Tävlingsreferat / ORCi

 

SLUTRESULTATET I ORC RANKINGEN 2013 KLASS 2:

1 RelaX X-34 Matti Jaskari TP 42,39
2 Ramdata Dehler 33 Classic Sakari Laulajainen KLV 35,12
3 FinnFUN Finngulf 331 Tom Finell ESF 34,63
4 Ilmarinen  Dufour 34 Pauli Wetterstrand  KLV 34,27
5 Alexia  X-332 Staffan Eriksson   NJK 28,29



(15.9) SYYSSEILAUS ORC (Frida, Niku Jokke, Henkka)
Tre banseglingar: 1- Relax  6p, 2- FinnFUN 8,7p, 3- Ramdata 11,4p, 4- Alexia 27,7p, 5-Xilia II 30p

Jag tror vi alla var nöjda med dagen! Med denna besättning kunde vi gå långt! Men Amiralen har allvarliga planer på att sluta med ORC. I varje fall om det inte antalet banseglingar minskas,  klassindelningen återtgår till tre klasser! Men kanske redan försent att få tillbaka de småbåtarna? Vidare måste en möjligast standard besättning fås tillstånd!

NÅJA, I VARJE FALL DET SISTNÄMNDA PROBLEMET BÖR LÖSAS! ETT FÖRSLAG HAR REDAN FRAMKASTATS!


Försökte förstå hur resultaten räknades i denna tävling. Banlängden och vindstyrkan fick arrangörerna fritt bestämma och mot det kunde man inte protestera enl. orderbrevet. Kanske detta är det enda sättet att tackla oss krångliga seglare? Men inte känns det alltid bra...
 
Jag har länge varit kritisk mot banlängdernas riktighet. Bl.a. rör bojar bevisligen på sej ibland... Så jag mätte banlängden från tracken i min plotter. Ena fick jag exakt lika med två decimalers noggrannhet. Den andras kastade väl med ett par tiondelar. Nå jag kan ju inte bedöma exaktheten i mina mätningar, men att påstå att det var jämnt 14 knops vind hela dagen är nog att göra det enkelt för sig! En seglare har nämnt 14 – 20 knops vind i första starten! Ganska avgörande mycket mera än 14! Och inte har det klargjorts hur man mätt vinden. Seglarna har tydligen inte några rättigheter i saken, men alla märkte säkert att det efter vår målgång i första seglingen var klart svagare vind en lång stund. Vi bytte då till den större focken!

Tre(!) gånger avgjorde 1s placeringar i vår klass. I stora klassen avgjorde 2s några placeringar. Av ovannämnda orsaker känns det inte riktigt tillförlitligt! Med entypsbåtar skulle man givetvis acceptera det! (T.o.m. i LYS!)
Värre var det när vi i OW för ett antal år sedan, i en delsegling vann en båt med 1s! Det ledde till att den stackaren förlorade Finska Mästerskapet och blev bara 3a!
Banlängder på 3,1 och 3,37 Nm är definitivt för kort i såpas bra vind som vi hade, tyckte vi!

Dessa problem till trots måste jag medge att seglingarna var rätt intensiva och spännande. Trots att jag inte själv hade möjligheter att se i princip annat än framåt. Har aldrig tidigare koncentrerat mej så helt på att styra! Det blir ju lite mindre intressant på det sättet, men någon annan lösning finns nog inte på en bana som denna. Jokke skötte i stort taktiken och jag ingrep bara i bland i något. Hur riktiga de besluten var kan  inte med säkerhet bedömmas. Manövrerna gick också bättre än någonsin! Några sekunder kan väl ännu slipas bort med träning! En eller två gånger gjorde vi väl ett fel i taktiken? Men resultatet kan vi nu inte klaga på, fast åtminstone jag hoppades på att bli 2a i rankingen, efter att inte kunnat deltaga i WB och Hogland. Och nära var det ju! (-3s till 2an i HTR var 4s för mycket, ur vår synpunkt J och -8s i start 2 i detta race går på taktik missar? Att vi förlorade guldet i BOW med 0,9p, får vi ju skylla oss själva för. Många gånger om! Bl.a. brist på samträning, som nu fungerade bra!)
Hur som hellst, den sista delseglingen ledde vi från start till mål och vi tog en odiskutabel seger! Det kändes bra och om vi slutar nu så gör vi det "på toppen" :-) !
Men vi får inte glömma att Ilmarinen slutade säsongen redan efter Hemri Lloyd och var då på 2a plats i rankingen. Nu klådde vi dem med  futtig marginal!  

Nu föreligger ett förslag om att Casper och Troy inte skulle segla ORC nästa år, utan att Henkka och Jokke skulle segla med FinnFUN. Det skulle inte lösa enbart båtarnas besättningsproblem, utan vi kunde tävla på allvar om FM och Rankingsegern! Då kunde jag tänka mej att fortsätta med ORC ännu ett år!

Om inte detta går igenom blir med stor sannolikhet både Casper och FinnFUN borta från ORC! Hur det går med Troys då återstår att se, men min åsikt är att han borde satsa på nya segel om han vill tävla på allvar!

EFTERSNACK:
En seglare kommenterade seglingen på ett sätt som fick mej att fundera på banseglingar ur en annan vinkel.
Under prisutdelningen var Sakke på Ramdata otroligt upprymd över hur bra tävling det varit. Säkert tyckte Matti på Relax lika, men han var inte där. Och nog tyckte ju vi på FinnFUN också att det var bra segling. Sällan har man varit med om en så intensiv tävling. Det var ju mellan oss tre som att segla entyps segling, för utom att resultaten räknas efteråt och man inte visste riktigt hur det gått. Sådant tar ju lite bort av spänningen och hör nog inte riktigt till banseglingens anda! Så tycker jag som sagt att jag inte riktigt kan lita på resultatens riktighet. Men frånset det var det som sagt hårde fighter och våra manövrer har väl sällan gått så bra som de nu gick!
Det som jag har funderat på är hur det känns för dem som inte har en topp besättning, inte har övat tillsammans, inte riktigt vågar ge sej in i närkamper mm och därmed vara ganska ”out”.
 Jag har själv i färskt minne från fjolårets bansegling i samma tävling. Där gick sista gippen totalt åt h-e och vi fick spinnakern så illa runt förstaget att det tog en evighet att reda ut den! Allt detta enbart för att vi dels var en för lite, men främst för att vi inte hade seglat tillräckligt tillsammans över lag och aldrig i bansegling.
Nu kan jag tänka mej att detsamma kanske gällde flere båtlag i ORC2 och för dem kan det inte vara roligt att segla bansegling! Är detta  orsaken till att vi nu var endast 9 anmälda, (varav 8 startade och en fick stora problem med sin spinnaker). I WB var det hela 17 båtar i
ORC2
!
Var blev de nu? Något som AMP kunde ta reda på!
I varje fall tycker inte jag att det är roligt att segla bansegling om inte besättningen är samtränad!

 

(7.9)  HENRI LLOYD  (Niku, Henkka, Giggen)
Eftersom det tydligen varit något strul med HSKs sidor så får du här ordningsföljden i resultaten:
ORC 2: Ilmarinen, Relax, Ulla, FinnFUN, Alexia, Xilia II, Nautin..., S-tronic, Low, Jasmina, Merinna DNC
ORC 1: Lenco, Quatro, Bianco, Nissan Arita..., Blue Cafe, Speculator, Nornan IX, Gwaihir, Kind of Magic DSQ.

Förutom att vindarna i början var mycket lätta och ojämna får jag återkomma till närmare detaljer om vår segling senare!

 

(31.8) AKTIA PENTALA ORC RACE
             (Frida, Niku! Giggen ”sjösjuk” hemma!)

Såhär i efterhand kan man påstå att tävlingen var avgjord redan i starten. Alexia missade väl den rätt illa och Weber Brothers startade nog lite på fel ställe. Kanske för att Solbåten och vi ockuperade den rätta platsen. Bojändan var nämligen fördelaktigare och där startade vi för styrbord, med Solbåten ovanpå oss, men vi kom lätt undan Scanmar 345:an och slog sedan mot Kytö, efter ”Rödstjärten” för att få sjölä. Enligt Jokke på Troy var den kanten trots allt inte så bra för de stora båtar som gick den vägen, men vi kom bra och när Rödstjärten sedan slog mot märket hade vi ingen annan möjlighet än att slå på dem. Det ledde till att de inte kom upp till märket och var en hel minut efter oss vid där, men lite före Alexia. Resten av tävlingen tävlade de två om platsen bakom oss, och det passade ju oss. De två bytte ofta placering under resten av tävlingen.
Samtliga konkurrenter, utom Solbåten som var bara två man, hade dubbelt flere man ombord än vi tre på FinnFUN. Lite mera tyngd i lovart hade vi nog  för det mesta behövt på kryssen och den långa ”nästan spinnaker bogen” S om Kytö, som ju kördes två gånger. Den var nog som gjord för vår lilla gennaker, men vi har varit slöa och inte lärt oss använda den ännu. Efter en test fredag kväll med ”shore crew”, vet jag nu att om man gör fel med rullen får man problem! Men jag tror mej nu veta hur den skall användas, men varken Frida eller Niku är inkörd med den! Så varför ta risker när det inte såg ut att behövas! Inte behövde vi heller skämmas för våra spinnakermanövrer och inte skar vi i onödan heller!
Amiralen var helt slut efter att hela seglingen sett hur besättningen fick slita, bra och framgångsrikt!



Vi var lite onödigt tidigt ute p.g.a. att plnerad test med gennakern inte smakade besättninge(Niku). Han hade däremot förstånd att spara krafter inför den förestående tuffare uppgiften förorsakad av att Giggen insjuknat på morgonen.
Konkurrenterna var tyvärr få, så vi värderar vår andra plats i totalen högre än klassegern. Endast Lenco var snabbare och glädjande nog klådde vi vännen Jokke på Troy J, men glömmer inte bl.a. Blue Café och Nissan Arita Airport, (Sinergia 40an, som vi spekulerade på ett tag).
Kan inte komma på några förhållanden som skulle ha varit fördelaktigare för oss ”små”?

TROY gjorde enligt min åsikt en fin insats i sin klass, med sina gamla segel! Med Doyles Ice skulle båten vara ännu svårare att besegra!

EFTERSNACK:
Vinden var ju klart starkare än lovat och så shiftade den avochan  minst 5 grader kring c 120 grader. Det gjorde också att man tvekade med att hissa spinnaker eller gennaker. Nu kan man fråga sej om vi trots allt hade tur att det blåste så mycket som det gjorde. Våra konkurrenter var ju genuabåtar och hade säkert gått bättre i lättare vind?

Med 6 ombord hade jag i konkurrenternas situation nog försökt med en slörspinnaker S om Kytö. Med mera erfarenhet av vår gennakerrulle hade vi definitivt hissat den med fulltalig besättning. T.o.m. nu var det nära att vi hade gjort det på andra varvet!
Hannu af Lenco lär ha klagat på underbenanning (de var 6) och Blue Café saknade 2 förgsatar, men de var 7 ombord.
ESF:are klarar sej tydligen med mindre besättning också i ORC! Troy var ju enndast 4
EN VÄRRE STARTLINJE HAR JAG VÄL ALDRIG SETT?

Linjen var säkert 1/2 Nm lång och nästan i riktning mot första märket! I bortre ändan var en segelbåt förankrad så att om man hade startat vid bojen hade man fått veja för dess ankarlina! Deras uppgift lär ha varit att kolla tjuvstartande (inte att fånga in båtar?) meddelade de oss när vi påpekade att de låg olämpligt!

Dumt nog startade vi rätt nära den bojen och fick sällskap av diversse större båtar som var för tidiga och bromsade upp framför oss. Vi var alltså inte speciellt fria och farten var dålig när starten gick. Inte blev det ju bättre av att båtar kom, inte helt oväntat, bakifrån och körde över oss. Relax var en av dem, men den hade tydligen startat rätt långt bakom oss och gick nu förbi med god fart högst av alla.
Vid första märket hissade vi sedan spinnaker, men hade också då båtar över oss. Kommer ihåg att jag kollade med spänning om Nauti n' Nolla skulle hinna täcka oss innan vi fick blåsan att dra. Men vi klarade den med knapp marginal. 
Vid Trutkobbens isboj blev det sedan rätt trångt, men jag tror att vi klarade läget rätt hyfsat och började en lätt ströcbog mot Helsinki kassun. Nu var vi nog c 1/2 Nm efter Relax och åtminstone jag var lätt deppad. Sedan gick också Xilia förbi oss efter Gråskärsbådan.
Från kassunen var det sedan kryss mot Tallinna madal, men man sträckte ganska nära den för styrbord. Då gick vi fritt och bra i början. Lite högre och lite hårdare än Xilia. Också Relax föll lite ner, men slog sedan upp och lade sej aningen ovanför oss, men fast vi nog tagit in lite var de så långt framför att de inte störde. Vi hannväl lite förbi Xila när de bytte till lättvindsfocken.
Efter det gick de kanske lite bättre än vi. Samtidigt började vi få problem med en X-99a i Business LYS, som startat 10 minuter före oss. Vi hade.sakta men säkert tagit in på den, men nu började de gå högre utan att nämnvärt gå långsammare. Tillslut började den störa oss och vi slog bort. Det var kanske fel, för nu tappade vi kontakten med våra konkurrenter i det ökande mörkret, trots att vi inte giick särskilt långt. Bättre hade kanske varit att gå lite lägre och på det sättet passera dem och därmed hållit kontakt med konkurrenterna. Men vi fick allt mera problem med farten och hur vi än försökte sammarbeta med storskotaren Henkka gick vi ofta aldeles för långsamt. Vi kände vi igen Xilia först när den gick för om oss för babord ungefär mot fyren. Sedan tappade vi kollen på dem igen, men Leif berättade att vi och Ilmarinen varit lätt nära dem vid Madal.
Följde spinnaker slör till Nygrund och den bogen slutade med att det kom för mycket imot och vi fick ta ner spinnakern. Man kan ju antaga att vi  här förlorade mot konkurrenterna framför?
Från Nygrund blev det kryssbog mot Aegna, nu så att man sträckte relativt nära märket för babord. Vi tror att vi nu hade koll på Relax, som gick ganska rakt framför oss, Våra fartproblem dök fortfarande upp titt som tätt. Men igen tykte vi oss känna igen Xilia när den gick framför oss mot Aegna. Vi följde snart efter den och kunde också höra när den rapporterade vid pricken. Så dök det upp en båt för babord som slog ilä om oss. Det var Ilmarinen,men om jag förstod Jokke rätt så var den i det  skedet inte före oss i korrigerad tid, men nog rätt nära. I mål skulle nog vara klart före den.

Vi gick ungefär på kurs mot nästa prick, så jag sänkte kurssen en aning och körde över konkurrenten så att de slog bort. Efter det hölls de på avstånd, som i målet var lite för kort! Närmare bestämt 1:36 som i korrigerad tid betydde att de besegrade oss med 3 ynkliga sekunder och blev tvåa! Relax var 8:13 före oss i mål. I korrigerad tid betydde det 16s före oss och nattens "solklara" segrare!
När man ser dessa sekunder kan man ju fundera om de andra också hade fart problem?
Jag har en stark känsla av att det förekom olika vindskikt i luften. På det fick vi ett exempel på hem vägen när vi närmade oss finska kusten. vinden avtog och vi beslöt att ta ner spinnakern.Vi tog ner den sakta och packade ner den direkt i påsen på fördäck. Storen var surrad på babords sida och började plötsligt backa i nedre delen. Kollade Windexen och den visade att vinden kom från styrbords sida! Liknande fenomen kunde man märka ännu några dagar senare.
Hur som hellst, fartproblemet tärde på mina nerver!
ombord. 
Vi såg att BC hade problem med gennakern eller likanande.  Sådant undvek vi alltså för säkerhets skull, klokt nog!

Nu måste jag nog sköta ProSailor LYS Rankingen. Några resultat fattas och några har jag inte satt in ännu. Beklagar! (Åter har 2 seglingar inhiberats p.g.a. klent deltagande!)

 

 (16.8) HELSINKI TALLINN RACE, ORC Club
         (Jokke, Niku, Henkka, Bo-Erik)

 

Glada ESF:are avnjuter det sponsorerade skumvinet Segura Viudas Brut Nature under gemensam träff före prisutdelningen

 

Ilmarinens besättnin med sina muggar. Längst t.h. skepparen Pauli Wetterstrand.

Segrande Relax besättning, t.h. intervjuas skepparen Matti Jaskari.

 

PRISUTDELNING S OM KYTÖ!

Henkka som farit hem redan på lördag morgon mötte oss utanför Kytö på söndag eftermiddag och har här fått sin mugg!
Ett föredömme för besättningen, som ofta inte kommer på prisutdelningen och sedan ännu glömmer att påminna skepparen om att han skall komma ihåg att ge dem deras pris när vi treffas. Ofta har jag dem i bilen i evigheter och ibland vet man inte ens vilket som är vems!

 

BOW - OFFSHORE FM
Jokke, Niku, Frida, Mikko o Amiralen
 



ORC2 FM Silverlagetet f.h. ESFarna t.f. skepparen Jokke (sailingmaster, storskotare mm), Amiralen rattare, Niku fördäck mm, Frida LBK, diversse och Mikko KLV, diversse.

Vi var nog inte så väl förberedda för detta FM. Orsakerna är många, men den grundläggande är nog att vi inte hade någon hygglig besättning på lut och därför var deltagande inte aktuellt före några dagar innan sista anmälningsdagen. Dels har Amiralen själv inte varit i bästa form denna vår. Så när Jokke sent omsider beslöt att inte ställa upp med egen båt, var det lite knappt med tid att under rådande förhållanden göra allt som borde göras.
Mikko var en onsdag med på FinnFUN. Det var all träning han fick med båten. Jokke har ju varit med bl.a. en gång i BOW i Tallinn.
G1H visade sej sakna 1 latta när vi skulle hissa den första gången. Lattorna sattes på plats under Mekö på vägen ut. Men seglet fungerade väl hyfsat trots att lattan saknades. Värre var att den ”lösa” mataren till foilen revs lös i denna väva, när vinden kom åt att riva till i focken så att den delvis flög i sjön. Dag två seglade vi alltså med focken uppe på länsarna. Följande dag tog Mikko mataren från sin båt! Hårdvindsfockens tre lattor hittade jag på en hylla när pojkarna vid ned tagningen meddelade att den nog har 3 lattfickor, men inga lattor.
Så var Jokke rejält flunssig dagen innan BOW och blev det igen efter seglingarna. Fördäcksgasten Niku hade sjuk arm och verkade också ovanligt trött sista dagen. Armen är sjuk ännu när detta skrivs och trött är han också. Amiralen kunde ju inte lita på att han själv skulle kunna fullfölja hela regattan och därför utsågs Jokke till skeppare, ovetande om hans förkylning. (Skepparen kan av någon orsak inte bytas under BOW, alla andra nog!). Måndag morgon hann jag redan konstatera att jag måste vara helt frisk, men sedan på eftermiddagen kom tröttheten igen och vid 17.tiden fick jag så höra att proven som tagits på tisdagen (av en privat läkare, när ingen annan brydde sig) visade att jag ännu, eller på nytt, hade en  infektion! Inte underligt att jag var så trött efter seglingarna fast det enda jag behövde göra var att styra när vi tävlade!

Dag 1. 

Först en bansegling i 10-12 knops vind, som vi lyckades vinna före Relax (+13s), Ramdata (1:13) och Xantippa (X-362 Sport, TPS) (2:36). En överraskande bra start!
Sedan startades Långa kustseglingen i lite svagare vind. Vi fick lite bråk med Nauti n´Nolla, som satte protest. (Om det fallet svarade Amiralitetets regelexpert, när jag berättade Jokkes syn på situationen, ”ett intressant fall”.) Nå, vi behövde inte bekymra oss, för de tog bort flaggan rätt snart. Kanske för att jag bestämde att vi startar om när ingen ombord kunde säga om vi var för tidiga eller inte. Individuell återkallelse gavs nämligen. Troligen var det Ramdata som var för tidig. Den startade nämligen vid bojen och vidrörde den ordentligt. Men det kan ju ha varit någon annan också. Jag tror ingen av oss kollade om flaggan kom ner när Ramdata startade om, genom att gå runt bojen.
Men om man i långa köret gör ett regelbrott kan man inte gottgöra det med 360 grader, som de säger att de gjorde (ingen av oss såg det) och hade också ett vittne på. Enl. vad jag har hört har juryns ordförande sett händelsen! Inte ens 720 graders sväng räcker. Enda saliggörande är att hissa en gul flagga (vi hade en sådan ombord, på lördagen och jag har när detta skrivs hittat min här hemma), och ta ett poängstraff!
Den som vill läsa om Sakkes syn på saken kan kolla på:
http://www.ramdatasailingteam.fi/

ÄNDRA REGLERNA
Det är ju ganska dumt att vi i de minimala kust-/skärgårdsseglingarna skall använde regler som gäller ordentliga havskappseglingar. Jag tycker att Sakke, som ordförande för Havskappseglarnas ORC Toimikunta, kunde ta initiativet att slopa dem och använda samma regler som gäller för vanliga skärgårdsseglingar! En del av dem är ju t.o.m. längre än vår ”långa”!

Nå vi startade alltså om och fick ju en urusel start. I den lätta vinden gick vi sedan uselt eller kanske åt fel håll. Vi gick ju jämt med Ramdata så länge den gick åt samma häll och var långt efter den vid kryssmärket, där vi väl hade endast X-cape (X-99) och Nauti n’Nolla bakom oss? Inte blev det bättre på följande sträckbog. Men på länsen tog vi fast den närmaste klungan och tog in ordentligt på de ledande Relax, Xantippa och Ramdata, delvis med hjälp av svagt ökande vind bakifrån. Så blev det åter en sträckbog och nu hade vinden ökat betydligt, men jag tror inte det ändrade nämnvärt på placeringarna. Så blev det frisk kryss från kassunen till S-märket ungsfär SW om den. Där gick vi äntligen lite bättre. Xantippa ledde då hela fältet och vi var rätt nära Relax, Ramdata, Ilmarinen och Xilia II när vi möttes. Vi rundade sedan just före de två sistnämnda.

Det blev i det närmaste platt läns via Sitin till S-bojen O om Laxören.
Vinden var frisk (20-28 kts) och vågorna rätt store redan, men jag kunde för långa stunder styra med endast en hand. Vi satte nytt fart rekord för båten på 14,2 knop på loggen, med största spinnakern uppe. Men så plötsligt vajade båten till några gånger åt sidorna med hög frekvens och så lade den sej i en häftig broach, vilken den inte alldeles genast ville lämna.

 Ungefär på samma ställe lär S-tronic ha gjort en så häftig kines att ratten skadads så svårt att det var svårt att styra båten och de avbröt och kom till HSK lite efter att vi gått i mål.
Efter Sitin gjorde vi väl  en liten broach till och engånng lyckades vi genom att ge ut på lä spi.skot undvika en till.

Jag tycker vi först tog in en aning på både Ramdata och Relax, men sedan lämnade Dehlern X:n tydligt och blev ”snabbt” mindre också i mina ögon.

Så skulle vi kryssa ett stycke innan man via Husunkivi sträckte till målet. Vi valde att byta till vår betydligt mindre hårdvindsfock och den visade sej vara alldeles lämplig för den friska vinden. Vi lämnade åtminstone båtarna bakom oss (trots att lattorna fattades!) och i mål var vi bara 4 minuter efter Relax (5a). Xantippa var överlägset först i mål, c 11 minuter före Relax. Vi blev tillslut 2a, 3:01 i korrigerad tid efter Xantippa och 52s före Ilmarinen. Alexia var 4a 1 minut efter Ilmarinen. Ett bra resultat efter en så dålig start!
 

I poäng var vi 1,04 före Åbobåten. 3e låg Relax på 9 poäng, före Ilmarinen 10,2 och Alexia 10,6.
Allt för bra för att vara sant!

Dag 2.

Vi hade spinnakern på fel sida efter första kryssen och blev tvungna att gipa genast efter hissningen för banan var så sned, men någonting lär ha gjort gippen långsam. (Jag kommer inte ihåg fallet.) I varje fall tog vi ner blåsan på styrbords sida. Sedan gippade vi genast i början av andra länsen och hissade den. Men när den fylldes revs den genast genom lovarts förstärkning ner mot underliket och ända till den andra förstärkningen. Den måste ha rivits någonstans först!? Kanske t.o.m. på onsdagen, De återstående två länsarna seglade vi sedan utan spinnaker och ändå blev vi 4a, 150s efter Xantippa, Ramdata (-33s) och Relax (-74s)!
Sedan knep vi en andraplats i den andra, -46s efter Rammdata. 3a var Xantippa (-65s) före Relax (-106s).



Rakt igenom förstärkniningen revs spinnakern! Vi har kommit till att revan måste ha fått en början i "långa" racet när vi broachade! Kanske man i framtiden begriper att kollar spinnakrarna efter sådan misshandel!?

Skärgårdsseglingen blev snabb i och med att vi hade bara en kort inledande kryss. sedan följde en platt läns, som följdes av en lång lös sträckbog till Rysskär. I början av den fick inte Ramdata ordning på trimmet efter att de rundat just framför oss och jag lyckades med att dyka snabbt ner akter om dem och få fri vind för om dem och höll dem sedan klart bakom oss. Vid gippen vid Rysskär gjorde jag sedan en tabbe när jag trodde att båten skulle fälla utan att man gav ut i storen först. Båten gick rätt långt förbi pricken och Ramdata var efter det alldeles i hasarna på oss.
Så skulle vi runt Trutkobbens S-boj och köra mot målet utanför HSK. Just före sundet mellan Melkö och Rönnskär låg vi ännu 2a efter Xantippa och kämpade om segern. Vi seglade ju med vår stora länsspinnaker, när vi egentligen borde haft vår AP, som låg i sin påse i bitar. Så vi gjorde beslutet att ta ner spinnakern. Dels hade den säkert töjts i liken på den brantare slutrakan och dessutom inte varit effektiv och dels hade vi inte kunnat bära den och så ville vi ju ha den i skick till sista dagen.

Men vi kvaddade nedtagningen totalt och trålade oss ner till 4a i korrigerad tid. Lovarts skotet gick för långt ut. Hade det gått längre hade läget kanske klarats. Den sista biten av skotet bildade ett stort fågelbo av andra linor och remmarna som storen binds runt bommen med. (De hade varit i handskfacket? Och troligen också slutändan på skotet? Ingendera hade någonting där att göra! Eller i varje fall inte skotet, när där fanns annat! ) Så tvekade jag allt för länge med att låta kapa fallet. Men sist och slutligen tror jag det bästa hade varit att släppt ut det andra skotet, som ännu var på vinschen och tagit in blåsan genom att vinscha in lovarts skotet.
Nå vi fick ju sedan nog fallet indraget med lite problem och så vitt vi har märkt är det inte intrasslat med något annat fall.

Jokke fixar spi.fallet i masten, men de förlorade poängen gick ju inte att få tillbaka.

Där tappade vi mästerskapet, men det var nog inte det ända stället!
Xantippa vann före Ramdata (-90s) och Ilmarinen (-148s). och här var det igen nära! Vi förlorade 4s till Ilmarinen (och därmed rök 1,2p!). Relax var sedan 5a över 1 min efter oss.

Dag 3
Nu låg vi c 5 poäng efter Xantippa, med en god marginal till 3an. Återstod 3 banseglingar i relativt lätt, och skiftande vind. 
Första vann vi före Relax (-41s), Alexia (-66s), Ilmarinen och Xantippa delade 4e platsen (-136s).
Den andra vann Relax före Ramdata (-12s), Ilmarinen (-29s), vi (-59s), Xantippa 5e (-61s), Alexia 6e (-72s) och Xilia II 7e (-79s).
Kan det bli jämnare?
Tredje seglingen han man inte starta före stipulerade 15:00, efter att ett desperat försök att starta oss i vridande vindar, misslyckades.

Vi förbättrade våra poäng sista dagen, men förlorade guldet med futtiga 0,9p!

Egentligen gav Xantippa oss nycklarna till segern genom att i första starten tjuvstarta och vända om. Nå där kunde vi inte ha gjort bättre ifrån oss. I den andra lär de ha satt en stor knut på spinnakern i något skede, enligt deras rorsman, men där räckte inte vår ”ork” till mera än att just klå dem, vilket ju var lite för lite.

Vi verkade alla rätt trötta och det småtabbades underligt mycket, men kanske inte nu avgörande mycket. Men det irriterade mej. På Xantippa hade man förundrat sej över att vi var bara 5 ombord (de var väl 7) och ändå hängde inte alla på vår båt. Som sagt vi var trötta sista dagen och då är man inte värd guld!

Nu frågar man sej om vi år den eviga knappa tvåan?
(2011 förlust med 0,05p åt Ramdata och 2012 1,05p åt Relax i ORC Rankingen!)

Men vi är ändå alla nöjda med silvret och Amiralen fick nog en tår i ögat efter prisutelningen!

MEN NOG HARMAR DET ÄNDÅ LITE J !
(4s förlust mot Ilmarinen i skärgårdsseglingen = -1,2p!)

RESULTAT
ORC2: 1- Xantippa, 2- FinnFUN, 3- Relax
ORC1: 1- Sugar 2, EST, 2-Audi Ultra, 3- Nissan Arita Airport

EFTERSNACK: Träffade på midsommardagen en bra gastkandidat som motiverade sin vägran att ställa upp:
SKULLE DET NU HELST VARA ORDENTLIGA OFFSHORESEGLINGAR, men massor med banseglingar gillar jag inte!
Amiralen: LÄTT ATT HÅLLA MED DESSA VISA ORD!


SLAM HOGLAND RACE

Grattis till Reval Cafe, Nordea Finance Estonia As som vann ORC1!(Arrangörerna till kännedom: skepparen är Eero Pank enl era egna startlistor!) 

 ORC 2: som väntat Ramdate och Relax i täten. Denna gång i denna ordning. 3a var Tiare före S-tronic. Som 9a i klassen är en som har DNF, före en annan, som också är 9a, men har fullföljt!?
NOG HAR ARRANGÖRERNA TYDLIGEN HAFT PROBLEM?
(Här varr inte allt uppräknat!)

Tokio II (VO60) blev klart sista i sin LYS klass. Men vem kan segla rättvist mot en båt som har 1.80 i LYS, när näststörsta i klassen har 1,46 och minsta 1,30? En annan fråga är hur man ger ett rätt LYS tal åt en båttyp som inte är gjord för kryss? frish undanvind och slör och resultatet för Tokio II hade varit klart bättre? 
DET KOMISKA I DET HELA ÄR ATT TOKIO II FÅR INGVALLS PRIS FÖR SNABBASTE ENSKROVSBÅT! Den slog Huuselas enmans Atlant-racer (minst 3 man ombord) med dryga 2,5 timmar!

ELAKA RYKTEN om många båtar! De har gått N om de finska kobbarna efter Kotka Port och det har länge varit förbjudet och orderbrevet har inte ändrats!
Det finns t.o.m. bevis i form av AIS spår, men alla har ju inte sådan sändare och alla som har sådan, sätter inte på den för att inte hjälpa konkurrenterna.
I fd Gotland Runt är AIS obligattorisk och den skall givetvis vara på! När får vi sådana bestämmelser?

Segraren i LYS 1 medger öppet i segerintervjun att de gått N om Tiskeri, vilket ju definitivt är mot orderbrevet!
 http://www.youtube.com/watch?v=AemSybAeaX8