allt kunde vinna vår värsta konkurrent (i rankingen), Bianco (First 35). Det berodde på hur lång banan var och den brydde jag mej inte om att mäta på plottern! Det var ju bara att vinna konkurrenten i den andra starten, så skulle rankingpoängen komma oss tillgodo! Valkyrian seglade helt utan att hissa spinnakern, vilket en del andra också gjorde på någon läns. Tror att de var underbemannade. Sedan beslöt klubbkompisen att fara hem. Det var f.ö. glädjande att av 10 (sorgligt få) anmälda endast en uteblev från start. En från klass 2 hade tidigare meddelat att de inte får besättning!

Vinden lär ha varit upp till över 26 knop. Själv såg jag dåligt de siffrorna. När det regnade eller var dimmigt kunde jag inte använda glasögonen och utan glasögon hade jag svårt att se de små siffrorna!

 Så var det dags för ”Kytö runt” banan. Har förstått, att man i sista minuten och med tanke på de utlovade friska vindarna, hade funderat på att möjliggöra förkortning av banan till bara ett varv, vilket hade varit välkommet. Men det kom man på lite väl sent, så det blev att segla två varv. Med den rätt sydliga vinden, som planenligt mot slutet vred mot W, till vår nackdel. Den enda kryssen var nämligen från Knapperskärs S-märke till bojen vid Örskär och den var mycket sned med längre babords slag. Aningen mindre sned på det andra varvet.

 Helt naturligt var ju att fältets minsta båt blev lidande av sin korta vattenlinje. På kryss hängde vi lite bättre med, men på denna bana blev vi ohjälpligt efter. Men Bianco hade problem med spinnakerslörarna, så dem hade bra vi häng på, medan Mercedes-AMG (Jani Lehti) till slut var så långt  framför att vi inte ens såg den. Nå, den tidvis mycket dåliga sikten gjorde ju sitt till! Lite före Örskär på andra arvet tog vi ut reven. Som enda båt i detta skede? Det var rätt beslut i den något avtagande vinden.

När vi vände mot mål vid Kytö kunde vi tidvis endast skymta Bianco, som föll neråt, och åtminstone jag såg inte ens skymten av något land framför oss och hade också svårt att kolla den droppstänkta plottern. Så det var inte lätt att styra på kurs! (Glömde att jag har t.o.m. 3 kompasser nära ratten!) Men det klarnade upp och vi hittade till målet, men det enda vi visste med säkerhet, var att vi blir bästa ORC2 båt, och de var ju det huvudsakliga!
 
Sedan kom resultaten och vi var totalsegrare med placeringarna 1 och 2, före Mercedes-AMG (1, 4) och Ramdata, Salona 37, Sakari Laulajainen (4, 2).
 Vår ”plump” i protokollet (- 10s) går givetvis också på skepparens konto! När han ville säkra sin plotter innan vi gippade storen till sin rätta sida efter kinesen!
 Efter detta resultat, som kom föredömligt snabbt, satt en varm bastu bra i hamnen!

TYPISKT FÖR DAGENS ORC-TÄNKANDE
Ingen koefficient för skärgårdsseglingen, som ju var nästan 4 gånger längre än banseglingen och dessutom kräver lite navigering också! T.o.m tät dimma ingick! För att nu inte tala om tighta spinnakerslörar, som ju var ett problem för en del!
 
Vi borde nu leda rankingserien i ORC2 med drygt 1 p eftersom rankingledande Bianco redan har 5 deltävlingar och får alltså endast 1 bonuspoäng för denna segling! Vi har nu 4 deltävlingar och börjar räkna bort de sämsta från och med nu!

EFTERSNACK:
- Seglingsnämndes ordf. får nog en känga för att han inte skaffat en dam som asistent vid prisutdelningen! Ingen att krama fanns på plats!
- Min besättning klagade över att det är obekvämt att sitta på "reilen"! De kräver tydligen maddrasering. Månne det var orsaken att de inte satt med överkroppen mellan vajrarna? Frida var den enda som i något skede satt så! All vikt skulle nog ha gjort nytta där ute!
- Har sökt material för att lindra gastanas piågor, men inte hittat.



Kungarna af Kytö!? Fr.v. Joakim Majander, Amiral FIN-L, Niklas Wärnhjelm och Pekka Rapeli. Drotning Frida Pelin kunde inte ställa upp på prisutdelningen.

Tävlingchef Freyr Riska t.v. och Mercedes-AMGs utsände Tuomas Pihkala, som väntar på sina pris för andra platsen.


Här är det 3ans tur! Skepparen Sakke Laulajainen från RAMDATA har fått sina ESF 110 års  Jubileums tallrikar.

( .6) WB ROUND THE BUOYS
     NIKU, JOKKE...
Dålig boat speed, men ändå 3a i relativt svag vind, som skiftade rätt mycket, inte minst i riktning.


(15-05) ProSailor ORC RACE - HSK
          Niku, Jokke, Pekka R
Lättare vind än i lördagens LYS tävling, men vindriktning var så mycket mera mot S, att vi inte vågade hissa spinnaker innan vi passerat Melkö. Nu gick VindUngen bra med sin gennaker och tog en klar ledning i fältet. Vid den röda bytte de sedan till spinnaker.
I LYS seglade de med tre ombord, men nu var de bara två. Ryktet säger att Palle sagt att konkurrensen i LYS är så mycket hårdare att där måste de vara flere ombord. :-) Han har faktiskt vunnit en ORC tävling när han seglade ensam!
Nu hade vi med oss, förutom de två från lördagen, också en splitter ny länsspinnaker, som är lite större än den tidigare största läns spinnakern. (Lite för stor för båttypens standard mått för LYS). Den skall i år användas endast i ORC banseglingar, men nhade tänkt testa den ifall det skulle bli platt läns i svag vind. Därför var den med. Den äldre hade jag tänkt avända nu, men uttryckte mej otydligt och Niku tog den c 4,5 kvm mindre ännu äldre blåsan.
Inte märkte jag att vi seglade båda varven med samma lilla som dagen innan! Ingen annan reagerade heller på att vi använde den lilla! När sanningen gick upp för mej efter seglingen, berättade Jocke att han undrat vart det blåa fältet försvunnit! Lite väl sent! :-)
Det slutade med att vi fick nöja oss med 2:a plats, 1:41 efter Eki Heinonen i We (First 35), HSS. 3:a blev Bianco (First 35), HSK, (skepparen okänd), före Xelina (X-332), Nicke Rostedt, ESF. (7 startande)