... men tillslut fick dom nog båten svängd och kom lös ... (Rauno har bekräftat att det gick till såhär!)

Vid nordliga vindar blåser det vanligen bättre närmareland. Det fick de två stora båtarna erfara när Cassandra rundade som första, just före oss. 99an valde att ta det första slaget ut mot Kytö käring, medan vi gick in mot Knapperskär och hade en ledning på 2-300 m när vi möttes. Försökte alltid utnytja lokala pustar med vind imot när vi slog, medan det verkade som konkurrenterna slog mera på måfå! Efter kryssen ledde vi redan i korrigerad tid. Cassandras besättning tyckte sedan att vi drog kraftigt ifrån på slören mot mål i den mycket ojämna vinden. Inbillar mej att vi hade kunnatt kryssa fast Merita, eller åtminstone komma på ett avstånd om de erforderliga c 80s? Men det är ju bara spekulationer, baserat på Cassandras fart!

Vi vann före Marietta och Cassandra. Totalsegern gick till lilla klassens ”oslagbara” Sabrina (Avance 24), som besegrade Queen of Hearts och oss! http://www.esbosegelforening.fi/index.php?option=com_content&task=view&id=247&Itemid=113

ONSDAG 26.8 (Frida, Daije och Janne)

Vi fick alltså en bra start i lä om Marietta, som var i klart i lä och framför en stor klunga med stora båtar och Tempon, som startade bättre än dom andra, men snart var dom stora ifatt den lilla och tog vinden av den. Vi hade aningen kortare väg till första märket och högre kurs och med våra bättre fartresurser hade vi inga problem! Det var så man skämdes lite mot dom värsta konkurrenterna Ebnegea, Safira och Marietta! Vi har det lite för lätt i starten, i synnerhet när klassens största båtar starta för sent och/eller på fel ställe!

Marietta klarade sej till kryssens början utan att bli störd av större båtar och vi var redan så mycket före dem att vi inte kunde störa dem, utan tog till öppen bevakning av Marietta som gjorde det samma med Ebnegea. Men Infernon valde att tro på väderspådomarna och slog ut mot Kytö. Vi följde efter ett gott stycke, men när vinden inte visade tecken på att vrida mot S, slog vi för att få sjölä av Knapperskär! Ebnegea kom också den vägen och när vinden vred lite mot O fick vi en extra fördel mot Marietta som blev ordentligt efter. Vinden var otroligt varierande till riktningen! Snabba kast på upp till 20 grader kunde ske. Jag gjorde emellertid mitt bästa för att segla på target speed. Mot slutet av kryssen blev vi omseglade av nya Xantus (X-412, LYS 1,29, utan spi) , men jag hade närver att inte bry mej om dem! 

Vid rundningen fick vi problem med spinnakerhissningen. Fallhaken fastnade i mantåget och gick tydligen upp när Janne rev lös den, utan att han märkte det. Vi i sittbrunnen gjorde det och fallet hissades inte upp utan blåsan. Det tog en ”evighet” innan Janne hittade toppen och fick fallet kopplat. Med blåsan uppe och focken nere var det dags att gipa. Manövern gick väl bra, men sedan fick vi problem att få spinnakern att dra i den nu svaga vinden och med sjö från fel håll och den regnblöta, tjocka allround spinnakerns lovarts like klistrade fast sej kring förstagsprofilen som med snabblim! Innan det fåtts löst såg redan skepparen inför sin inre syn hur Tempon än en gång snodde oss på segern! Ursäkta om nerven var svart!

Vid Långrund var dom obehagligt nära, men så fick vi bra fart på den högre kursen mot mål och vinden ökade dessutom så mycket att skepparen redan svor över att vinden ökar mot slutet! Men det gick väl till slut tvärtom? Tempon blev klart efter och i mål var vi nästan 10 minuter före dem, vilket gav en segermarginal på c 3 minuter i korrigerad tid. Marietta förlorade c 10 minuter till oss, men blev ändå 3a och leder ännu serien knapt!

Plötsligt var vi, helt överraskande,  med i leken om poängsegern och onsdagspokalen (flesta antalet segrar)! Det behövs ”endast” segrar i de två sista seglingarna och rubbet är vårt! Ok, uppgiften är allt annat än lätt, men chansen finns i varje fall och kanske vi äntligen kan räkna med lite friskare vindar, vilket kan hjälpa oss?

24.8 seglade jag min 4de ”TIISTIS” (KoPu) (Seija, Henkka, Hannu, Jokke!  Dehler 34, Casper) 

Första gången var för länge sedan! Nu har jag varit med 3 gånger med Casper!
Systemet är numera sådant att de minsta båtarna startar 10 minuter före de större, men i resultaten räknas alla i samma klass. Klassgränsen går vid 1,23, så att 1,24 är minsta båt i stora klassen! Hittills har vi fått fast de allra flesta i lilla klassen och vi är ju inte ens nära den största båten i stora klassen. Hur månne det känns för dom minsta i lilla klassen att bli överseglade och/eller tvingas veja för den ena efter den andra stora båten? Tro inte att vi är gentlemen och går förbi i lä om det är möjligt att gå på lovart sida. Kampen är för hård för det! Seglingarna har för oss för det mesta varit ett enda sökande efter båtfria vatten och taktiken blir nog klart lidande!

I ESF har vi mycket färre båtar med i våra onsdagsseglingar, men vi har ändå två separata klasser och lilla klassen VILL INTE starta först och bli överseglade av oss större! Vi räknar nog också ett totalresultat på sidan om.

För en båt som mångåriga totalsegraren Lexus (LYS 1,43) är det inte just någon skillnad när dom startar i ”Tiistis”! Dom behöver nog inte bry sej så mycket om dom små i första starten eller sina konkurrenter i den andra! Det enda som gäller för dem är väl att inte köra på någon?

Ser man på klassgränserna så skulle det vara frestande att ställa upp med egen båt (LYS 1,23). Då skulle vi få starta först och som snabbaste båt få segla seglingen helt fritt (tills Lexus ev. får fast oss och susar förbi). Nå, vi skulle ju givetvis ha den flitiga deltagaren Ramdata (1,23) där bredvid oss som sparringpartner och kanske lite störa varandra? Men, om inte annat så är det nog för lång väg från Amiralshamnen och inte skulle det finnas tillräckligt med intresserade gastar Heller?

Jag tycker nog att det bästa för alla parter, skulle vara om dom stora skulle starta först och dom små sedan 5 minuter efter! Betydligt sportsligare seglingar skulle man dessutom få om starterna skulle räknas som separata klasser, tycker jag!

PS. Har en känsla av att också i denna tävling har deltagarantalet minskat? Vilket kanske inte är illa i och för sig! Tidigare har det, enligt vad jag hört, varit rena "vilda västern" i starterna och det har bidragit till mitt ointresse för tävlingen. Nu verkar det gå lugnt till. Säkert delvis för att det är två starter.

TIISTIS 18.8 (Seija, Henkka, Hannu, Jokke!  Dehler 34, Casper) 

"Snabbaste Dehler, trots allt"! Konstaterade skepparen efteråt!

Jaha? Och någon anser att jag skriker och domderar!? Ni skulle ha varit ombord på Casper idag! Fyra personer domderade och gav råd mest hela tiden! Av dem var Amiralen den tystaste och försyntaste! Hannu sa ingenting!
Jokke, som förra gången förtjänstfullt som sailingmaster mm "kommenderade" rorsmannen, eventuella ägaren/delägaren av båten, borde ha haft den rätten också nu, tyckte jag! Men ingen tycktes helt acceptera det denna gång, inte ens jag höll helt käft

Kaikki valmista lähtöön, herra kapteeni!?

Denna fock skärs inte om!!! Säger Henkka!

Starten skedde för minsta båtarna i totalt bleke och alla hann inte ens över linjen före oss! Jokke dirrigerade och Henka försökte våga följa hans råd! I sista stund gav Jokke upp och beordrade 360 grader! Jag protesterade lätt, men efter att efter seglingen ha rattat Casper en stund insåg jag att min båt är betydligt smidigare i rörelserna och är inte säker på att jag hade klarat starten med Casper! Det var nämligen en H-båt som försökte komma över linjen vid yttre märket där vi försökte starta och i lä om oss var en Swan 45a i vindögat när skottet gick.Ett är säkert! Ingen hade kunnat dirigera Henka till att starta utan svängen, men Henka själv hade inte klarat det heller? I varje fall inte utan fruns/ägarens(?) ljudliga protester!

Trots svängen blev starten bland de bästa! Men vi hade segelproblem också! Bl.a. gick spinnakern, liksom förra gången, också denna gång under mantåget och manövern var allt annat än perfekt. Mitt i gippen märkte spiskotaren att det var han som borde ha varit på fören... och plötsligt hade Amiralen ansvararet för tre skot! Rorsmannen (möjligen ägaren till båten/skepparen) verkade verkligen ha haft en dålig dag på jobbet! Han var lätt protesterande till alla råd han fick, alldeles som om han tyckte att det var han som bestämde ombord och inte frun, sailingmastern eller Amiralen!

T.o.m. jag hade tidvis lite obehag av stämningen ombord! (Inte blir det ju en bra story om man inte överdriver lite!)

HUR GICK DET?

Till slut blev det lite lugnare ombord! När vi slog, som vi trodde, sista slaget mot mål hade vi greppet om segern! Men just före målet slog vinden imot och vi blev slagna av en X35a med 14 s! Lexus är man ju (Henka och jag)  vana att klå från Aktia Pentala Race och en Swan 45a kan vi ju inte ta stryk av? (HiHa!)

Sankarit: Hannu, Henkka Seija & Jokke! Amiralen gömmer sej bakon kameran!

AKTIAS ONSDAGSSEGLING (Frida, Claes, Janne, Magnus)

Det hade ännu på eftermiddagen blåst mycket hårt på Finska viken, så jag kontaktade bröderna Forsen från Sabrina och efter någon timmes funderande beslöt dom att inte segla med egen båt utan komma med mej. Men väl i Amiralshamnen började vinden snabbt avta.
 
Ebnegea tog en fin start i den lätta vinden vid startlinjen och fick först upp spinnakern, medan vi måste vänta med hissandet tills vi var klart för om Safiren som låg i lä om oss. Tempon kom givetvis också först ut i vinden och drog iväg och fick ett ansenligt försprång! Vi fick ännu kämpa för att gå förbi Merita (X-99) som gick utan spinnaker.

Så kunde jakten börja på rymlingen! Men vårt lovarts spinnakerskot lossnade från vinschen och gled väl ut c 5 meter! Vi fick fast Ebnegea just vid märket. Hade antagligen kunnat lova up tidigare och fått täckning på dem och antagligen också inner position, men avstod från att försöka, med tanke på att vi skulle förlora mot  dom som kom bakifrån. Så vi rundade tätt bakom dem och fick en lite bättre rundning, tog lite extra höjd och var ur deras spegelvind. Snart var vi före dom och dom slog, men vi slog framför, pressade lite och Jokke blev tvungen att slå bort. Vi fortsatte och gick klart bättre i den c 8-10 knops vinden och när vi rundade till länsen ledde vi troligen i korrigerad tid. Alla andra hade också blivit ordentligt.

På länsen ökade inte försprånget just alls och vi beslöt dessutom hjälpa dom lite! Spifallet, som nog var uträtt gick i en ordentlig knut och blåsan kom ner bara c 2 m. Där bromsade den i lovart i säkert klart mera än 100 m, medan focken dessutom var bara halvt inskotad. Kryssen gick sedan klart sämre än den första och avståndet ökade inte nämnvärt. Följde en spinnakerslör till målet, men inte ens på den kunde vi dra ifrån nämnvärt.

I korrigerad tid förlorade vi c 1,5 minuter, men var c 7 minuter före 3an Marietta, som har en ointagbar ledning i poäng. Dagens 4a Safira kan väl ännu besegras, men det kan nog Ebnegea också göra om dess framfart fortsätter som nu! 

Vi seglade med vår 100% fock och den verkade fungera bra på första kryssen. Kanske var det för lätt vind på den andra kryssen?

 PeRu (Frida)

För en gångs skull stämde väderprognosen någorlunda! I varje fall en av dem!

Ännu när första båten startade 12:02 var vinden från N, men så kom sjöbrisen. Vi seglade alltså med jaktstart och utan spinnaker. Jag hade Frida, standard gasten i denna tävling, med mej.

Kom lite tidigt till linjen och fick fälla ner onödigt mycket. Det var ju allt bort från höjden! Vår vindmätare visade 10-12 kts TWS. Men det kändes inte som så mycket och det var till en början omöjligt att nå target speed och Merita (X-99) tog kraftigt in på oss.  Jokke bekräftar senare mina aningar och anser att det var 3,5-4,5 m/s!

Vi slog konsekvent västerut, med tanke på att sjöbrisen går med solen. Men denna sjöbris gick tidvis mot S. Det hände Merita när dom sista gången slog S-ut. Dom gick säkert 10 grader lägre än vi men hade god vind och det såg ut som det skulle blåsa bättre där ute. Det gjorde det inte när dom kom dit. Vi som gått lite längre V-ut blev i ett vindhål, där farten sjönk till under 4 knop. Jag konstaterade att inte heller denna tävling går bra för oss!

Men den situationen varade inte så länge. Snart fick vi vinden tillbaka och nu med god höjd och vi kunde t.o.m. ge på skoten före märket och plötsligt var vi någorlunda med i tävlingen igen. Vi rundade som 5a, 4-5 minuter efter Ebnegea (Tempo), som gått otroligt bra med sin ”barnarbetskraft” (döttrarna på 7 och 12 år) i besättningen. Sabrina (Avance  24) var 2a, Trassel (H-båt) 3a och Matietta, som vi nog tagit bra in på, 4a.

Så följde läns i något kraftigare vind för oss, men dom som var bakom oss hade nog betydligt mera vind och Merita och fältets största båt Tärnan (Swedestar 370) kom från ”ingenstans” hotande nära. Vi hade gått förbi de små båtarna och tagit kraftigt in på Mariett, men Ebnegea var ännu obehaglit mycket före oss. Men så avtog vinden snabbt, speciellt ju längre N-ut man kom. Vi hade gått förbi Marietta när jag konstaterade att vi kommer att kryssa innan vi är vid märket.

Det gick så, men bara för en liten stund och mest för Ebnegea.

Så började en sällan skådad vind cirkus! Det kom vind härifrån och därifrån, men endast från sidorna eller ökande bakifrån. Tärnan och Merita gick förbi oss och tog fast Ebnegea. T.o.m. H-båten kom i jämn bredd med oss! Jag beslöt att ta avstånd från dem och skar mot styrbord i väntan på den vind Marietta kom med. Sedan gipade vi vid Lill Pentalas strand och kunde skära mot sundet, dit vi sedan kom som etta, just före den täta klungan Merita, Tärnan och Ebnegea. Vi lyckades inte hålla ledarpositionen på den platta länsen i det smala sundet, utan blev en del av klungan, men jag höll mej på dess styrbords sida, för att få inner position vid pricken utanför Amiralshamnen. Men Ebnegea höll på att smita ifrån oss, så jag gipade, så att vår stor täckte honom och vi kunde sedan  runda som etta.

Tärnan rundade som 2a och Jokke var inte säker på att han hade rätt till plats och rundade som trea. Det var nog mitt fel när jag täckte honom och mest tycker jag synd om dom duktiga unga döttrarna, som seglat så bra och hade lett så klart. Nu blev dom trea och utan pris!

Efter rundningen konstaterade jag att nu har vi ju segern som i en ask. Och tillade: ”Hur tror du vi lyckas missa den”? Det var ju nästan sträck bog till nästa märke och så bara en kort slör till målet. Frida svarade: ”Nu hittar vi väl på något”! Men det gjorde vi ju inte!

Visst hade vi och dom andra ju haft tur, men jag var nöjd med mej själv. Gjorde rätta beslut på slutet! Men lilla Tempon  gjorde in i det sista verkligen väl ifrån sej, men dom hade ju inte varit på kräftskivan (Hihi!)!

Tillslut kan man konstatera att de tre första i stora klassen och Marietta hade enbart kvinnliga gastar!

(24.6) ”DRIVKUNGEN” ETTA IGEN! (Janne o Jan)
Vi lyckades placera Marietta bakom oss i starten och t.o.m. få en X-99a i mellan oss. Då blåste det ju ännu en aning och vi fick upp en ansenlig lucka till Infernon och 99an blev också först. Kryssen blev för vår del endast en  sträckbog. Vi hann konstatera att vi gick på polarerna, tills PCn stängdes av i misstag och vi gav fan i den!

Så gjorde jag en felbedömning! Trots Jans antydan om att nästa bog kunde vara spinnakerbog, vågade jag inte hissa innan Maritta gjorde det.  Men inte avgjordes onsdagsseglingen där. Sista niten kom nog när Cassandra och Marietta bara kom bakifrån på lätt kryss/slörbog i mycket svag vind. Bättre spurtade dock Merita (X-99) från långt bakom och kom i mål som tvåa i den förkortade tävlingen. Marietta vann klart trots att dom fick kryssa i mål men vår andra placering var ännu klarare!  

På det hela taget var vi nöjda med seglingen trots nederlage!.

ONSDAG 17.6  - ÄNTLIGEN EN SEGER!? (Janne, jokke)

Läns start från ett trångt område är inte så lätt i frisk vind., med en snabb båt! Och vi hamnade alldeles för nära linjen och kunde hissa spinnun först på skottet. Dom andra två i klassen Safira (Safir) och Cirrus (Wasa 38), som seglade utan spinnaker var dock bakom oss.

Till vår förvåning seglade också alla i lilla klassen och Folkbåtarna utan spinnaker. Vinden var ju inte mer än c 14 knop  som mest då och det var i det närmaste platt läns!? Hade någon hört någon väderprognos som inte vi kände till?

Vår ledning efter länsen var klar i korrigerad tid. Kanske det gjorde att jag inte seglade fullt skärpt, isynnerhet i början av kryssen. Inte heller hissade vi spinnakern på den korta biten efter kryssen. Ingen av oss tänkte väl då på totalsegern, som vi nu förlorade åt Sabrina, med 16 sekunder. Men det var skönt att åter få en seger om än en obetydlig sådan. Och nu fick ju Jokke lite känning av den nya båten och dess system.

Efteråt kollade vi polarernas target farter.  Vi gick klart under dem mest hela kryssen i 12-26 knop! Något är alltså fel, vilket vi alltid då och då har tyckt enda sedan Hogland tävlingen!? NU MÅSTE BÅTEN UPP OCH BOTTNEN PUTSAS OCH VATTENSLIPAS FÄRDIGT!

HELSINKI TWO STAR RACE (NIKU  & AMIRALEN)

Ja det blev stressigt värre igen! Autopiloten hade inte testats och Kalle ville dessutom ännu göra någon förbättring i instrumentsystemet. Vi skulle dessutom kalibrera dem...  Kalle blev sedan försenad...
Det slutade med att vi startade tillsammans mot HSK. En lös kabel hade gjort autopilotens tester omöjliga, innan felet hittades! MEN SEDAN FUNGERADE AUTOPILOTEN PERFEKT!

Också Raymarines C 80 fungerade bra under hela resan till Drumsö. Amiralen han just och just hem för att uträtta några ärenden, sedan snabb måltid bestående av god pasta gjord av Niku (hemma), och så ut till start. Det blev lite jäktigt, konstaterade Niku. Men en 100%-ig start hindrades endast av att Ramdata kom mot yttre bojen för styrbord och jag drog av på farten, tills Dehlern gipade, men då hade vi lite för mycket till bojen för att stänga dörren för hela ”packet”. Några stora båtar kom dessutom bakifrån och körde Ramdata utanför bojen, regelvidrigt tror jag!

Så kom vi iväg! Inte så bra när en större båt körde över oss och så följande... Sedan kom Tallink...

Enligt min mening borde linjens yttre märke ha varit längre N-ut, så att det hade varit möjligt att starta närmare land. Nå våra problem var inte slut! Hade lagt in banan i C 80 men nu skulle vi aktivera rutten! Men vi låg kvar vid bryggan ansåg plottern! ”No gps signal” sade PCn! Allt stängdes och sattes på igen. Det hela fungerade för några sekunder och båten hittade vår position, men stannade där! Vi jobbade ca 3 timmar med detta problem och seglingen blev givetvis lidande! Halva kryssen blev lidande, men när vi löst problemet så till vida att vi fick gps signal, hade vi hamnat på rätt kant, visade det sej senare!

Det såg t.o.m. ut som vi skulle ha en chans att ta leningen i klungan vid märket, men så började den ena efter den andra inse att vår kant var klart fördelaktigare, men vi låg bra till vid rundningen, kanske t.o.m. etta i korrigerad tid?

Följde en spinnakerslör mot Porkala Kallbådans S-märke. Vi drog genast upp vår spinnaker i en manöver som ingen behövde skämmas för! Inte ens autopiloten!  Snart hade alla spinnakrar, ”Eftersläntrarna” hade faktisk kunnat hissa blåsan redan före rundningen och några gennakrar hade  kommit upp just bakom oss.

Det var sedan lätt segling och vi tyckte vi gick bättre än de flesta fast dom var större. Det var bara halvsystern Eowyn (Fg 335), som gick aningen bättre än vi! Sikten var dålig, men vi kunde skymta ljuset av den ledande JukeboX (IMX-40), som tränat inför denna segling i Watski2Star Baltic i Sverige och blev väl t.o.m. 2a i sin klass!

Väderprognosen stämde!

Vi kunde se på akterljusen framför att dom fick i mot, precis som Vene hade förutspått! Där väntade vi aningen för länge innan vi tog ner blåsan. Eowyn tog ner sin gennaker lite före oss och drog igen några båtlängder ifrån. Men vi kryssade sedan aningen bättre. Klart högre, men obetydligt långsammare. När dom försvann i dimman anser vi att vi var före dem. Vi kunde också se att båtarna längre framför oss gick lägre, utom X-99an Exstasia som vi tappat bort. Möjligen slog dom bakom oss? 

Här tog jag mej en tupplur på ett par timmar(?) inne i båten. Sedan var det Nikus tur. Jag fick det tvivelaktiga nöjet att bli omseglad av Henkka & Seija i Casper (Dehler 34 VS). Egentligen av deras autopilot! Henkka satt i framkant sittbrunn och styrde med sin fjärrkontroll.  Såpas jämna var förhållandena då! Snart skulle det bli ändring!

Casper var kanske dryga 100 m rakt framför oss, när det plötsligt blev totalt omöjligt för mej att hålla deras höjd! Våra vägar skildes åt när Casper kunde fortsätta på sin kurs. Snart dök det en annan båt upp ur dimman bakom oss. Den gick ännu lägre, men ganska fort. Snart blev vindarna alldeles virriga! Det kom i mot och med i korta knyckar. Ett tag gick båten bakom oss, som nu var rätt nära, nästan på samma kurs, men på olika halsar. Antagonisten visade sej senare vara totalvinnaren Penelope (First 31,7), som vi gått förbi först på sträckan före Helsinki kasun. Dom var ju i mindre klassen och hade startat 10 minuter före oss.

I detta skede hade redan de första båtarna rundat för länge sedan och bland dem Eowyn!!!

Sträckan till Hramtsow började med läns, som sedan blev spinnakerslör och till slut vred mera i mot och blev nästan totalt bleke. Före det hade vi seglat upp i jämn bredd med Ramdata, som var betydligt närmare land. Eowyn hade också gåt dit men sedan skar dom vinkelrätt mot kursen, långt ut från kusten, inte så långt framför oss.

Så gick det igen så att vi var i mitten och på båda sidorna gick konkurrenterna bättre! (Vi hade samma LYS tal!)

Helt nedslagen tog jag till telefonvädret, som lovade NW klockan 12, alltså snart.  Vi slog mot den kommande vinden, som aldrig kom. I stället vred vinden mera mot ost och ökade sakta. Dimman tätnade också och vi såg ingen! Småningom såg vi Hramtsow, men inga segelbåtar utom turisterna för motor på väg till Tallinn.

När vi rundade märket hade vinden ökat och med slörspinnakern kom vi upp i nästan 8 knop när vi närmade oss passagen ost om Enskär, med sina stenar. Det var dessutom nära broaching konditions, men vinden avtog innan vi kom till det värsta stället och vi klarade passagen rätt enkelt.

Vi slutade på 8e plats, men före JukeboX och det var vi stolta över.

Tävlingen torde ha avgjorts i ett bleke före målet där Ramdata och Eowyn tog fast de stora och dramatiskt nog svek den förstnämndas spinnakerfall och kanske segern gick deras näsa förbi där. Inte vet jag, för vi var jätte långt bakom!

Vi var jätte nöjda med våra manövrar och en perfekt fungerande autopilot, men kanske taktiken sprack igen och resultatet blev mindre tillfredsställande!

Sällan har besättningen städat efter sig så bra som Niku gjorde! Packade t.o.m. spinnuna innan han for hem. Jag blev bjuden på HSKs 110 års festligheter med lite tilltugg, i väntan på Ebnegea och så for vi tillsammans ut till Amiralshamnen där vi badade bastu och upplevde årets åskväder. Amiralen övernattade i båten, men skippade Aktia Pentala Race! Orkade inte, som planerat segla ensam och ingen ville/kunde ställa upp! i sista minuten! Så det blev pysslande med båten i stället och extra problem! C80 blev tokig och det har visat sej att den fått vatten i sig!

NÄSTA ÅR BLIR DET H2*R IGEN OCH SÄKERT BETYDLIGT MERA BÅTAR, NÄR DET TRÖGA FINSKA FOLKET INSER HUR SMART TÄVLING DET ÄR! NÅGOT SOM SCANDINAVERNA REDAN FATTAT!

ONSDAG 10.6 - HISTORISK? (Jan och Janne)

Jag har snappat upp ett ett epostmeddelande som Jokke Majander skrivit till sin skeppare i "Hogland Race" och p.g.a. tidsbrist (Hogland referatet är ju t.ex. på hälft)  har jag satt in det här. Agent 10 8 10! 

No tulihan tosiaan aika erilainen sää. Lämmintä oli ja kovimmillaan tuuli hetken yli 3 m/s, mutta suurin osa kisasta mentiin 0,5-1,5 kn vauhtia.

Meillä oli Tompan kanssa tiukka taistelu jumbosijasta. Alussa olimme edellä lähdettyämme paremmasta laidasta, sitten Tomppa jyräsi yläpuolelta ohi ja seuraavalla spinnupätkällä saimme kiinni ja pääsimme sisäpaikalta kääntämään ekana ekalta merkiltä. Hiukan kryssittyämme olimme vielä kärkikaksikko, mutta suurin osa muusta fleetistä lähti itään meidän odottaessa tuulta lännestä. Tuulta ei tullut kummastakaan, mutta se pieni vire nosti paljon paremmin idästä, jolloin ylämerkille tulimme aivan peräkkäin edellä 5 min myöhemmin lähteneet Sabrina (Avance 24) ja Trassel (H-vene) sekä tietysti koko iso luokka. Spinnullakin menimme pitkään tasatahtiin jumbosijasta kisaten, mutta lopulta Tomppa pääsi kahdesta veneestä ohi, toki häviten niille tasoituksilla ikuisuuden. Me tultiin vikana maaliin, sentään hiukan ennen 5 min myöhemmin lähtenyttä Sabrinaa, mutta Trasselin jälkeen. Sijoitus sentään 3., kuten kaikissa aiemmissakin kisoissa.

Tompan suureksi iloksi yksi H-vene tuli niin myöhään, että hävisi tasoituksissa, joten ei tullut yhteistuloksissa vikaa sijaa, ainoastaan isossa luokassa. Myös Mössen Sunwind 26 oli edellä!

Tästä on hyvä jatkaa GR:ään!

Micke (gastade åt Jokke) parka joutuu kuuntelemaan lopun kesää kuinka faija Benkku tuli selkeästi ennen meitä maaliin Trasselilla, vaikka lähti 5 min perässä. Sovimme Micken kanssa, että ainoa pelastus tilanteeseen on voitto HTSR:ssä!

Jokke

FÖRSTA ONSDAGEN 27.5 TRÅKIG

Nya FinnFUN hemma i Amiralshamnen.

Starten misslyckades? c 10 s försenade, medan Ebnegea (Tempo) legat på tvären vid linjen och gick väl över på skottet, med dålig fart. Det skall medges att vinden var ojämn och svår beräknelig och förklarar Tempons start, men jag får nog skylla mej själv för förseningen."Jollen" skuttade dock iväg som en hare och det dröjde 1:40 innan vi var i jämn bredd med dem. Sedan tog det väl en stund innan vi gick förbi, men sedan seglade vi sakta ifrån dem och snart var vi i ensamt majestät, resten av tävlingen.

I den friska vinden, 9-12 m/s där ute, gick den ny FinnFUN betydligt behagligare än den förra. Vi hade 100% focken och ett rev i storen. Största problemet är nu att ratten snurrar 1,6 varv, trots att jag av Jefas importör fått försäkring om att det går att få den till 1,1 varv! Nå det går inte med de delar jag ha i båten!
När man just når ratten från sidodäcket är det jobbigt och obekvämt att måsta göra större rattmanövrer!

Doyle Stratis storen stod i mitt tycke perfekt på kryssen, trots att masten bara är stagad "på känn"! Lite mera höjd hade jag önskat, speciellt på de ställen där det inte gick någon sjögång. Tre lätta ombord var givetvis lite i minsta laget, men jag undrar om inte focken borde ha fåtts lite mera planare? Hårdare stagning skulle ge rakare förstag!

På sista slaget ut hade vi sedan tidvis rätt stora vågor imot oss och då kunde jag nog inte hindra att tankarna med saknad gick till gamla Fortina FUN! Men inte gick vi väl dåligt då heller eftersom vi hade en komfortabel ledning när vi rundade till läns/slören mot mål.

Är Fg 33/331 hårdvindsbåtar? Vi var ungefär lika överlägsna förra året med den gamla båten när det blåste ännu mera, tills mitt halshornsbeslag brast i slutet av kryssen! Eller ... ? Ok storbåtsfördel gäller ju givetvis i frisk vind!

Vi hade kommit överens om att ingen av oss hissar spinnaker, endå kom vi upp i långa surfar på över 10 knop med utslaget rev.

Tråkig var tävlingen i och med att vi inte hade någon nära oss. Tempon (1,14) och Safiren (1,16?) hade däremot en bättre kamp, som sedan Safiren avgjorde till sin fördel med knapp marginal. Också dom surfade i över 10 knop, medan Tempon väl hade dryga 8 som maximi!

Tyvärr gavs en kortare bana åt lilla klassen och därmed omöjliggjordes beräkning av totalresultatet, som vi också tävlar om i serien! Inte kan vi heller räkna resultatet enl. ORC Club, som räknas för samtliga som det går att gör för, i totalen. Det tar jag dock inte som något personligt mot mej  !  Se nedan!

Lilla klassen (5 startande) vanns av Sabrina, hur annors!

F.ö. anser jag att ESF börjar ta vatten över huvudet angående onsdagsserien! För många klasser, för invecklade orderbrev, anmälning på hemsidn, förbudet mot att spira om man lämnar bort spinnakern...helt dum regel om att hela 12 seglingar skall räknas med (tar det som ett försök att göra det omöjligt för mej att vinna serie. Alla vet att jag inte har en chans att komma upp i så många starter med GR, BOW och lite semester. Samma gäller nog också förra årets 3a Ebnegea!) Men också de som får ihop någorlunda antal starter måste ju tappa lusten att kämpa om poängen?)

STICKAN WICKSTRÖM, ESBORANKING, LYS
(Amiralen)

Seglades i ideala förhållanden. Sol och till en början just lämplig vindstyrka för säsongens första tävling! FinnFUN gjorde säsongens sämsta start (sämre kan det alltså inte bli!). Trots att jag var ute i god tid var jag allt annat än klar när starten gick! T.o.m. startklockan lyckades jag missa vid fyran, så jag var helt utan tid. Min egen klocka stämde inte alls med starttiden!
Inte fanns det heller någon gast ombord som man kunde skylla på   !? Gasten som jag enligt min åsikt kommit överens med, meddelade på fredag kväll, när jag skulle meddela när vi skulle träffas vid båten, att han inte ställer upp. Han hade förstått att jag ännu skulle bekräfta saken, medan jag var helt nöjd med att han skulle komma med och försökte inte ens hitta någon tredje person!? Alla andra utom han visste tydligen att han skulle vara med? Jag var verkligen helt oförstående! Men jag hade ju varit beredd på att segla ensam när jag anmälde mej...

Vem har sagt att man måste ha en bra start för att klara sej  ? Denna gång svor jag bara tyst inom mej! Det fanns ju ingen att utgjuta sin förbannelse inför! FinnFUN (Fg 331) klarade sej bra ändå – med tur – det skall medges!

Endast en H-båt kom före i protokollet. Den hör till lilla klassen, men eftersom dom var endast två båtar seglade alla i en klass. Det blev lite vingligt när man skall styra, skota och trimma alla segel samtidigt, men när jag kunde koncentrera mej på att köra gick det skapligt!

Jag hade utmanat Casper i seglingen. Då tänkte jag mej att det skulle räknas enligt korrigerad tid, men Henkka tyckte vi skulle segla utan respit. Nå nu gick det ju så att han kom klart före i mål. Dom seglade endast en kort bit just före målet med spinnaker. I korrigerad tid vann jag ju sedan klart, men enligt min huvudräkning var vi mycket jämnt vid sista rundningen, om man räknade också dem utan spinnaker. Faktum är att jag tror att Casper kunde ha vunnit hela tävlingen om dom hade använt sin spinnaker!

Men då skall man beakta att vinden dog ut mot slutet och det vann både Panasonic, Casper och jag på, i nämnd ordning. Ännu när jag började sista länsen mot mål bedömde jag läget som så att åtminstone Donna, Valpuri, LOW och H-båten skulle besegra mej med god marginal. Så på basen av denna tävling kan man säga att alla protester mot Inferno 31ans höjda LYS-tal är omotiverade!
Men vem har sagt att kappsegling är rättvis?

Om spirförbudet
När man lämnar bort spinnakern och får avdraget0,03 i LYS-tal, får man ju inte mera spira förseglet. Men det får man nog göra för hand eller genom att skota från sargen.
Detta fick jag nu testa och det gick ganska bra att få focken att hållas i drag på plat läns enbart genom att styra. Problemet var bara det att ingen undanvindsbog var platt läns, så jag "skar" först på läns med focken skotad i lovart och höjde sedan mot nästa märke med focken dragande i lä.

Med spirad fock hade seglet nog dragit bättre och jag kunde ha gått rakt på märket.

Om det nu är rätt eller fel att man inte får spira (om inte arrangörerna har tillåtit det) må vara osagt här. Ett är säkert! Det är tråkigare att segla om man inte får spira! En annan sak är också ganska klar! Genuabåtar blir lidande och ju smalare båt destu svårare att få bra drag i förseglet i lovart!