RIGG ÖVER BORD
WB-Sails Round the Buoys 30.5.2004

Vinden varierade mellan SW och NW hela dagen och från friskare, med ofta rätt lokala vindbyar, till lugnt så vi hade svårt att välja försegel inför start 2. I sista minuten valdes vår heavy etta, som visade sej vara rätt val.

Lite före rundningen till den andra och sista länsen kom dagens hårdaste åskby (?), som dock hade en något mera nordlig riktning än vinden just tidigare. Detta ledde till att vi hade gått något för långt och kunde gå med lösare skotning och därmed kändes vinden inte så hård och kom inte i brådskan att kolla vindstyrkan.

Vi hade just rundat och medan besättningen (vi var bara 4 ombord) hissade spinnakern försökte jag med höger hand lösgöra häckstagets talja, medan jag styrde med vänster hand. Då visade det sej att den något modifierade häckstags taljan inte gick att öppna med en hand trots ivriga försök. Den var nu dragen i botten, efter som vinden varit klart friskare än under första seglingen.

Min koncentration var nästan helt på skotlåset så jag styrde lite fel och vi var mycket nära en "kinesisk" gip (båten skär mot lä). Med båda händerna och ena benets hjälp fick jag med stor möda båten på kurs igen. Båten kurvade givetvis till i riktning och masten pendlade häftigt några gånger mellan lovart och lä och så hördes en grov smäll och hela båten skälvde till.

"Jag trodde vi hade gått på grund" berättade Jonte, som inte såg att masten gick av. Jag, som tittade framåt, såg hur mastens bakkant sprack upp ca 2-3 m ovan däck innan den helt gick av. Att den gick av också vid däcksnivå reagerade jag inte för just då. Den övre delen av masten föll mot lovart (styrbord), men nedre ändan blev kvar ombord.

Min första tanke var att kapa allt och låta den gå över bord innan den skulle skada skrovet och något skulle gå i propellern. T ex spinnakern. Men sjögången var inte så stor i den då västliga vinden och vi beslöt att försöka få den ombord och rädda vad som räddas kunde. Vi började med spinnakern, men fick den inte helt in (den hade gått runt masttoppen visade det sej senare). Vi drog masten mera längs med skrovet, medan vi drog upp den på fören tills spridarna tog imot. Då lyckades vi lyfta upp den över en mantågsstolpe. Vajrarnas "replåsning" i akterpulpiten hade vi dessförinnan kapat.

Varför hände detta? (Min teori)

När häckstaget var maximalt spänt, var huvudvanterna givetvis rätt lösa på grund av de bakåtsvepta spridarna och då vi vände till läns och hissade spinnakern kom hela mastens belastning på häckstaget, som gick av. Då rätade masten på sig genom att toppen for framåt med kraft och hög fart när inte huvudvanterna genast tog belastningen. Däremot var undervanterna hela tiden spända och hindrade nedre delen från att röra sej framåt och mastens nedre del pressades bakåt.

Skador:

• Mastprofilen är i tre delar
• spinnakerbomsskenan skadad
• ena spridaren skadad i roten
• motorlanternan är borta
• styrbords mantågsvajer är i dåligt skick
• skråmor på skrovets styrbords sida
• windexen med fäste försvann
• VHF-, vindinstrunentets och topplanternans kablar är av
• ena splitternya ledljuset i masttoppen är vattenfyllt
• kombiantennen (VHF, radio och GSM) i masttoppen är kraftigt böjd
• en spinnakerbommen i kolfiber var försvunnen när vi kom i hamn
• det halvt år gamla storseglet går troligen inte att reparera
• spinnakern kan kanske räddas
• mindre revor i genuan, har redan reparerats
• mm

Min bärbara dator som används ombord för navigering slutade fungera på denna resa. PC:n var påslagen under tävlingarna för att logga vårt spår. Efter första starten analyserades slagen på skärmen, varefter en ny loggning programmerades in för start nr 2. Under dessa operationer märktes ingenting avvikande i PC:ns funktion. När vi på hemvägen skulle söka oss kortaste vägen hem till Amiralshamnen i Esbo, skulle vi på PC:n kontrollera navigationen för att gå tryggt norr om Lövö. Niku gick under däck, men kom snart upp igen och meddelade att navigationsprogrammet inte fungerade. Då gick Jonte ner för att kontrollera var felet låg. Eftersom ingenting i det skedet tydde på att det var något fel på hårdvaran stängde han av maskinen för att med en omstart få ordning på programmen. Det visade sig dock att omstart inte hjälpte; PC:n och Windows -operativsystemet gick nog i gång, men redan innan navigationsprogrammet hunnit starta gick Windows omkull, och en ruta med ett långt och krångligt felmeddelande dök upp. Då samma sak upprepades vid nya omstarter gav vi upp och kontrollerade positionen från kartplottern i stället.

Klubbkamraten Kalle "MacGiver" Lindell undersöker maskinen som bäst, när han har tid. Första utlåtandet är att den fått en smäll och hårdskivan är skadad. Datorn har dock hela tiden legat på kartbordet på sin "antislint duk" och säkrad med gummiband. På det sättet har den klarat många hårda tävlingar.