REFERATET LÄNGRE NER!

KARVALAKKI  LANDETS TUFFASTE  LYS TÄVLING!?

Man kan ju vänta sej hårda vindar, regn och dimma. Därför fordras det besiktningsutrustning enl. kat. 2! Men också konkurrensen är tuff och deltagarantalet är stort. I år 46 båtar, delat på 3 klasser.

Tittar man på årets deltagarlista och börjar med klass 3 (19 anmälda), måste man börja med Charlotta (FE 83, LYS 1,07). ”Nybörjaren” i segling, Harald, har vunnit 6 år i följd nu! Det har varit tal i kulisserna om att det bör göras ett slut på den serien. Färska ORC3 mästaren i sin Tempo (1,14) gör säkert sitt bästa för saken? En gamla rävar är Palle med VindUngen (Fg 28, 1,14). Nämnas bör också Valpuri (Inferno 31, 1,15), som seglar med fock och brukar komma före systerbåtarna (1,16) i mål också i lätt väder. Så finns det 7 Albin Expressar på listan. Dom bästa brukar vara snabba!

I klass 2 (12) får man nog se upp för Victoria (Ridas 35, 1,21) och Ramdata (Dehler 33, 1,23). Dessa har bl.a. i Tiistis visat klorna! Victoria 1a där! På den båten brukar diverse storseglare från både vått och hårt underlag segla! Ramdata har ju dessutom klarat sej utomordentligt i ORC de senaste åren. Penelope (First 31,7, 1,18) brukar också vara farlig. I år bl.a. totalsegrare i H2*R.

I klass 1 (14) Kan man inte låta bli att nämna Lexus (1,43), med WM framgångar i ORC, Blue Café (FF 36, 1,34), årets rankingsegrare i ORC1,  Hilja  (IMX 38, 1,32), bra både i LYS och ORC. Hangö båten Xilia II (X-34, 1,26) jagar LYS rankingpoäng tillsammans med Casper (Dehler 34 SV, 1,27), överlägsen totalsegraren i årets Pälsregatta. Men klarar dom sej nu när 2/5 av den besättningen seglar i klass 2 :-) ? Så vet man inte vad IRC båten Dondo (Archaumbaut A 40, 1,38), 3a förra året efter Lexus och Blue Caffé, har tänkt ställa till med!

Tävlingen är sista deltävlingen i ProSailor LYS Rankingen och många topplaceringar står på spel. Tyvärr har arrangörerna bestämt sej för att de största båtarna startar först och att tiden mellan starterna är hela 20 minuter. En så stor tidskillad leder lätt till orättvisor när det gäller att jämföra båtars resultat i olika klasserna, vilket ju är ett måste för rankingens skull. Rankingen har två klasser, tävlingen tre. Men inte nog med det. Sex båtar i klass tre, de minsta båtarna, hör till rankingens större båtar. Nå, det går ju att korrigera så länge alla seglar samma bana.

När detta skrivs hotar väderguruna att förstöra tävlingen. Dom lovar lätta vindar på morgonen, som sedan ökar på eftermiddagen och kvällen. Stora båtar blir alltså lidande om detta förverkligas. Detta gäller såväl inom klasserna som i totalen! Måtte dom än en gång spå fel! Få se hur detgår!

ÅRETS KARVALAKKI - INTE VÅR DAG!? (Frida, Klas, Steffi)

De stora har startat:



Det började redan i starten! c. 2 minuter före skott styrde jag i riktning mot startfartyget med tanken att köra längs med linjen med god fart. Ingen i ä, så inga problem där. Men i lovart fällde en 31,7a ner mot oss, men den lovade upp när vi lite höjde rösten. Men sedan när den kom till startfartyget så fällde dom bara ner så att vi fick hålla undan. Då kunde jag inte annat än försynt ma ur mej ungefär ”voi surkeeta” och väntade tills dom for iväg och lämnade oss i fred.



Lite efter starten. FinnFUN i mitten. (Foto Frisk Bris/Kari Wilén)

Nå vi fick ju upp farten före skottet och gick riktigt bra, men borde nog ha varit lite längre framme. Vi gick för styrbord och försökte gå så hårt att vi skulle kunna slå för att sedan komma med styrbord till märket. Men Ramdata var bakom i lovart och vi skulle inte gå klart för om dem. Tillslut beslöt jag att slå och gå akter om dem. Då fick dom i mot, eller började bara gå lägre. Vi hade inte mera en chans att gå akter om dem. Återstod endast att vänta ut dem. Dom gick så långt att när vi slog gick vi i det närmaste på märket.


Vi gick dåligt en stund och Ramdata (LYS 1,23 som vi) drog lite ifrån och klarade rundningen på något sätt trots babord! Vi däremot kom dit samtidigt med en estnisk Ridas 31, som var i öppna klassen (=inget giltigt LYS tal). Tänkte först att vi kan slå i lä om den, men just då sänkte dom kursen och jag tvekade och beslöt sedan att fälla lite och ta fart och sedan slå efter dem.

MIN VERSION!
Problemet  var Victoria (Ridas 35, 1,21), som kom som följande. Bedömde dock att vi hinner slå före dem, men borde ha slagit aningen tidigare! När vi var på kurs efter stagvändningen hördes det ett flerstämmigt vrål från konkurrenten.  Mitt svar blev ”på kurs”. Då var dom på väg att ramma oss i akterspegelns styrbords hörn, men höjde sedan en aning och fick sin för 1 (knapp) meter förbi överlapps linjen på ett avstånd om c 1 m, men dom fällde sedan så avståndet var högst 15 cm. Dom vrålade allt från ”protest” till ”far hem”!

Någon flagga kom aldrig upp (den skall komma omedelbart!), men efter att ha funderat lite beslöt jag att det enda justa var att göra 720 grader. Vi hade nog inte haft en chans i en protestbehandling! Vår enda möjlighet hade varit om en match race domare hade sett fallet ordentligt, och kanske inte ens då heller!
Hur sedan 3 båtlängders cirkeln inverkar på fallet är jag inte säker på, men det är troligt att vi var inom den och vår situation försämras kanske av det!

VICTORIAS SYN PÅ SAKEN
Skepparen på Victoria ansåg att dom hade höjt upp i vindögat och han hade frågat besättningen var dom trodde dom hade träffat oss om dom inte gjort det. Allt från midskepps till nära aktern hade han fått till svar! Då konstaterade jag att vi har mycket avvikande åsikt om det sedda och sade att jag tog mitt straff och det är ingen mening med att diskutera vidare. Han medgav att jag gjort rätt där och vi diskuterade inte fallet mera.

Fotografens syn på saken!
Obs! Teleobjektiv gör det omöjligt att bedömma avståndet i riktning mot kameran!
(Foto Frisk Bris/Kari Wilén)






Nu har jag framför mej en hel vecka på Sicilien med Janne Winqvist, som var med om bord på Victoria, och Teddy Weber.  Så nog har vi samtalsämnen! (HAHA!)

(22.10)
Inte blev det så mycket tal om saken på resan, men så mycket nog att Janne har ungefär samma uppfattning som sin skeppare! Men varken fotografen, eller någon i min besättninghåller med om att dom skulle ha gått upp i vindögat, eller att dom skulle ha träffat oss i sidan om dom inte gjort det!
Vi bröt mot regel 18.3 (a)!  Har bl.a. vår fördäckare Klas kommit till!  Se regelspalten! (Klicka längst uppe!)
I "stridens" hetta glömde jag helt bort 3 längders regeln!

Vi förlorade massor på våra svängar i den obetydliga vinden under land och återhämtade oss aldrig i förhållande till Ramdata och Victoria, trots att vi fick upp spinnakern rätt snabbt och kunde gå med den ända till Trutkobben. Lutfisk (Platu 25, 1,19) fick vi fast först vid Malmgrund, men på den långa kryssen till Hundören lämnade vi sedan den ordentligt och kom 3e i mål och blev 3a efter Victoria (-13:35 minuter!), som tog sin andra raka i denna tävling, och Ramdata.

Fast vi inte tog in på dom två, annat än tillfälligt i den, till riktning och styrka, mycket ojämna vinden, kändes det för det mesta som båten skulle ha gåt bra!


Stora klassen vanns av Blue Café (årets ORC rankingvinnare) före Lexus  (VM 5a i ORC), Casper och Xilia II.
Lilla klassen tog Charlotta (FE 83) för 7e (!) gången i rad. Denna gång var Ebnegea (ORC3 FM vinnare i år) 2a före en annan FE 83a, Merelli och Valpuri (Inferno 31).

Den innofficiella interna ESF kampen förlorade vi med 6s(!) åt Ebnegea! O fasa och elände!?

Men ProSailor LYS Rankingens stora klass vinner vi. 

Tyvärr räcker inte tiden till för mera ingående referat denna gång!

Enda försvaret för denna bild, tagen av någon på Casper, är att FinnFUN skymtar vid horisonten

EFTERSPELET !?



Någonstans på Fredan, något tag på natten. Henkka är bättre seglare än fotograf, så bilden på mej kan inte publiceras!?



OK, vi var inbjudna av Henkkas dotter Katarina, blondinen ovanför hans huvud!


!?

ÖVERLÄGSEN SEGER I PÄLSREGATTAN !?
Med Casper, Dehler 34 SV,  Henrik Andersson, HSK.

Hade redan fått ihop en bra besättning för Pälsregattan. De samma som senaste år i frisk vind vann tävlingen med överlägsna 7 minuter. Så bröt en armen i en cykelolycka och på torsdag kväll anhöll Jonte om befrielse p.g.a. hög feber.  Eftersom han av sed och ohejdad vana också är den enda som deltar i transportseglingarna och skepparen själv kände sej lite förkyld blev beslutet att annullera deltagandet. Till beslutet bidrog också en mycket trolig möjlighet att få delta på Dehler 34an Casper. Så gick det alltså så att Amiralen och ”Segelström” mönstrade på i Kugghamn vid 11 snåret på lördag.

Henkka  hade redan  fru Seija och Eero Lehti ombord. Först startade lilla klassen. Bland dem en av de på senare år mest framgångsrika båtarna i Itäsyndikaattiserien och flerfaldiga totalsegraren i Pälsregattan, La Nonna (Seawind 32, LYS 1,12). Men en annan kandidat till totalsegern var nog Charlotta, Harald Hannelius från NJK (FE 83, LYS 1,07), som nu var med för första gången.




Lilla klassen har startat och Merelli (FE 83) har tagit en pang start vid bortre bojen. Här går hon för babord och leder fältet! (Foto Amiralen)


Jag tilldelades ansvaret för hur vi skulle starta. Med tanke på att vi var betydligt flere i vår klass (18 mot 11) och många säkert uppfattat att bortre ändan var klart fördelaktigast, blev beslutet att starta för styrbord i den fördelaktigare ändan. Nå vi kom ju klart för tidigt mot bojen och jag lyckades inte dirigera skepparen att bromsa tillräckligt mycket i tillräckligt god tid, så vår fart var inte så bra, men vi var alldeles vid bojen vid startögonblicket. Lite små tjabbel om vems felet var störde en kort stund innan vi kom igång ordentligt.



Lite efter starten. Vi är 4e f.h. och endast den mörka båten t.h. om oss, Isadora 2.0, är klart före. I förgrunden Comfortina 38an Najadi IV, Arto Kaunisto med familj. (foto Mikko Horsmanheimo).

Finngulf 43an Isadora 2.0 startade ungefär mitt på linjen med god fart och tog ledningen i fältet. Vi kämpade en stund med boat speeden och några konkurrenter, men kom sedan så fria att vi fritt kunde välja vår väg och drog sakteligen ifrån bl.a. Shangri-La (Y40 LYS 1,31) och Caramell (Dehler 33 Cr, 1,23). Också Tiare (MP34, 1,18) och Arwen (First 36.7, 1,29) var med i klungan just bakom oss.



I full fart efter Finngulf 43an! (foto Mikko Horsmanheimo).



Caramell börjar bli efter. (foto Mikko Horsmanheimo).

Så måste jag göra beslutet om vilken väg vi skulle runda Kalvön. Skepparen ville inte ta beslutet. Han var ju med första gången! Inte var det slutligen så svårt att välja medsols alternativet och det valde väl faktiskt alla utom tre. Tiare var en i minoriteten. (Det lär finnas någon sorts tabell ur vilken man kan se åt vilket håll man skall runda vid olika vindar, men sådant orkar jag inte bry mitt huvud med och har aldrig brytt mej om den! Dessutom kan den ju inte säga hur man skall göra om vinden väntas vrida i något skede. Kan man inte själv bedöma hur man skall göra i stadig vind, så är det ju lite sorgligt!)

På den lösa sträckbogen mot Kalvöns NO hörn tog vi fast Charlotta, som alltså startat 10 minuter före oss. Där borde vi ha valt att gå i lä om den lille, men jag bedömde att vi går så snabbt förbi, att vi inte nämnvärt skulle störa dem och inte de oss, fast dom började höja lite. Men just när vi skulle passera dem vred vinden i mot och vi fick pressa lite onödigt mycket. Lä spår hade givetvis varit det rätta, speciellt som väderguruna hade spått att vinden går mot ost under dagen. Efteråt har jag förstått att vi lär ha stört deras systerbåt Merelle lite tidigare, så då var det ju rättvist gjort! Här tog nog Caramell lite in lite på oss, medan Y 40an, som gått i lä om en ankrad tanker, snarare blev. Dom var ju lägre nere när vindvridet kom.

Vi slog när en bogserbåt kom i mot och skulle ha get onödigt bromsande vågor. Men det passade också ihop med att vi sträckte över den västraste udden och hade kurs närmare märket. Hade det vridit lite till så skulle vi ha sträckt till märket. Nå det vred sedan i mot i stället. Samtidigt gick några båtar (bl.a. Charlotta) obehagligt högt längre österut, bakom oss. Men framför oss hade 43an minst lika mycket i mot som vi! Och lite längre framme skulle vi få vind från ett sund? Chansade på det och vi fick lite mera i mot och något ökande vind och sträckte snart till märket efter en stagvändning. Caramell hade följt oss men föll ordentligt ner av vindvridet.

Vid rundningen ledde vi nog klassen i korrigerad tid. Hur det var i totalen mot Charlotta, som nog ledde lilla klassen, har jag ingen koll på. Lös bog mot nästa märke och vi gick dessutom, som 43an, i en båge ner mot Kalvön för att undvika bleke. Det gjorde inte bl.a. Caramell och Shangri-La och tappade nog klart mot oss, som alltså ledde ännu klarare när vi började länsen norrut. Lite före vi kom till rundningen hade Tiare rundat, men kunde tydligen inte gå med spinnaker genast, medan vi hade vind som kom rakt genom sundet V om Kalvön. Så ingen panik!



Vi rundar till länsen norrut! (foto Mikko Horsmanheimo).

Finngulfen behövde nog nästan 1 Nm innan dom fick spinnakern att dra. För oss tog det nog också en liten ”evighet”, med mitt mått mätt, men det gick betydligt snabbare än för konkurrenten framför.

Febril verksamhet ombord! (foto Mikko Horsmanheimo).

Hur snabba dom var bakom oss vet jag inte riktigt, för jag var kommenderad bakom ratten (och eftersom det inte kom någon kontra order stannade jag där till målgången) och tittade mest rakt fram. Men dom började också vara rätt långt bakom, så med ett snabbt öga bakåt var det lite svårt att veta vem som var vem.

Så kom det lite vind bakifrån och konkurrenterna kom närmare, men den vinden mattades snart ut en aning och konkurrenterna började skära bakom oss. Vi gick rakt mot märket och tog snarare in än förlorade mot 43an.
Vi började kryssa mot de länsande båtarna i hyfsad vind tyckte jag, så det kändes lite konstigt att det tog så lång tid innan de värsta konkurrenterna kom till märket. Inte kom Tiare heller för tidigt dit!

Körde så gott jag kunde och Seija satt med en liten gps i handen och kollade hur nära stränder och grund vi kunde gå. Inte var det heller så svårt taktiskt i de relativt smala vattnen. När vi började komma förbi Kalvön såg vi hur Finngulfen fick höjd och gick t.o.m. för babord över kursen till nästa märke. Vi kom snart i samma vind, men tog ingen extra höjd utan gick på fart. Så fick vi båda i mot igen och 43an hamnade rätt långt västerut, medan vi fick lite ny höjd. Allt medan båtarna bakom oss kryssade på för fullt!

Så kom arrangörerna med det efterlängtade beskedet om att banan förkortas. Vi visste ju vad vi hade, men inte vad vi skulle ha fått om seglingen hade fortsatt! Vi sträckte tillslut i väskan, medan Finngulfen fick slå upp ännu en gång. Så dog vindenut mera och mera och  t.o.m. nästan helt ut en tid.

Finngulfen var dryga 5 min. före oss och förlorade knappa 24 minuter* i korrigerad tid, men var ungefär lika mycket före Caramell, som jag nog ansett som vår värsta konkurrent. Tiare blev 4. La Nonna lyckades till slut skaka av sej Charlotta tog segern i lilla klassen och ovan nämnda är också ordningsföljden i totalen. Charlotta blev 2a i lilla och 8a totalt.

*  och vi som ansågs vara överlägsna förra året med 7 minuters marginal!? 

Caramell t.v. och Shangri.La närmar sej målet. (Foto Amiralen)

Om vädret kan man bara säga att det inte kunde ha varit bättre. Lite mera vind mot slutet hade väl all önskat sej, speciellt dom som kom efter oss. Endast en båt avbröt!



Ero, Seija och Henkka har fåt sina personliga pris, Senare fick Henkka Tuomaksen tuoppi (antar att detta stop också heter så), vandringspriset för totalsegern. (foto Mikko Horsmanheimo).
Steffi "Doyle" och Amiralen "FinnFUN" var då redan i bilarna på väg hem.

Resultaten finns på
www.avomeripurjehtijat.fi där man också hittar ProSailor LYS Rankingens läge före sista deltävlingen, Karvalakki, KoPu, 9.10!
Se också 
http://www.fe83.org//forum/viewtopic.php?t=2386&start=30

BY THE WAY! DETTA ÄR JU ETT MYCKET BÄTTRE SÄTT ÄN, ATT KÄMPA MED ATT FÅ EGEN BÅT I SKICK, SKAFFA BESÄTTNING, TRANSPORTERAD TILL TÄVLINGEN mm !?


GRANDE FINALE - BLEV LITEN (Frida, Giggen)

Endast 4 i stora klassen och  6 i lilla var nog en besvikelse!
Efter en lite kaotisk start kom vi iväg längst i lä av alla 10 båtar, med Marietta närmast. Trotts att vi inte genast fick seglen inskotade och trimmade (hörde inte startklinget) ryckte vi ifrån Infernon genast så mycket att vi kunde slå för om den, innan strandbleket vid Stor Aisar. Följande slag blev inte så lyckade, men sedan kom vi under Vargen (sjölä) och på nästa slag mot SO under Långgrund. Speciellt sistnämnda holme gav god utdelning och vi fördubblade försprånget till Infernon, som ledde konkurrenterna via Rövargrund och mera sjögång, och gick därifrån nästan hela vägen tills dom sträckte till N märket vid Kytö. Vi gick så längt mot SW vi kunde utan att gå igenom det förbjudna området där Zoom jollarna tävlade. Så jag tycker vi borde ha fått mera sjölä igen (av Kytö) än konkurrenterna. X-99an och Wasa 38an, gick fortfartande samma väg som Marietta.

Som andra rundade Wasan. Återstod slörbog till röda isbojen vid Sytstrarna, där vi ledde i korrigerad tid, och därifrån slör/läns till målet. Den dryga 7 Nm långa banan tog oss 1h 15m, utan spinnaker. Andra i mål var tillslut X-99, 18 s före Wasa 38an och 48s förte Marietta. Vindstyrkan var 5-8 m/s.

Vi vann klassen klart före Marietta och totalt före vanligen så hopplöst svåra Sabrina.
En skön seglats, utan regn, men nog saknade jag lite sällskap av större konkurrenter på havet!

SYYSSEILAUS LYS (Lasse o Niku)

(11.9 18:15) Vi blev 5+15 på startlinjen! Första starten sköts fram till 10:00! Järki voitti!
1-1 mellan FinnFUN och arrangörerna! Denna gång glömde dom ett märke i banan! I Finngulf Trophy missade vi ett märke :-) !


Förstod att det var korrigerat på anslagstavlan! Nå så var inte fallet utan man meddelade där att det saknade märket skall vara borta, (eller någonting i den stilen), har man berättat mej!
Men nu blev ju strarttiderna felaktiga i.o.m. att banan blev 0,8-0,9 Nm kortare, men vi seglade den längre banan!
(En kompis till mej har, utan att jag bett om det, räknat ut att det betyder 40s för oss jämfört med Marietta, som nu blev 1a i stora klassen! Vi förlorade ca hälften av det!
Se
www.emk.fi !



3/4 av ESFs team! Fr,v, Marietta, Cirrus och startande är Imppu. (Foto FinnFUN)



Marietta startar föredömligt precis och vi vondas över hur vi skall hinna fast deras "fruktansvärda" försprång.
Det fick vi lida med enda till andra varvets "kryss" mot Rysskär. Först var det tight kryssbog, men så fick vi lite mera vind och lite mera med. Vi nappade ganska snabt Sunwind 30an och tog märkbart in på Marietta och ledande h-båten Pata Ässä. Båda fick slå, men vi kom löst skotade på slutet!

Marietta går mot målbojen som etta och vi har gett upp! Totalsegraren H båten Pata-Ässä har redan vänt in mot EMKs hamn.
Dubbelseger för ESF i stora klassen och 2a och 3a i totalen!

Tyvärr har ingen ombord på FinnFUN någonting gott att säga om banan idag! Bl.a. saknades helt riktig kryss, men trots att ett viktigt märke var borta så fanns det alldeles för många onödiga märken där, som bl.a. förstörde kryssen! Småbåtarna verkade denna gång ha fördel?

ONSDAGSFINALEN 2010 (Janne o Niku)



Det blev en kryss-länsbana med holmar i mitten. Vi fick enligt min åsikt den bästa starten, med Ebnegea i lovart, lite bakom och Marietta längre bakom i vår spillvind, Ebnegea var för nära land och vi kom lös med Cirrus i lä och först lite framför. Så passerade vi Wasa 38an ock kryssade vidare den västra delen av banan. Marietta fällde ner och gick den östra delen. Efteråt påpekade Jokke att jag kunde ha fällt ner på den, men varför skulle jag ha gjort det. Största hotet till vår totalseger låg ju i att Marietta skulle komma mellan oss och Tempon, om vi skulle förlora åt den. Det bästa som kunde hända var ju att Infernon for iväg och vann starten och så såg det nu ut att gå och gick också.
En annan sak är sedan att lilla klassens H.båt Trassel också gick den vägen, men kom till kryssmärket santidigt som Avance 24an Sabrina, som gått vår väg!

Vi rundade klart efter Marietta och över 4 minuter före Ebnegea på 40 minuters seglad tid, så vi ledde över dem. Troligen främst p.g.a. att vi fick den nya starkare vinden före dem och för att de tvingades till ett extra slag. 

På bldenovan  kommer sedan  Ebnegea obegagligt fort med ny vind. Nedan tar vi klart in på Marietta som har svagare vind. Nu var det ganska klart att Ebnegea skulle vinna oss, men skulle ett bleke på Pentala fjärden ännu ge dem en chans att också vinna Infernon? Så gick inte och Amiralens 4 onsdagvinst i rad var ett faktum, med mindre än 1 p till Tempon! (2006 vann Marietta, men då var 32an med få gånger. 2007 tog 32an sin sista seger, men den hade väl också "för lågt LYS tal"?) ,

Teddy till höger och Stina hör till de allra viktigaste i ESFs startkoppi på onsdagarna! Utan dem skulle nog ingenting fungera riktigt bra?
Tack åter en gång för ert och de andras arbete i koppin!!!
Janne längst t.h. har igen varit  hörnstenen i Amiralens båtar i en evighet!

EN VÄRDIG AVSLUTNING PÅ ONSDAGSSÄSONGEN!?

FINNGULF TROPHY 2010 (Janne o Niku)



Lite efter starten. What goes up must come down! Vi gick rakt på nästa märke (Ormholmens port), med undantag av att vi fällde lite ner med de otaliga vindpustarna och höjde lite mellan dem. vid porten var vi i klar ledning i klungan. troligen också i korrigerad tid?



37-46 fotarna startade 5 minuter efter oss.



Hela fältet bakom oss före Melkö. Längst t.h. troligen VindUngen (Fg 28e), men var är vår systerbåt Solaia med genua?

Inzoomat. I mitten en 43a, som trots min rekommendation före starten inte tog bort sitt skära segel! Det är ett kryssegel försökte han med!? i lovart på den ligger 46an Luna. närmast oss 36an Catherine.

Trots detta ståtliga "kryssegel", gick dom förbi oss först 1 timme efter starten!? Alldeles för sent enligt korrigerad tid. Det blev givetvis DSQ! Luna gick förbi på andra sidan ganska genast efter.

Till all lycka har arrangörerna bestämt att man får spira förseglen, men trots det inte mycket jobb för gastarna. Det svåraste är att undvika att fockens topp snor sej kring förstaget vid gip. det kan bli jobbigt att reda ut!

Snart vid gråskärsbådans ostmärke och så kryss tillbaka.

Vinden hade ökat på länsen och nu var den riktigt frisk för en 3-mans besättningsvikt, men med hög kurs klarade vi oss bra utan rev. Banan gick till Hundörens N märke och så lite löstskotad bog till ett S märke SSW om Rysskär. Så kryss till Rönnkobben, varefter kryssbog till den röda pricken och EMKs röda boj skulle sedan lämnas till babord…

Vinden var mycket byig och kastade rätt kraftigt till sin riktning. Mitt ideal före åtminstone förr i världen med 32an. Inte gick det så dåligt nu heller, med undantag av att en tredje stor båt fick fast oss. Fg 43an Luna Tick med cruising segel. Men sedan hängde vi med den och vid Rönnkobben tog vi ett bra skift igen och var mycket nära den.

Bakom oss hade systerbåten Solaia, med genua och revad stor gått rätt bra, men var nog ordentligt efter. VindUngen urskiljdes som en mörk prick långt bakom. Låg nog klartefter oss, men för övrigt inte så dåligt i korrigerad tid?

Luna Tick kom inte upp till den röda pricken, den gick lågt och fort nu. Vi kom till pricken men inte riktigt upp till den röda bojen. Lite tidigare hade vi funderat på hur banan gick härifrån vidare, men Niku var av samma åsikt som jag, när jag satte in banan i plottern, (”Punainen poiju jätetään vasemmalle”) och så vet man ju att det där standard N märket alltid tas rätt.(”Varsasaaren ja sen lounaispuolella olevan pohjoisviitan välistä”)

Niku hade blivit sur på 43an när den slog på oss före Rönnkobben och uttryckt ett önskemål om att komma före den i väskan. När dom slog ett nytt slag österut, utan att vi förstod deras taktik, såg det ut att lyckas tyckte vi. Så kom dom mot målet med god fart, troligen lite lätt skotade, medan vi hade lite knappt med att sträcka till yttre märket. Dom kom före med någon båtlängd, but who cares?

Vi rundade bojen, startade motorn och tog ner focken och styrde hemåt. Amiralen hade brådis för han hade fått inbjudan till Henri Lloyds ärtsoppa, trots att vi inte var med där! Vi konstaterande att det nog inte fanns någon som skulle klå oss i korrigerad tid! VindUngen skulle troligen bli 2a före Solaia? Luna som var klart först i mål var inget hot! Inte ens om man hade räknat med dess riktiga LYS tal (certifikat!) och inte med arrangörernas högre, fabricerade(!) tal.

Så ringde tävlingschefen och undrade hur det var med den gröna pricken V om Vehkasaari!

RIDÅ! Bara att konstatera fakta och medge att den hade vi förbisett.

Jag hade gjort dumheten att sätta den röda bojen som wp och lurat mej själv. Varför den över huvudtaget nämns är obegripligt! Enl. de givna koordinaterna står den inte ens nära dom stenar som finns SW om den punkten! Och är det inte onödigt att nämna det där om N märket. Någon annan väg till målet finns inte, varifrån man än kommer! Nå felet var ju vårt! Ingen tvekan om det!

Palle på VindUngen blev säkert glad och varför inte besättningen på Solaia, som blev 2a före Luna.

ONSDAG 1.9 -  KAOTISKT I KVADRAT!?

Allt började redan i starten! Seglingsnämnden hade redan signalerat en bana, när dom plötsligt ändrade sig (p.g.a. vindkantring) och sköt upp starten. Så kom en ny bana upp. Endast 1 märke och det ingår inte i LYS banorna p.g.a. en sten vid den pricken!?

Så klickade(?) 5 minuts skottet men vi tog tid från det att banan visades. Man använder inte några andra synliga signaler (flaggor) och när inte jag i varje fall uppfattade någon 1 minuts signal föranledde det åtminstone för mej lite förvirring.  Marietta kom med dragande spinnaker bakifrån i lä och Ebnegea hade hissat i lovart och klockan ansåg att det var start, så det var  bara för oss att hissa.

Ebnegea fick här ett ryck medan Marietta blev i lä under oss och stannade upp. Tempon kom först ut i vinden och tog ett skapligt försprång i NWen. Så kom dom till bleket från Torr Aisar och gick för nära land. Vi styrde lägre ner och tog ett smalare bleke och skar upp i det. Vi var nu fast rymlingen,

medan alla andra hade blivit ordentligt. (Marietta 2a fr. h.)

Här gjorde jag ett fel! Jokke vägrade att släppa oss förbi i lovart och vi borde givetvis genast ha fällt ner ordentligt. Nu förlorade vi lite onödigt på att försöka. Å andra sidan kom konkurrenterna med en nordlig vind bakifrån fast oss så det spelade ingen roll! Ebnegea skar upp framför Marietta

och de gipade sedan mot märket, medan vi gick rakt på. De båda måste ha gått mycket nära stenen, som på kortet är angiven som 3,1 m, men i verkligheten är kring 2 m. Alltså tryggt för dem?


Xantus kommer också närmare.

Vi kunde inleda kryssen som första och kunde välja vårt spår fritt. Det kom i mot och vi låg på de båda antagonisterna, som slog bort. Jag hade fått den uppfattningen att vinden i något skede skulle vrida till NO och ditåt hade den ju gått nu och när konkurrenterna var alldeles för nära såg jag ingen orsak att bevaka dem. När vi sedan slog gick vi en kort stund rakt mot målet och när vi korsade Ebnegeas kurs hade vi redan fått ett skapligt försprång. Marietta hade gått väster om Rövargrund och i ett skede var dom totalt förlorade där, medan vi utökade vårt försprång till Tempon. Nu såg det ut att kunna bli en sensation! Vi kunde faktiskt vinna en lättvinds kryss mot föreningens lättväders specialister!?

Säg den glädje som varar! Marietta fick vind och från NW och dom var rätt nära oss när vi möttes på Pentala fjärden. Ebnegea hade blivit ytterligare och såg ut att vara förlorad! Men det där med glädje… Ebnegea tog plötsligt kurs på målet med en ny ostlig vind, redan i Aisar sund, medan vi ännu kryssade. När vi sedan fick den nya vinden var spelet förlorat


Man ser tydligt att Ebnegea har mera vind än vi och vinden ökade på hela fjärden.

och det enda spännande var vilken av konkurrenterna som skulle vinna! Nå båda! Dom delade första platsen, vilket var det nästbästa för vår del av tre alternativ. Om Tempon hade vunnit ensam skulle poängstriden ha varit ännu kärvare.

Så fick man höra efter seglingen att samtliga i stora klassen startat 1 minut för tidigt, vilket i varje fall de tre första i mål inte skriver under!
(3.2 slöt sej kommodåren till seglingsnämndens åsikt, men sade att det gällde nästan alla klasser!)

Nu leder Ebnegea med 94,125p mot våra 93. Dom drar av 5p och vi 2, alltså är läget de facto 91 – 89,125 till vår fördel. Med min matematik betyder det att vi får förlora åt dem, men ingen får komma i mellan oss, i säsongens avslutning 8.8! Marietta ligger 3a med  83,125p.

Ännu en sak som ökar kaoset! Varje gång vi får line honors klinget tycker vi att vi är klart över linjen när det kommer! Denna onsdag var det alldeles solklart att jag bakom ratten var över linjen när klinget kom. Har påpekat saken men inte fått någon trovärdig förklaring. Tror inte tiden tas efter klinget utan när första delen av båten når linjen, men skulle det ändå vara så, har Infernon som något längre båt fått någon sekund för lång seglad tid!

PENTALA - RWYC CHALLENGE!  (Lasse)
4 båtar i lilla klassen och 13 i stora! Inte väldigt mycke, men en klar ökning från tidigare!
Kanske vi nästa år kan koppla in också Rysis i paketet och få ett fint LYS-veckoslut i Esbo!?
(Sö 08:00)  Regnet öser ner! Få se hur många som ställer upp!?
(09:00)   Regnet har avtagit betydligt! Det blåser skapligt, men inte hårt! I Amiralshamnen har Casper övernattat.

LYS seglare är tydligen rätt tuffa! Först årets VSSR och nu detta! Endast två båtar uteblev!

Starten blev tydligen lite för tuff för många i stora klassen, eller varför startade dom så förtvivlat sent? Vi startade på skottet vid yttre flaggan, men trodde vi var för tidiga och vände runt flaggan på "noll tid" och skulle ha kommit bra iväg ändå,om inte två båtar av någon underlig orsak kom längs linjen för styrbord. Alltså 90 grader från kursen till nästa märke!? Sådan manöver om något kan skapa kaos och farliga situationer på ett trångt startområde.

Jag såg inte startklockan mera vid starten. Den var under sprayhooden på instrumentbrädan, alltså c 3 m ifrån mej. Glasögonen var så nerblötta. (Jo vi hade sprayhooden uppe! Det var ju ruskigt väder :-) ! )
Frågade gasten upprepade gånger,
  just innan starten skulle gå, vad klokan var, men av någon orsak fick jag inget svar innan vi var över linjen. Då sade han någonting typ 6 sekunder! Så det var ju klart att vi var för tidiga? Efteråt har vi konstaterat att det var sekunder efter skottet som han såg. Han visste inte att klockan fortsätter med att räkna seglade tiden.

Man borde ju ha sett efter flaggorna, start klinget hörde vi inte i den friska vinden och följaktligen inte heller någon återkallelse signal. Att vänta på flagga och eventuell ljudsignal hade ju dessutom försenat återvändandet med flera sekunder. Saken verkade ju så självklar!

Nå vi kom iväg före största delen av konkurrenterna. Marietta (Inferno 31) hade väl kommit bäst iväg och också Ebnegea (Tempo) låg bra till. Jag tror att alla som var före oss sträckte ut genom Aisar sund, utom den som var närmast oss och störde såpas mycket att vi inte fick full höjd och vi hade ju hamnat rätt långt ner när vi väjde för styrbords båtarna. Allt detta hade det goda med sej att vi hade mindre lä av Stor Aisar, men vi fick göra ett c 100 m långt slag. Då var vi redan i det närmaste fast Tempon som vi snart passerade i lä och tog upp jakten på Infernon, som vi också, med vissa svårigheter tillslut tog i lä. Före märket kom sedan Blux (First 36,7) förbi.

Så vände vi österut mot Knapperskärs S märke. Detta skulle vara kryss men var lös sträckbog. EfterKytö Käring höjde kursen en aning och vi gick lite upp jämfört med Blux, på vilken man tydligen hade någon sorts problem? Någon stod vid masten och tittade på den… Samtidigt kom Banner 41an Saililo IV sakta fast oss, men när vi höjde fällde dom ner i lä om oss båda. Vi gick aningen bättre än Blux och var snart före dem, samtidigt som det vred lite imot och vi hade i det närmaste full kryss. Så blev det full kryss och vi missade märket med c 50 m, men alla andra torde ha fått mycket mera kryss och vi fick en skaplig ledning och klockade också att vi ledde i korrigerad tid, åtminstone över Marietta och Ebnegea.

Banan gick som slör, där ingen hissade spinnaker, till N märket N om Kytö och fortsatte därifrån till gröna lateralmärket NO om Ådholmen och därifrån till målet vid EM. En dålig bana designad av Amiralen, men det är inte lätt att göra en enda bana som täcker alla vindriktningar på denna sträcka. Nästa år blir det flere banalternativ och bättre startuområde!

N om Lövö kom så Blux med Saililo i hasarna fast oss igen. Men eftersom vi gick på nästan full kryssbog slog dom bort. (Jag hade nog fällt under oss och försökt den vägen gå förbi!) Åter fick vi hjälp av vinden som vred imot och vi fick ordentlig kryss och antagonisterna tappasde betydligt.

Vi hade ett rev och var ju bara två ombord, så jag kompenserade besättningsvikten med att gå ”för högt” i pustarna, struntande helt i polarerna. Det bar tydligen åter en gång frukt för vi hade ett gott försprång till Saililo vid rundningen mot mål och till klubbkompisarna, så vi tog inte ens ut reven, men ”körde” focken i lovart, med gastens hand som ”säkring” vid skothornet.
Tyvärr kan jag inte berätta så mycket om vad som hände bakom oss under seglingen. All koncentration gick till att styra och trimma båten till möjligast goda fart. en blick bakåt och farten blir lidande! Man borde vara bland de sista i fältet så ser man vad som händer framför en. Det borde ju vara till fördel, fast inte klagar jag!
F.ö. lyckades vårens justering av rattens utväxling perfekt. Nu är det ett nöje att styra!

Blux hissade spinnakern och efter några väldsamma broachar fick dom kontroll över läget och gick knappt förbi Saililo och var 1:23 efter oss i mål.

Vi vann med 38s över Marietta som spurtade i mål med spinnaker och besegrade Ebnegea med mindre än 2 minuter.
ESFs framgång stöddes sedan av Skärflickans (Sunwind 26, Freyr Riska) seger i lilla klassen som fick bara 2 båtar i mål när en skörade storseglet.

Seglingen avslutades sedan på sedvanligt sätt! EMs damkommittee bjöd på laxsoppa, bröd, öl, kaffe och bulle i väntan på prisutdelningen. Verkligt fint!



ESF skepparna.

RWYC Kikaren gick till ESF, åter en gång! Bästa 2 handed blev givetvis FinnFUN, före Ebnegea (Jokke seglade med sin dotter, så det var nog en utmärkt prestation!), tredje blev herrskapet Andersson i Casper. Eowyn (Fg 335) svek och startade med tre man! Casper (HSK) blev bästa familjebåt före Gamla Damen. De två övriga startade inte (ESFare! Så de drog lite ner på föreningens stora framgång!)

HÄRMED UTMANAS ALLA FÖRENINGAR, OCH FRÄMST HSK, ATT FÖRSÖKA NAPPA RWYC KIKAREN AV ESF 2011!?

25.8 - KAMPEN OM ONSDAGSEGERN HÅRDNAR!?



Värsta konkurrenten, vännen Jokke i sin Tempo. Denna gång med Henkka som enda gast! Pensionärerna Giggen och Amiralen (medelålder 71!) var chanslösa denna gång, så nu är FinnFUNs ledning endast 0,5p!?

För att visa att vi insåg vår begränsning denna gång, seglade vi med sprayhooden uppe och signalerade att vi inte seglar med spinnaker. Det sistnämnda visade sej sedan vara fel. Spinnackern hade varit lättare och snabbare att få upp än att spira focken. Men före vi gick ut från hamnen såg man mycket mörka moln i söder. En båt  t.o.m. uteblev från tävlingen tackvare dem.


FRAMGÅNGSRIKA PENSIONÄRER I VÄSTERLED
(Bo-Erik, Daije, Giggen, Teddy och Amiralen, medelålder 69,5 år)

Årets kräftresa gick till tävlingen Hangö-Holma-Hangö och Högsåra runt. Vi tyckte vi hade roligare än det brukar vara i Helsinki Tallinna Race, så det blir säkert fortsättning nästa år!Hangö – Holma,  Högsåra Runt och Holma – Hangö är ett koncept i min smak!

HANGÖ – HOLMA Del 1
startade på fredag 20.8 18:00 utanför Hangöby hamn. Jag missade starten en aning och blev under systerbåten Serafina II, vilket resulterade i att vi efter den korta slören rundade ytter om Comfortinan Unda Marina och efter systerbåten och en tredje konkurrent. Men vi fick genast  någorlunda ordning på skotningen, tog höjd och blev fria från de framförvarandes backvind och speglade ut Amiralens f.d. Comfortina. Men sedan hittade vi inte genast fockens optimala trim och gjorde dessutom ett slag i fel ögonblick, vilket resulterade i att vi fick göra ett extra slag för ett grundare ställe.  (Om det var nödvändigt att undvika det blåa området på plottern hann jag aldrig riktigt utforska utan beslöt att så.)
Så fick vi gång i båten och gick förbi systerbåten, som också seglar med fock, men W-SWn var ojämn till riktning och styrka, som så ofta denna sommar.  Efter en stund hade vi dock fått upp ett såpas stort försprång att vi kunde bevaka konkurrenten på avstånd och försöka ta skiften rätt.

Med tur (och lite skicklighet?) växte vårt försprång till åtskilliga minuter och vi var c 10 minuter före konkurrenterna i mål. Tredje blev Unda Marina före Nona, en annan Comfortina och Carpé Diem (Fenix) och Kind of Blue (S 30 Classik från ESS). Totalt 12 startande och alla i samma klass, men för  ProSailor Rankingen delas båtarna i två klasser.

HÖGSÅRA RUNT
På lördag följde Högsåra Runt, för dem som ville. Alla brydde sej inte om det, men det kom andra i stället från Dalsbruk. Rundan får man göra åt valfritt håll och vi var försiktigt eniga om att medsols var det snabbaste. Nu kom vi som första till det första märket, som skall rundas oberoende åt vilket håll man tänker segla. Alltså åt olika håll, vilket nog är lite betänkligt. Där kan uppstå svåra protestfall?

Vi kom först till märket och väntade med spänning på Serafinas beslut. Ingen blev förvånad när dom valde medsols, men största delen av de andra kom vår väg.

På västra sidan var det klar spinnakerslör. Men var vinden för frisk för oss?  Vi tvekade inte, men fick problem vid hissandet! Fallet fastnade i framkanten på en av storens lattor!? Det tog en stund innan det problemet löstes och så skulle spinnakern ännu hissas. När alla problem var lösta och blåsan drog kunde jag koncentrera mej på att styra rätt. Med de båda pensionärerna på 100+ kg längst bak i lovart var båten helt under kontroll och farten kring 8 knop.

Alltså inga problem? Nja, tyckte plötsligt att det bröt framför oss! En snabb blick på plottern bekräftade att vi hade ett rätt stort område med stenar och grunt vatten rätt nära framför oss! Blått vatten mot land, Vitt på yttre sidan! Yttre sidan hade betytt lite väl mycket höjning av kursen, så valet blev att fälla en aning, på vatten med 7,6 m, visade det sej senare.

Så kunde vi lugna ner oss och njuta av resten av seglingen. Bakom oss kom spinnakrarna småningom upp. Vi sträckte sedan hela vägen ner på andra sidan och segern var vår.

Vi åt kräftor andra gången på resan efter att ha ätit ”lunch” och badat bastu.

HOLMA  -  HANGÖ Del 2

Vi blev bara 5a!. Det blåste mycket friskt och ingen använde spinnaker. At vi tog stryk av en S 30 och en Nova anmälda utan spinnaker är begripligt, men t.ex. en Fenix som var anmäld med spinnaker vann hela deltävlingen och en Elan 33 också med spinnaker blev 3a? Verkligen förvånande! Totalt vann vi i varje fall med placeringarna 1 och 5!

 
MÄSTAREN FICK PÅ PÄLSEN PÅ ONSDAGEN!?

denna lilla idyll stördes snart av att mästaren stressade med spinnaker och vi såg oss tvungna att göra lika!

Aktia gjorde oss rika som små troll!

FÖR EN GÅNGS SKULL VILLE BESÄTTNINGEN TRÄNA!? SÅ VI STARTADE I
ESFs ONSDAGSSEGLING 11.8 OCH SEGRADE IGEN!
En förlust hade jag inte tagit så hårt! Det hade betytt bättre OMEN för BOW! Nu får man skriva ner förväntningarna?
Men nu är säsongens målsättning uppnådd! Ingen kan mera beröva oss onsdagspokalel!
Men "nälkä kasvaa syödessään", så nu vill man ju gärna ta poängsegern också! Något som verkade hopplöst med de premisser som seglingens ledning lade upp för oss! Men dom kände oss bättre än vi sjäva? Deras försök att hindra oss att vinna kan komma att misslyckas, eller...? Nå jag ger inga löften mera! Jokke blir så sur ;-) !?
Åter kan man konstatera att vår större båt gör livet så mycket lättare i dessa seglingar!

4.8 ONSDAG – GICK HEM!?  (GIGGEN, NIKU = - c 300 kg)

När jag kom till hamnen blåste det verkligen hårt. Vindmätaren visade på nästan 35 knop. Vi var många som funderade om vi skulle starta eller inte. Riskera grejorna före BOW eller stanna iland. Giggen kom medan Amiralen åt en soppa till lunch. Niku lät vänta på sej medan en skeppare gav upp och erbjöd sej att komma med oss. men skulle vi starta? Vinden mojnade en aning och blåste bara 20 någonting knop… den ena efter den andra for mot Pentala. Niku kom och menade att han inte kommit för att inte segla, så vi for också iväg.

Misade starten med några båtlängder, vilket är oförlåtligt när man är helt ohotad. Ebnegea var lite framför i lä, men den tog vi givetvis genast och slörade ut mot Vargen och Långrund och fällde ner mot Knapperskär. Vindmätaren visade 17 kts i ett skede och vi undrade om den fått fnatt och menade m/s! Började sakna ett rev och vid Knapperskär lovade Ebnegea upp och tog in 2 rev, snabbt och galant. Lite före märket tog vi in ett rev, men i början av kryssen kändes det som alldeles för mycket segel, men vi fortsatte så trots det och vi fick väl lite bättre trim på grejorna. Men så vitt jag förstod hängde Tempon hyfsat med, om ock klart bakom. Mörka moln framför och jag beslöt att ta in rev 2, och det gick nog bättre än föregående manöver.

Farten sjönk nog en aning men vi gick givetvis rakare och båten var mera lätthanterlig? Tittade bakåt och nu var vi nog redan ohotade. Närmast hade vi Vera (Dufour 40) , lite i lovart, men klart bakom och Ebnegea var ganska rakt bakom, men nu klart distanserad. Sista biten av kryssen och så slör mot målet.

Vi behövde inte ta ut andra revet, men gjorde det ändå och besegrade den lilla ”näbbgäddan” med dryga 4 minuter. Hoglandhjälten Imppu, som f.ö. seglade med ful stor (något jag hade planerat försöka på, men inte vågade) tog ytterligare c 2 minuter stryk. Två båtar fick nog redan i ett tidigt skede.

Jag var allt annat än nöjd med vår kryss. I BOW måste det gå betydligt bättre, men med mera besättningsvikt blir det givetvis bättre.

HOT ELLER LÖFTE?
Före seglingen framförde Giggen sin frus hot/löfte om att Amiralen får bli hennes gårdskarl om Giggen ramlar över bord och vi inte får upp honom. Nå han blev ju inte ens våt om fötterna!
Vår 6e seger var ett faktum. Med 5 seglingar kvar och Ebnegea med 2 segrar, är säsongens huvud målsättning, flest segrar = onsdagspokalen, nog nära! Att vi också leder i poäng stör ju inte oss :-) !?
Sabrina tog sin 8e seger i lilla klassen.

1.8 PeRu (Frida & Amiralen)

Spådomen besannades! Nicotina blev vår värsta konkurrent, men med 20 år gammalt storsegel och rullgenua var dom givetvis chanslösa mot oss i jaktstartstävlingen.

På kryssen mot isbojen Ö om Systrar  hade vi inte någon aning om var de minsta båtarna låg. Storaklassens Comfortina, Solingen och First Clas 8an såg vi. Den sistnämnde (enmansseglare) tog vi rätt fort och de två andra fick vi fast på ett slag västerut, när vinden som väntat vred medsols. Vi fick ett lyft på nästan 20 grader. Efter det var det bara total resultatet som gällde för oss.

Sabrina (Avance 24 ned inombordsnotor) ledde fältet efter kryssen och var ännu c 9 minuter före oss (c 20 min i starten).  Det kändes för mycket efter knappa halva seglingen i distans. Framför oss hade vi en lång läns utan spinnaker. (förbjuden i denna lättsamma familjesegling!)  Vi tog en H-båt, en Sunwind 26 och en Folkbåt och kvar var endast Sabrina. Ännu när konkurrenten rundade utanför Amiralshamnen till den sista korta kryssen mot mål var vi övertygade om att vi inte klarar det.

Men när vi rundade och slog efter dem fick vi en väldig höjd, som med små korta undantag höll i sig slaget ut. Då växte hoppet!
Vi gick slaget ut nästan ända till Lill Pentala och slog lagom för att få en mera västlig pust. Nu var segern nära! Ingendera klarade sista V-märket och Sabrina gick inte mera för om oss, utan valde att höja upp och bromsa i st.f. att fälla akter om oss.

Detta var en ojämn kamp nu. Jätten mot dvärgen! Ingen storseger för oss, men de några jätte spännande minuterna, som utföll till vår fördel räddade tävlingen för vår del. Sabrina vann givetvis lilla klassen,

21.7 ONSDAG – KOM, SÅG O SEGRADE!
(Giggen, Janne och Lasse)

FÖRSPEL
I Nagu upptäckte jag en spricka i mellanvantens nedre terminal. Efter några samtal såg läget dystert ut. De flesta var på semester och man sade att med det där skulle jag inte segla. Startade för motor mot Kasnäs. Senare hissades storen med 3 rev. Tisdag morgon blåste det friskt i hamnen och jag tvekade och först 11:15 startade jag, Först med 2vrev och motorn på med 2000-2800 varv, beroende på rådande vindstyrka. En med ström på mer än 0,5 knop och den tidvis friska vinden bakifrån fick mej att köra ända till Esbo. 23:05 var jag i Amiralshamnen! Man tycker man skulle sova gott efter en sådan resa, men det blev inte så. Orsaken må bli osagts,

SEGLINGEN
Vi hade gjort ett beslut att ställa upp om det inte blåser för mycket, om det ställer upp två konkurrenter och med top liften som säkring. Giggen kom och hjälpte Lasse att byta till racingseglen och före starten plockade vi upp Janne vid Paven.
I starten hade vi Marietta under kontroll, men det dröjde länge innan vi fick ordning på trimmen och farten var länge ”eländig” och jag såg ingen annan utväg än att slå på konkurrenten alltid när det gavs möjlighet. Ungefär vid halva kryssen slog Marietta V-ut, men då tyckte vi att det blåste klart bättre framför oss och vi fortsatte. När det sedan började vrida emot slog vi och hade då ett rejält försprång. På länsen mot mål skedde sedan ingenting dramatiskt och vi tog en klar seger före Marietta med Safira trea. Safiren hade faktiskt rundat före Infernon, men sölade så länge med att hissa spinnakern att de blev omseglade.

EFTERSPELET
Följde den obligatoriska målgångsölen på Paven, i väntan på resultaten och så till mastkranen.
Nu fick Giggen och Lasse hjälp av nattvakten Trä-Erik och det skadade staget togs ner relativt snabbt.
När detta skrivs natten mot fredag är båten klar att lägga ut och fortsätta den avbrutna semestern, bara nattvakten har piggnat till. Har fått en invitation att äta kräftor på ÅSS nästa vecka!

7.7 ONSDAG - ETTA IGEN!? (Frida, Janne o Jonte)

Åter allt för oss på en bricka! Sträckbog ut mot Aisar sund. Startade i mitten av linjen, endast några sekunder försenade. Marietta var lite sen i lovart, medan Ebnegea nog var aningen före oss längst i lä.  Men vi behövde bara gå lite snabbare än Tempon och så lite störa den lilla, medan X-99an Merita körde över Marietta. Vid Vargen var de tre i en enda ”hög”, medan vi fått ett klart försprång!
Så en kryss där vinden tydligen var rätt jämn och vårt enda problem var att uppnå target speeden och till det måste vi gå lite väl lågt, i mitt tycke. Men det gick ju fort! 
På den långa länsen mot mål drog vi givetvis ytterligare ifrån, men enligt min uppfattning mest mot slutet. Avtagande vind?

Nu är det gott att dra västerut på semester. Gastarna skall ha tack för hjälpen med byte till cruising seglen! Det hjälpte mej otroligt mycket!

30.6 ONSDAG - ENDAST LINE HONORS!?
(Haye, Giggen, Janne, Klas)

Årets första verkligt chansiga blekesegling! I starten gjorde Cirrus och vi vårt allra bästa att göra "hamburgarbiff" av lilla Ebnegea, men i sista stund ångrade åtminstone jag mej och nöjde mej med att köra över den lilla. Cirrus skötte ju om spegelvinden! Elak som jag är tycker jag att detta var en av kvällens höjdpunkter! (Sorry Jokke!)



Efter segling i c 30 minuter och 1 knapp sjömil! T.v. Cirrus (mörka) och i mitten 6an Joy och akter om den går Cilia (First Clas 8, LYS 1,16 S-V). Längst t.h. Ebnegea?

Andra höjdpunkter var att vi lyckades taktiskt nästan fullständigt hela seglingen igenom. En "kalkylerad" miss gjorde vi dock i slutet av kryssen, när vi lät 6mR båten Joy (LYS 1.19) slå bort och därmed hittade den bättre vind och rundade före oss. Mitt försvar: Dom gick hårdare och hade kommit nästan fast oss när dom slog bort. Då tyckte jag det var meningslöst att bevaka dem!

På länsen tog vi sedan dem genom att skära in mot land, där vi såg lite vind långt framför. Vi fick tydligen lite av den och rundade före 6an (lede också i korr.tid) till slören mot mål! Men vad gör man när konkurrenten bara kommer närmare  och närmare bakifrån och vann tillslut i korrigerad tid med c 1,5 minuter. Trean Ebnegea tog denna gång över 4 minuter på pälsen av oss!

Detta var den nya fockens första förlust! Men jag har ingen orsak att betvivla att den är bra i detta superlätta väder (2-4 kts vind på kryssen). Det var bara så att vi inte hade någonting att sätta emot 6ans fart i detta väder! Ingen anna hade en chans! Boat speed eller enbart taktiskt lyckad segling må bli osagt!



Dagens segrare (skönheten 6an Joy) och kvällens "citronpris vinnare", bustern som tror att dom äger hela pontonen? Höjden av nonchalans!
I bakgrunden kommer Ebnegea t.v. och Cirrus i mål med dragande spinnakrar.

23.6 SEGER 3e ONSDAGEN I RAD (Giggen o Janne)
Vi har det nog lite för lätt i starterna jämfört med de värsta konkurrenterna! Vi kan svänga och kurva som en jolle när vi närmar oss linjen.Denna gån gav jag lite bort i.o.m. att jag började med att gå på full kryss när 5 grader lägre hade varit det rätta! Stackars lilla Ebnegea blev lidande av mitt misstag. Vem vet om det kanske ledde till att dom förlorade till 3an Xantus (-19 s) och 2an Marietta (-26 s)? Så kan givetvis dacron storen ha inverkat lite på farte? Tävlingsstoren skörades ju under H2*R och är inte ännu reparerad.

Banan var igen lyckad! Tack för det! (Inga bilder blev det idag!)

http://www.sailblogs.com/member/xantus/arietta kommer säkert att skriva någonting igen?

H2*R  ( Niku & Amiralen )

Mera bilder kom natten mot onsdag... också till paradsidan!

Först vill jag säga att jag är mycket besviken over att denna tävlingsform inte väcker mera intresse än den tycks göra i Finland. I Sverige fylls ju kvoten för deltagare på några dagar efter att anmälningstiden börjar, någon gång på hösten. Dessutom seglas Watski 2 Star tävlingen betydligt tidigare på säsongen, för att båtarna skall få hamnplats i etapphamnarna. Är det här felet ligger  med vår versio? Den är inte tillräckligt tuff? Seglas endast i en etapp och i varmare temperaturer?

Det är säkert inte omöjligt att ändra vår version så att man har t.ex. Tallinn och Hangö som etapphamnar i slutet av juni. Men jag tvivlar på att det skulle öka intresset i vårt land. Är vi mjäkiga seglare?

Diskussionen efter prisutdelningen antydde att banan borde vara lite längre. C 100 Nm tyckte totalsegraren. Ok för min del, om det leder till större antal deltagande! Jag ställer nog upp, men om jag orkar 100% är en annan sak. I år gick det, men efter seglingen var jag nog slut! Men tävlingen är väl inte tänkt för pensionärer! Marknadsföringen nhar vi tydligen skött dåligt! Bl.a. hade en deltagare av en händelse hört om tävlingen.

DÅLIGT SKÄMT!?

Efter en stessig vecka med olika irritations moment, dålig nattsömn mm, var jag rätt trött in för tävlingen! Läget blev inte bättre av ett dåligt skämt att vi blivit lottade för besiktning och uppmanades att vara på plats 16:00 på HSK. Nå där skulle båten antagligen oberoende ha varit då, men jag kunde ha fått en behövlig eftermiddags lur, hemma dit jag blev tvungen att gå efter några grejor jag hade glömt, inför strapatserna!

STARTEN

I lilla klassen startade endast 7 och 6 fullföljde. Ebnegea gjorde en bra start och tog ledningen i fältet, på sträckbogen ut mot Helsinki kasun, och höll den ända tills man passerat Melkö.



Lilla klassens start har just gått och Ebnegea har en klar ledning redan när den går över linjen!

I stora klassen startade vi, som en av klassens minsta båtar (långsammaste enligt LYS talen), i lovarts ända av linjen. Niku och jag konstaterade att den ”misslyckades totalt”! Vi var 2 sekunder försenade och farten var c 80% av maximum! I lä ändan var Blue Café, (Finn Flyer 36, LYS 1,34) som var försenad. videon på Jootooben

Klart bakom oss hade vi bl.a. Naviculare, (First 45f5, LYS 1,31), som visst hade problem med en blå båt som kom slörande ner framför dem efter skottet. Hann inte kolla exakt vad som hände, men kastade en snabb blick bakåt när skriken hördes. Se video med link på tävlingens hemsida eller på denna sidas paradsida!

När vi var helt igång med seglen trimmade, kunde vi konstatera att vi låg jätte bra till. På förhand sett de farligaste konkurrenterna, Blue Café jämsides i lä om oss med Eowyn (Finngulf 335, LYS 1,23) efter sig.Ramdata (Dehler 33, LYS 1,23), någonstans klart bakom. Närmast bakom hade vi Naviculare och Zoe (X-3362 Sport, LYS 1,29). Sakta men säkert kom sedan Naviculare och Zoe fast oss, och den förstnämnda valde att gå förbi i lä medan X:n sökte sej mot lovart. Det gick säkert till över halva vägen innan den sistnämnda lyckades, utan att vi gjorde någonting för att hindra dem. Då hade vi redan passerat de minsta i lilla klassen och var på väg att gå förbi Ebnegea. Alldeles för tidigt enligt LYS talen påpekade Jokke efter tävlingen, och det var jag medveten om. Vi gick verkligt bra på denna sträcka. Eowyn och Ramdata blev otroligt mycket efter! På Dehlern skyllde man på att man hade heavy ettan på och det var för mycket segel!? Vi hade vår nya, största fock, och det var alldeles lagom.



Lite efter vår start! den blåa är Blue Café och sedan följer Eowyn och okänd.

Vi rundningen ledde vi över Blue café med c 3 minuter i korrigerad tid, kunde vi konstatera enligt Jokkes eminenta scratch sheets! Vi seglade ju Time on Distance. (Sådana fanns tidigare i Hogland tävlingen, men vad jag vet har dom inte använts på länge. Varför?) En LYS tävling enligt TOD utan dessa listor är tråkig, tycker jag!

Så blev det slörbog till Porkala. Blue Café hissade inte spinnaker och mitt beslut blev att allting gjordes klart för hissning i väntan på att andra skulle hissa och visa att det går. FinnFun är inte den bästa på tight spinnakerbog och nu var vi ju bara två ombord, vilket inte gjorde saken lättare. Varför skulle vi riskera ett misslyckat försök och kanske förlora vår ledning. Ok, man kunde ju ha försökt och gått en lägre kurs och senare skära upp mot märket, men det gällde också att spara krafter! Så kom det några spinnakrar och gennakrar upp. Ebnegea var väl den första att hissa och det gick bra för dem, om än lite under kursen. Beslöt att vi också hissar vår VMG spinnaker, men först måste jag skicka sms till tävlingens blog. Ett beslut som givetvis var fel med tanke på tävlingssituationen, men ville inte svika arrangörerna! Senare fick jag höra att Ramdata inte hissade spinnakern, vilket nog förvånar, men kanske det lönade sej att spara krafter. Båten har ju genua, så skillnaden är kanske inte så väldigt stor ändå?

Det gick bra med spinnakern. För det mesta lite under kursen. Vinden varierade mellan c 138 och 149 grader TW. (Möjligen några graders fel, för vår kryssvinkel verkar vara olika på styrbords och babords halsar. Borde trimmas!) Fördäcks-, mitt- reserv styrman och navigatören mm, Niku hittade på att sätta E90 wides kursor på Blue Café (dom hade AIS på) och vi kunde konstatera att vi gick exakt lika hårt som den. Enda skillnaden var att dom gick aningen över rumb line medan vi gick lite under. Vi gick också i det närmaste jämnt med Zoe, medan Naviculare med sin gennaker kunde gå rakt på märket och aningen hårdare. Vid Porkala rundade Finnflyren förs och sedan Zoe, och Naviculare och vi samtidigt. Lilla klassens Penelope (First 31.7 LYS 1,18) som vi gått förbi alldeles mot slutet av bogen rundade några minuter senare. Nu ledde vi ännu klarare och frågan är om inte Zoe var tvåa då. Här var nog skepparen ganska trött, men det gick om när Niku styrde en stund…

Taktiken var att följa efter de två ledande i klassen, som gick söderut. Naviculare nappade vi genast efter rundningen, med lite högre kurs och fart. Penelope slog ganska snart österut (kunde inte se deras navigations ljus när dom slagit), men den var ju i lilla klassen. Så verkade det som om någon/några långt bakom oss också slog ditåt, men vem det var hade vi ingen aning om.

Så ökade vinden så mycket att vi måste byta till den mindre focken och det innebar stagvändning. Bytet tog lång tid för av någon orsak löpte focken mycket trögt i skåran. När manövern var klar slog vi tillbaka och strax efter det hade vi åtminstone 27 knops vind. Det blev ettans rev. Ebnegea hade fått 18 m/s över sej och när de tog in ett rev fladrade akterliket så mycket att liket sprack upp en god bit. Så småningombeslöt dom sedan att avbryta.

Vi hade ingen aning om var våra konkurrenter var och jag hade svårt att tyda plottern som hade vattendroppar på skärmen. Småningom gick det upp för oss att vindriktningen var över 170 grader. Vi hade gått en lång stund åt fel håll och slog. Den nya kursen var då mycket nära märket, men vinden mojnade och revet borde ha slagits ut, men vi väntade med det med tanke på att det kunde kommas nya hårda byar. Vinden återgick sedan till den ursprungliga riktningen, men kastade säkert minst 20 grader och man fick ingett grepp om den. Klart var ju att Blue Café och Zoe nu hade dragit nytta av vindkantringen och det fick vi sedan belägg för när vi hittade Blue Cafés AIS markering, bland en massa fartys diton. Zoe trodde vi oss skymta långt framför. Vi antog alltså att det var den. Däremot visade det sej senare att Naviculare tappat terräng.

Efteråt har jag förstått att båtarna som gått österut kunde gå med 110 graders vind rakt på märket. Penelopes track, som vi såg på prisutdelningen, visade ett långt slag för babord mot märket. Ett vindvrid mot vilket håll som helst hade ju varit illa! Nu dök båten i varje fall upp från norr lite före Uusmadal och rundade 2-3 minuter efter oss. Alltså ungefär på samma avstånd som vid Porkala. Vi var så långt efter caffebåten att den endast syntes på AIS och också Zoe var skrämmande långt före oss.

Följde en tight kryssbog mot Kuradimuna, som mot slutet öppnade lite. Här fick vi tillfälle att vila lite. Jag slumrade till en stund lutande mot mantåget. Så åt vi värmda korvar och jag fick en kopp kaffe med massor av honung! Niku åt väl också några smörgåsar.



Bakåt är det mycket mörkt ännu när Niku kör och jag vilar.



Men i öster ljusnar det

Vi såg hur caffebåten rundade och hissade en blåsa. Också Zoe hissade efter en stund. Saken var klar! Vi hissade i det närmaste genast efter rundningen. Tidsdifferenserna kommer jag inte mera ihåg, men jag var nog bekymrad vad gällde seger. När Finn Flyern ”gick förbi” kassunen tog jag en synnerligen osäker tid och trots att båten syntes mycket dåligt, kom jag till att vi var klart under 60 minuter efter den ännu. I mål fick vi vara 1h 10 min. efter. Vi gjorde då 7,5-9 knop. Bogen var egentligen inte svår och jag bad Niku lägga sej för en stund. Hade tyckt mej märka viss trötthet hos honom. Han lydde och låg där c 30 minuter och såg sovande ut. Han påstod dock att han inte sovit.



Lite före kassunen gick Naviculare förbi

Innanför kassunen fick vi vår första, lilla broach. Samtidig kunde vi konstatera att en båt kom stadigt närmare oss längs med rumb line. Penelope hade då höjt klart över linjen och vi var också något över den. En annan (Eowyn) hade gått lägre och tog ner spinnakern. Ungefär vid Gråskärsbådan såg Niku den klar röda texten på det blåa skrovet och vi visste att det var Ramdata! Båten hade gått med surfar på upp till 12 knop. Vi såg väl knappast 10 på loggen! I mål var dom ynkliga 1:12 efter oss och det satt nog lite sordin på segerglädjen.

ETTA IGEN I ONSDAGSSEGLINGEN 16.6 (Harjet, Giggen, Janne)
En fumlande start längst i lä av alla och totalt kaos om bord i början. Enda jag vet var att vi var nära linjen vid skottet, men spinnakern var allt annat än klar att hissa och att vi var längst i lä och en massa andra båtar var i rätt tid vid linjen. Men det var alltsä läns, med vinden aningen från styrbords sida och så småningom fick vi ordning på systemen och efter Aisar sund blev dom flesta mer eller mindre i lä av Torraisar och vi kom lös. Sedan var det bara Xantus och vi. X-412an rundade lite före oss och vi följde efter dom på styrbords slaget västerut. Dit hade jag planerat att gå på basen av en väderleksprognos som ansåg att det blåser bättre längre västerut. Ok, långsökt, men i brist på bättre så fick det duga.
Så slog dom  och vi gick lite till. På nästa slag fick vi plötsligt en lång privat by som lyfte oss högt över konkurrenten. När vi möttes behövdes det endast ett perfekt slag aningen i lä, men framför dem, och vi hde dem i spegelvind!
Ebnegea och Marietta m.fl. hade slagit tidigare och där blev dom ordentligt efter. Resten var bara att köra fortast möjligt mot mål. Visserligen via en läns tillbaka till Kytö Käring, men Xantus, som rundat just efter oss kämpade med sin spinnaker allt för länge för att mera få fast oss. Vi kunde alltså helt ostörda segla resten av banan.
Klar seger före Ebnegea, ombord på vilken inte allt lär ha gått som det borde. 

Se också http://www.sailblogs.com/member/xantus/

Vår nya fock är alltså än så länge obesegrad! Hoppas det inte blir ändring i det under veckoslutets Helsinki 2Star Race (Niku och Amiralen).



Ett enda slag behövdes åt rätt håll och tävlingen var avgjord (visade det sej senare!) T.v. kämpar Xantus ännu med att få upp spinnakern och få den att dra. Vi tackar för att vi fick
segla fritt resten av seglingen!


Hariet seglar första gången på 25 år och började med seger. Janne bolmar! Också spi.skotaren Giggen borde stå längre fram för att få upp akterskeppet ur vattnet möjligast mycke, men inte kan man ju komma ihåg allt!

ONSDAG 9.6 – SEGER MED EGEN BÅT (Daije, Janne)
Den nya focken hissades nu för första gången, seglande, före starten! Vi tyckte genast att den såg bra ut! Måtten var, trots farhågor efter hissande i hamnen, i det närmaste optimala!

Starten måste ha varit i det närmaste på skottet? Marietta hade vi kanske 1 m efter oss över linjen, i lä. Resten har jag ingen aning om. Kommer bara ihåg att jag såg, att när vi närmade oss bortre märkt för att starta för styrbord, alla andra styrbordsbåtar omöjligt skulle komma över linjen. Vårt närmande för styrbord lär ha stört Ebnegeas start, vilket jag nog inte försökte undvika! (Terveisiä Jokelle!) När den situationen var över fällde vi ner och stagvände efter Marietta.

Banan var sorgligt kort och kryssen mycket sned och vinden otroligt ojämn både till styrka och riktning. Vi kände genast att det var gång i båten, jämfört med söndagens banseglingar. Vindstyrka på under 5 kts gav mer fart än 6 knop skall ge! Var man inte deprimerad efter de två första ORC seglingarna, så är man det nu! Varför fick jag inte denna fock tidigare!  (NÅ, IDIOOT! BESTÄLL I TID!)

Jokke gjorde sedan bort sej igen vid Vargen, enligt vår samstämmiga åsikt (starten lär ha varit en black out, som vi inte såg!) Han började pressa våldsamt för att hålla Xantus (X-412) bakom sej, och lyckades nog en lång stund, men vi drog ifrån!  Tack! (Ok, hade han val?) Tack ändå!

Så var det bara läns tillbaka och gummibands systemet fortsatte. I varje fall inte till vår nackdel! Seger över Ebnegea med 44 s i korrigerad tid. Seglingen tog 36 minuter för oss! (Och Line Honors, som en del uppskattar, Inte jag!)

Inte med bästa vilja kan man se ett leende ombord på Ebnegea efter målgången?

TIISTIS 8.9 - MED LEXUS

Ett erbjudande jag inte kunde motstå, trots att mycket borde ha gjorts på båten inför testseglingen av den nya focken och felsökning av fartbekymren!

TORSTIS 3.6
Flyttar till HSK!? Så här nära till bryggan kommer man där (bilen t.h.) I Amiralshamnen har avståndet nu utökats till minimum c 100 m! Något som är synnerligen enerverande för mej. Jag glömmer alltid någonting i båten eller bilen och blir irriterad på mej själv och det onödigt långa vståndet till bilen. En dag när jag jobbar med båten kan det bli närmare 10 extra motionsrundor och växande magsår!

AMIRALENS SJÖFÖRKLARING

En stor del av förberedelserna på havet och lite under tävlingen, gick till att inviga den nya gasten Minna i spinnakergipandets mysterium med de dubbla skoten och dip bommen.
Skepparen själv tvingades agera fördäckare och gav, efter att ha kämpat sej förbi J-92an i lä efter starten, ratten åt Amiralen, som såg ett jättelikt kryssningsfartyg som sitt värsta hot. Vi blev dock inte mycket störda.
På länsen gjorde jag allt för att vi inte skulle behöva gipa mer än en gång och det ledde till att vi tidvis gick för platt, medan storen inte kunde skotas ut helt p.g.a. att ett fall hindrade den. Vi rundade i varje fall som klar etta och troligen någorlunda jämnt med de närmaste i korrigerad tid?
På kryssen hade vi nog behövt en alert storskotare i den tidvis byiga vinden, men vi behövde också vikt i lovart. Rorsmannen har svårt att skota den. Försökte ett tag ge ut vagnen, men det var omöjligt att få den i skotlåset igen! Så speciellt mot slutet av kryssen gick vi nog lite dåligt!
Slören in mot mål hade krävt en slörspinnaker, men den är svår att hissa när den är hemma hos skepparen. Så vi gick med focken, som inte kan skotas ut till railen så att hela förliket drar jämnt. Det fattas tillräckligt med fästpunkter!
Shere Khan kom hårt med sin gennaker, gick förbi en 31,7a och kom tvåa i mål. Vi tog Line Honors och det var väl allt vi kunde glädja oss åt, tills vi såg resultaten, där vi kunde konstatera att vi klått J-92an med 1(!) s och kom 4a. Segern gick till lilla VindUngen, som seglat utan spinnaker och som jag blev medvetenom först när den kom i väskan.

Palle med gast fick denna gång en bok som pris av  Eva L t.v.

FINNFUNS FÖRSTA ONSDAG ETT BAKSLAG!?
Hyfsad start men dålig kryssfart i den lätta vinden blev vårt öde!
4e efter Ebnegea, Marietta och Imppu (Maestro 31, LYS 1,13). Imppu rundade samtidigt med oss och en Dufout 40, som första efter en lång kryss!!!



Lite efter rundningen. Fr.v. Vera (Dufour 40), Imppu (Maestro 31) Ebnegea (Tempo), Marietta (Inferno 31) Merita (X-99)! Vårt enda glädjeämne blev att vi fick Line Honor, vilket jag inte värdesätter överhuvudtaget!
Ebnegea var andra i mål, bara en dryg minut efter oss! Amiralens glada min säger allt?

TIISTIS 1.6 - BLEKE FRÅN START TILL MÅL

Bilderna talar sitt tydliga språk vad gäller väder och vind!



Starten! Fr v. aktern på en Swan 45a, X-99a, Lexus och närmast X-332an  Nauti N´Nolla, som redan var i jämn bredd med oss, men medan vi försökte hissa spinnakern gled vi i från dem trots den mest besynnerliga manöver jag sett...

Hur gick detta till? Lä skoten kommer över lovarts lik...

Men Lexus och X-332an har trots det blivit efter. Många från lilla klassen, som startade 10 minuter före oss, gick över linjen klart efter oss!

Skepparen försöker se oberörd ut, trots att Lexus är bakom oss! (Bild: Pekka)

Lexus går förbi, följd av lilla klassens Ramdata och Victoria...

Många små och också större har blivit klart efter ...
Banan förkortades redan S om Melkö efter c 1,5 timmar!


ETTA I GRAND OPENING   (FRIDA o AMIRALEN)
ESFs LÄTTSAMMA FAMILJESEGLING,SOM SEGLAS UTAN SPINNAKER

Staren lyckades för oss och det var bara Avance 24an Sabrina som var före över linjen, men den tog vi lätt i lä och vid första märket, efter seglade 4 minuter, ledde vi med 30 s före en Dufour 40.



Här har vi seglat c 12 minuter. På Fridas axel Dufouren och i lä om den en Wasa 38. De övriga är Cenit 33, Sabrina, Sunwind 26 och Fenix. Lite ynkligt med deltagare, men det regnade ju tidvis.



UUUPS! VAD ÄR DETTA FÖR SEGEL?

No coments! Ingen tog imot oss, vilket man inte sagt mej, men vi hade vår startklocka på och tog allas tider!

Resultaten var på ESFs hemsida 1/2 timme efter att dom var klara och begrundats av deltagarna!
http://www.esbosegelforening.fi/interna-tavlingar.html

*

TORSTIS 27.5 - BÄSTA HSKare - "POKALERNA" HEM!



First 40 blir efter! Sydney - Hobart next for us?

Här exempel för ESF! Dessa (4) diskmaskinståliga glas fick bästa HSK båt till egna! Inga muggar som måste återlämnas på direkten! :-) 

ONSDAGSSEGER 26.5  - MED FEL BÅT!?

FinnFUN är ännu på Drumsö. Dels skall Finngulf göra en liten grej på den och dels har Amiralen för en gångs skull beslutat att inte stressa till en onsdagsegling. Speciellt som inte hela WB besättningen var villig att ställa upp för behövlig träning inför kommande banseglingae. Så det erbjöds en chans att äntligen få pröva på Tempon Ebnegea. T.o.m. transport kunde ordnades från Blue Peter, där Amiralen firade Timo Utters pensionering från Vene (stannar kvar i testgruppen) och tillbaka.

FÖRENADE "ELITEN" (inside joke i ESF!)

Vi kom lite för tidigt till starten och kunde inte genast vända tillbaka som vi ville. Vi kom för sent till linjen (skepparen lite rostig?) och så kom inte spinnakern upp speciellt snabbt (besättningen rostig). Xantus drog iväg med Marietta i kölvattnet. Safira hissade inte spinnakern, så den tog vi rätt snabt, säkert delvis för att vi inte gick lika nära Estholmen som dom. Platt läns från röda pricken till Kytö Kärings N märke.

Nu drog nog Xantus oroväckande mycket ifrån, medan Marietta gick marginelt snabbare.Sedan kryss till målet vid Pentala. En 100% lyckad bana!

Vår taktik var att bara följa efter Marietta (som på bilden ovan. Kameran ljuger. Inte var vi så mycket efter!), så att den inte skulle få någon "rövare" och få ett större försprång. Xantus kunde vi ju inte göra något åt! Vi följde den taktiken ända till Vargen. Vi gick aningen högre men gick ganska jämnt med Infernon totalt. Vid Vargen slog konkurrenten sedan västerut (för att dom inte kom över udden eller anars bara? Vet inte!). Då tyckte vi att det verkade bättre att fortsätta. Rätt beslut och nästa gång vi möttes gick vi för om. Vi hade hjälp av vinden, men också en stagvändning mindre då.

Efter det hade vi dem på gaffeln och snart kunde vi slappna av och gå mot mål hur vi ville. Xantus hade valt att segla med fock och hade för lite segel i den avtagande vinden. Resultaten finns inte i skrivande stund, men vår huvudräkning gav oss en klar seger. Vem som blev andra är vi inte så säkra på!

Skepparen verkar nöjd! Målet alldeles nära och ärkerivalen (i bakgrunden) klart besegrad!

Besättningen stiger iland med öl i blicken...

NÄR SMAKAR EN ÖL BÄST?    NÄR MAN HAR VUNNIT, SÅ KLART!?

På verandan: Casper Henkka, Amiralen, Skepparen Jocke och fördäckaren Sampsa njuter! Av segerns söttma?

TIISTIS 25.5 MED AMIRALEN
Vi har mycket "tråkigt" ombord! Troligen för att vi får vår öl först efter seglingen?

När vi går för motor kan det hända att Amiralen får styra nån gång! Fr. v . Jokke, Amiralen, kapten Henkka och Susanne. Bakom kameran Pekka och hannu gömmer sej på fören?

Jokke och skepparen har väldigt "tråkigt"!

Ramdata, största båt i lilla klassen, som startar 10 min före oss, komme imot, jagande Victoria!

Pekka skotar spinnun och sailingmastern spanar framåt. Under vår spinnaker skymtar Victoria, som går mot sin 3e totalseger i Tiistis, och Ramdata. Någonstans där framme är också X-35an Epsilon.

Skepparen skärper sej för att se allvarlig ut! Bakom kan jag inte urskilja någon från vår klass!

TIISTIS 18.5 UTAN AMIRALEN

Den i vissa seglarkretsar välkände "Backaren" (peruuttaja), backar ut för att starta i KoPus andra Tiistis.
Amiralen har semester och han motstod Henkkas ennvisa tjat om att han borde komma med. Inte ens det otroliga vädret fick mej att ändra åsikt utan cyklade hellre runt holmen och tog historiska bilder! 

Lilla klassen (LYS -1,23) närmar sej kryssmärket efter starten. I ledningen föregående tisdags totalsegrare Victoria (Ridas 35, LYS 1,21). Som 2a kommer Ramdata  längst t.h.(Dehler 33, LYS 1,23) 

Casper i hasarna på Trillan (ESSE 850 OD, LYS 1,31), den verkliga familjebåten och idealiska LYS båten? 3e är Nauti N' NOLLA (X-332, LYS 1,24).

Med 3 man på fören broachar också en Dehler 34 SV. Detta lär vara första gången för Casper!


 Wikströms minnestävling inledde ProSailor LYS RANKING

(15.5) Vi fick en hyfsad start, lite påjagad av Niku! Panasonic (Salona 45, LYS 1,32) och Lansa (Elan 410, LYS, 1,35 ) drog givetvis i väg. Den förstnämnda slörade iväg från lä, medan Elanen startade längst uppe. Efter Melkö/Rönnskär kom så X-35an Subway (LYS, 1,33) med Casper (Dehler 34 SV, LYS 1,27) "på släp" i lovart om oss (Finngulf 331, LYS 1,23 S-V) och vi hakade på deras aktervågor. Nauti n Nolla blev nu klart.
På slören mot Trutkobben hissade vi vår minsta spinnacker och Subway följde exemplet. Casper lät bli och väntade till efter rundningen då dom redan var bakom oss, Vår gipp gick just och just ok i den friska vinden (10 m/s eller mera)

Den skarpögda gan se bilder på oss bl.a. spi med ljusblått band: http://nautinnolla.blogspot.com/

Följande foton med "teleobjectiv :-) :

 

Före rundningen vid Rysskär tog vi försäkerhets skull ner, vilket Subway också gjort, medan Panasonic aldrig hissade. Dom hade seglat med spirad genua och skurit några gånger på länsen.(Lönar sej inte i såpas bra vind att skära, säger min erfarenhet!)
Casper som är en rätt styv båt försökte men ansåg att det var lite riskabelt och rev ner blåsan, av våra bilderna att dömma, berömvärt snygt! Nauti n Nolla, som hade lite större besättning försökte fortsätta...

Men det slutade illa och dom förlorade ordentligt!



Framför oss Panasonic och Subway  Helt under kontroll i respittid (inte tele!).

Följde en dålig kryss runt Ådholmen. Långt styrbords slag där det inte gick att slå i början p.g.a. strandbleke och holmar. Så ett långt babords slag, som vid Mjölö öpnade en aning. Så ett varv till.

Nu tvekade också jag med spi.hissandet, tills min huvudräkning sade att nu var det skärpt läge mot Panbasonic och vi hissade, efter att ha flyttat över grejorna till andra sidan. Elanen hann gå förbi, utan spinnacker, men när dom inte hissade på länsen gick vi förbi igen, efter en gip som inte får så väldigt högt betyg. Men blåsan drog hela tiden.

På andra varvet på samma ställe som bilderna ovan. Elanen har gått förbi i lovart och störde oss ordentligt i början av kryssen, som alltså inte hade utrymme för att slå bort.

Vid sista rundningen mot mål ledde vi ännu Panasonic med c 1 minut, men 45-fotaren gick för fort för oss på sin vattenlinje!
(20.5) Hannu  Niemelä bekräftade detta i går!)

Med tanke på omständigheterna, första gången till sjöss, lite underbemannade, (viktmässigt rätt mycket) och en helt slutstressaad skeppare... Är vi rätt nöjda med dagen! Manövrerna gick helt över förväntningarna!

BANAN
Borde ändras anser skribenten som designat den i tiden. Den borde dras rakt över banområdet som finns SW om Melkö och inte gå till Trutkobbens isboj. Om vi sedan hade seglat motsols hade vi fått en bättre kryss. Vid medsols blir den sträckan ypperlig kryss vid SW. Vidare är det onödigt att gå genom Ormholmens prickport.

(21.3) AMIRALEN HAR SEGLAT HELA DAGEN utanför Los Cristianos, Tenerife!
Vinden varierade från 0 till 16 M/s! Vi såg både valar och delfiner! 

Bavaria 51an här med 1 rev och delvis inrullad genua. Snart fick vi ta in rev 2. Eki klagade över att rev 3 inte finns. Många gånger hade han gärna haft det!
Hade detta varit en Venes test, hade genuan fått dåligt betyg. Alldeles för bukig så höjdtagningen var frustrerande bedrövlig!  Och trots att vinscharna är större än standard anser jag att dom var för små.



Amiralen fick jobba! Både skota förseglet och riva in revlinorna vid revning och eftersom jag piskar egen besättning piskade jag mej själv också till snabba manöver! Men inte var jag nöjd med mej själv, men gästerna ombord var det!

Men eftersom det inte var tävling fick man en öl som belöning. Också sallad och rödvin serverades!
Delfinerna finns inte på bild men nog på video.


 


Vi var nöjda med det förlängda veckoslutet, men rätt trötta. Daije skulle på jobb på måndag och Teddy hade andra orsaker att fara hem med bil. Giggen ”uppoffrade” sej och kom med på hemresan. Bo-Erik skulle till holmen vid Baggö. Dit for vi ännu på söndagen. Så ”tvingade” Giggen morgonsömniga mej att trotsade åska och regn, med start 8:00 på måndag morgon! Nästa gång far jag hellre ensam i lugn takt?