AKTIA PENTALA RACE (Frida, Henkka, Janne, Niku)
Den ca nordvästliga vinden, varierade så mycket att det i bland var styrbords favoriserad startlinje och i bland var babords sida fördelaktigare. Vindstyrkan var för det mesta så hög att vår 100%-ga fock var det rätta valet, speciellt med tanke på dom vindpustar som kom ibland.
Starten har gått! Vi har inte genua utan det är Tarantella, Ebnegea och Merinna som är delvis skymda av vår fock.
Startade för styrbord ganska på mitten av linjen, med Merinna, Tarantella och Ebnegea på lä sida, men på gott avstånd och Minnamari klart bakom oss. Tempon låg nära ovanför Tarantella, som väl kämpade för att inte bli i backvind av Elanen. Vi gick bra genast från början. Minnamari blev efter och när Merinna slog kunde vi ledigt slå framför dem och störde nog dem lite, men vi gick ledigt upp till märket, så Tarantella, som slog sist av oss måste ha gått för långt. Ebnegea som slagit först av oss var ännu jämnt med Swanen.
Vi rundade som klar första! En härlig känsla! Äntligen är vi i rätt ända av fältet efter inledande kryssen. Det har inte hänt på länge!
Så var det spinnakerlös slör till Systrarnas röda boj. I början gick vi lite trögt. Merinna ville inte alls bli efter, men så småningom växte avståndet till konkurrenterna. Spinnaker till Örskär och avståndet växte ytterligare. Så igen slör utan spinnaker till Knapperskärs S-märke. Här gick nog Phoenix som nu var tvåa i fältet klart bättre än vi. ”Det är en genuabåt, klart den skall vara snabbare”, tyckte besättningen. Men en koll i mätbrevet säger motsatsen! Vi skall nog vara aningen snabbare på alla bogar i dessa vindstyrkor!
Så blev det tyvärr endast nästan kryssbog till Kytö Käringens prick och därifrån kryssbog till en boj. Här blev 332an klart!
På den sträckan fick dom sista i klassen ordentlig kryss och bl.a. Tempon förlorade en hel del på det. Kort spinnaker bog till Kytös prick och så en lös kryssbog till den röda bojen och ett nytt varv. Konkurrenterna hade nu blivit stadigt, men Tarantella ledde nog lite i korrigerad tid.
På sträckbogen mot Knapperskär tog inte Phoenix denna gång lika mycket in på oss.
Så kom vår första motgång. Lite efter Knapperskär vred vinden i mot 20-30 grader och Tarantella kom sista biten till pricken med spinnaker! Phoenix fick inte alls eller bara lite i mot, så när det vred med igen för oss hade dom kommit märkbart närmare! Så följde nästa motgång! Efter rundningen vid fyren skulle vi gå rakt på mål på kryssbog, så som vi sett att Blue Cafe hade gjort, men nej! Vi fick ordentligt imot och tvåorna framför oss verkade ha lika dålig höjd, så jag tvekade med att slå, tills en del tvåor började få höjd. En del t.o.m. ”för mycket”. Då slog vi och slog tillbaka när vi fick den nya vinden. Men då var Phoenix rakt bakom oss utan att ha slagit. Nu var dom definitivt för nära!
Resten av kryssen gjorde vi så bra det gick och slickade Vargens strand och senare dito på Stor Aisarns NW udde. Sista slaget mot målflaggan gjorde jag för tidigt, omedveten om att där gick ström, så vi fick lova upp vid flaggan för att komma över den.
Vår tidtagning gav att det var risk för att vi skulle ta stryk av 332an, speciellt som Scratch Sheeten ju är bara riktgivande inte minst p.g.a.att det är omöjligt att exakt bedöma vilken medelvindstyrkan hade varit. Däremot var det klart att Tarantella skulle vinna oss. Hur det skulle gå mot Tempon visste vi inte och brydde oss inte om att stanna och vänta på den.
Det slutade med att Tarantella tog också totalsegern före oss och Phoenix. Så nog kan vi vara Nöjda med dagen efter sommarens motgångar!
Det positivaste med seglingen var att vi tyckte båten gick betydligt bättre än tidigare och våra manövrer var det ingenting att klaga på. Så var vi för en gångs skull först i fältet (där vi skall vara enligt mätetalet) hela tävlingen igenom. Bara en enda gång skedde det i BOW att vi rundade först efter inledande kryssen. Det var i långa tävlingen då vi var c 2 m före Dat Wor Et i rundningen.
Ett problem är att skepparen och besättningen har olika åsikter om hur man skotar en fock på slör.
Att fara ut och testa den saken, och fockskotningen över huvudtaget, får man inte någon att nappa på!
Banan blev ju rätt tråkig och hade alldeles för lite kryss och läns. Den inledande kryssen borde enligt min åsikt ha varit minst dubbelt så lång. Så borde bojen ”W eller SW om Vargen” ha varit längre mot SW. Då hade det blivit lite mera kryss här för alla och ganska platt läns till Kytö! Om väderprognosen som spådde att vinden skulle gå mot W hade hållit sträck, så skulle banan ha blivit betydligt bättre. Till all lycka vet resultatberäkningsprogrammet hur banan ser ut och om rätt medelvindriktningen är insatt, så får man ett bra resultat för båtarna. Tror jag, ”Teknikens Maestro”!?
Lexus vann stora klassen, men oväntat knapt före Blue Cafe och Ramdata återkom till segerplatsi tvåan anin gen före Stella. Stella leder dock klart rankingen och Nerissa kan ännu hota Rsamdatas andra plats, om dom ställer upp i de två sista deltävlingarna! I trean gick Tarantella upp i en knapp ledning före oss och där är nog tätplaceringarna ännu outdelade!
GOTLAND RUNT (Henkka, Janne, Jan, Jokke, Klas)
Början till eländet fick vi nog redan på kryssen, i den ojämna vinden, till Almagrundet. Den alerta besättningen höll förtjänstfullt reda på vindarna nära oss och på det hela taget gick vi väl bra där vi var, aningen S om rumbline. Efteråt har jag kommit till att ingen höll reda på de stora linjerna. Nu slutade det så att båtarna som gått på den andra kanten, längre österut, drog det längre strået. Vi låg dåligt till! Esten Katarina Jee låg lite framför oss och var väl den enda i vår klass vi kunde jämföra med. Valpuri var klart bakom.
Från start till Fårö tog det oss knappa 27 timmar i virriga vindar och dimma, mestadels i undanvindar.
 |
| Vi har lämnat Kopparstenarna bakom oss dimman har lättat och vi har fått lite vind!. |
Där låg vi sorgligt dåligt (13de, 1:42:39 efter ledande Amarone, Grand Soleil 37, och 1:44 efter 2an Elixir från EMK), trots att vi för det mesta gick bra jämfört med de båtar vi hade nära oss, inklusive större båtar. Vägvalet måste ha blivit misslyckat i dimman. Valpuri gick väster om Gotska Sandön och var i jämn bredd med oss, men måste gå så mycket lägre kurs än vi att dom rapporterade 25 minuter senare, men låg 6a, 37 minuter efter täten.
Vi har passerat Gotska Sandön. Den främsta båten i bakgrunden är Valpuri, som gått V om ön!
Team "25xRunt" vid Fårö i sin Dufour 40. Här var dom ännu långt efter oss p.g.a. längre bana. Vi hade spinnakerbog här och med vinden från andra sidan! Foto taget fr True Heading.
Vår stora triumf var när vi gick för om Hyundai (Super Maxi 100). Den stod då nästan stilla jämfört med oss.
När vj hade c 20 Nm till Östergarn började vinden vrida med för styrbords halsar och bakomliggande båtar fick en stor fördel. Tillslut, när vi hade 16 nm kvar, så mycket att grabbarna beslöt hissa VMG spinnakern. I ivern slarvade man så att fallet lossade och flög upp till övre spridaren. En man hissades upp i båtsmansstol efter det. Väl nere kunde vi konstatera att vinden vridit i mot så mycket att det inte mera var lönt att hissa blåsan.
Just innan det hade Amarone rapporterat vid Östergarn!
Huyndai kommer för styrbord.... Vi går klart före!
Vid Östergarn låg vi 21a! 2:55:40 efter Finngulf 33an La Dolce Vita, som nu var 2 minuter före Amarone. Elixir hade fallit ner till 4a och Valpuri, som var endast 26 minuter efter oss i seglad tid, hade fallit till 12e.
Med hjälp av vår AIS hade vi sett att båtar som gick V om Östergarn hade mycket bra fart i sundet och efter det. När vi kom dit lite senare blåste det dåligt där, och vi förlorade ytterligare.
Vi fortsatte med spinnaker, trots att de flesta tagit ner den, och vi hamnade småningom lite längre ut från kusten, vilket inte borde ha varit så farligt. Men snart måste också vi ta ner den. När jag vaknade från min frivakt styrde Jokke och vi hade kryss. Åter gick vi bra jämfört med det mesta som var omkring oss. Så kom det ett stort hål i vinden framför oss och några började i panik sträva utåt, t.o.m. så att dom gick ordentligt bort från kursen. Bland dem kom finska Sanna 4 i IRC (1,028) i mot oss! Vi valde att stå på inåt mot land och kom tillslut igenom. Jag tror inte vi förlorade på det, snarare tvärtom.
Till Hoburgens rundning gick det sedan långsamt och Amiralen gjorde som taktiker en miss på slutet som gjorde att vi tappade några hundra meter.
Vi låg 21a, 4:50:34 i korr tid och 6h09m(!) i seglad tid efter Elixir som ledde tävlingen då. Först hade Amarone rundat, 6:40 före oss. Valpuri var 13e, 40 minuter efter oss.
Svaga virriga vindar följde utmed kusten norrut. Vaknade ett tag av att jag hörde att besättningen höll på att förbereda spinnakerhissning. Tittade ut och tyckte att vinden verkade för ostadig och svag och stoppade manövern. Några minuter senare kom vinden från andra sidan! Ingenting i varje fall för länsspinnun, som man hade planerat att hissa. Den är bra endast på läns!
Så kom det friskare vind i mot och det blev dags för försegelbyte. Det var naturligt att hissa det nya seglet i lovart och så började vi också, trots att någon påpekade att vi gick åt fel håll. Jag, som just kommit ut, tyckte att bytet går ju så snabbt att det inte spelar någon roll. Det tog lång tid! Fallet föll för om förstaget och fastnade i det dragande seglets latta när vi skulle hissa. Om jag inte kommer fel ihåg så avbröts manövern och vi slog till rätt hals. Brist på träning grabbar!
Vinden mojnade och lättvindsfocken var åter rätt segel.
Vägvalet vägdes av och ann. Mellan Karlsöarna eller innanför dem båda? Jag beslöt till slut att ta det senare alternativet.
Långt förbi Lilla Karlsön blev det dags för slörspinnakern. Lite senare började det dyka upp lanternor bakifrån och bland dem var Valpuri! Igen fast oss!
Vid ”hörnet” bakom vilket Visby dyker upp blev det igen totalt bleke. Ute tillhavs fanns massor med båtar. Ingen vid Visby! Var våra konkurrenter där? Nå vi anade inte att dom rundat här c 2,5h efter att vi rundat vid Hoburgen och var nu nära Alma!
Till slut började det blåsa från den höga gotländska kusten. En båt kände tydligen till ”Hogland effekten” och gick inåt och drog iväg med god fart. En annan följde med och så småningom vi och några andra. Det blåste mycket bättre nära stranden! Så dog vinden åter nästan helt ut när vi närmade oss Visby.
Vid Visby låg vi sedan 20e, vilket var sista plats efter att en bakom oss avbröt vid Hoburgen. Vi låg 12h 50m 09s (!!!) efter ledande Elixir i korrigerad tid! Valpuri var 17e, endast 8 minuter efter oss i seglad tid. Glide-X låg 19e, men 1h10m före oss i korrigerad tid! Vid Hoburgen hade dom varit 16e 1h20m före oss i korrigerad tid.
Målsättningen blev att klå Glide-X (X-332an från Hangö–Sandhamn) och dom lär ha haft som enda målsättning att klå oss. Att vinna över Valpuri var ju också en tyst förhoppning, men alls inte realistiskt. (3:45 i korr tid!)
Mot slutet av sträckan till Alma utlovades frisk kryss och det fick vi. Fast jag körde försiktigt i mörkret p.g.a. att jag var lite osäker på stagningen, gick vi bra. Vi slutade som 16e efter att sammanlagt 4 avbrutit, men vi hade Jasmiina (1m 03s efter!) och Glide-X (hela1h 06m) bakom oss i protokollet! Valpuri var en placering före oss, med god marginal.
Om någon frågar hur det gick i GR, svarar en del av oss ”vilket GR”!?
Jag frågade besättningen om vi skall göra om detta nästa år och då svarade någon "Aldrig i livet"!
Men inte kan man ju avsluta karriären på detta sätt?
Några förklaringar till nederlaget har väl skymtat fram i texten ovan? En sak som kan ha inverkat är att vi var 6 man och 80kg + utrustning tyngre än någonsin förut och nu var det ju mycket lätt väder och mest undanvind eller slör.
Så vet jag inte hur man skall ställa sig till att vi hade otroligt roligt under hela tävlingen. Ingen medger att det skulle ha inverkat på skärpan, men ändå...
Så hade jag så bra besättning att jag sov sällsynt mycket och styrde betydligt mindre än vanligt och ändå gick det dåligt!
Klas styr i gryningen på väg mot Hoburgen! Senare, när han bjöd på kaffe och Domino, framgick det att han fyllde 30 den dagen!
Hade gärna bjudit honom på världshuset, men som vanligt hade besättningen brådis bort! Nå han hann ju få ett par glas chmppis som Eurocard bjöd oss på!
Janne och jag hade tänkt stanna över natten, men efter prisutdelningen beslöt jag att starta. Vi ombads att ta hand om Lexus skörd, för andra placeringen i stora klassen och GR totalt.I Hangö var vi på söndag eftermiddag!
HANGÖ SANDHAMN (Janne, Jan, Klas, Pata)
En längt utdtragen historia. Glide-X fick fast oss flere gånger p.g.a. bleken och skiftande vindar och en gång tackvare en taktisk miss av mej. Men vi drog varje gång ifrån igen och när vi rundade vid Alma och gick mot mål med god fart (inte en krusning syntes på vattnet!) kunde vi just och just skymta dem i diset långt bakom. Dom hade ännu läns till märket i minimal vind. Vår första seger denna säsong i ORC var ett faktum: Kanske vi här fick ut vår tur för en lång tid framåt? I varje fall hade vi ingen lycka i GR!
VOLVO HOGLAND RACE (Frida, Janne, Jonte, Klas)
EN FARS UTAN LIKE!
Muntligt tillstånd att runda Hogland ficks 10 min innan ändring av banan måste sättas på anslagstavlan!
När en del båtar redan var på startområdet kom besked från gränsbevakningen att dom inte vågar låta oss fara in på ryskt vatten!
Viktiga instanser i Ryssland kände inte till tävlingen! Anhållan om tillstånd hade vi lämnat in i mycket god tid.
Tävlingschefen hade redan på dagen sagt att reservbanorna skulle tas i bruk och vi inte skulle vänta på ryssarnas besked! Men tyvärr gjordes inre så!
Starterna fick uppskjutas en timme och nytt skepparmöte hölls. Där delade man ut en reservbana! Den skiljde sig från standardbanan endas så att länken runt Hogland lämnades bort och i stället gjordes en länk öster- och norrut till en boj öster om Kaunissaari. En tråkig bana, men den verkade gå snabbt i utlovade vindar och det passade mej utmärkt. Jag ställer ju upp i denna tävling endast på grund av rankingen och var trött, frusen och föga intresserad eller motiverad att ens starta!
Skepparmötet avslutades och på förslag av någon okänd seglare utropades ett rungande trefaldigt EI åt ”Putins” gasledning! Det talades också om att helt avstå från den ryska länken! I det var också några i arrangörkommitteen inblandade! Äntligen säger Amiralen! Esterna tar säkert med glädje emot oss på sina vatten!
Den som skötte tiden på startfartyget måste gräma sej gruvligt när han såg vad han fick till stånd genom att ta 1 minut miste på klockan! Vi var väl dom enda som vid den fört itidiga 1 minutssignalen fattade att starten faktiskt skulle gå 1 minut för tidigt. Vi såg på flaggorna och startade efter dem. Fr. h. Astraia, Tarantella, Minnamari...
Inte var allt heller på denna båt som det skall vara! Här går Melges 32an, med sina 8 man(!) förbi för andra gången efter att vi gick förbi dem på kryssen! Också Ilmarinen tog vi in på, så vi hade väl allt i skick just då?
Vi tog ett litet glas för att skåla för alla tiders sämsta Hogland resultat och det faktum att Amiralen hoppas han äntligen skall ha förstånd att sluta segla denna tävling! Det beslutet har ingenting att göra med Olof Rytövaaras hälsning till mej, via en av mina gastar! Ungefär: "Kan han inte pensionera sej så man slipper se honom i dessa samanhang"! Jag tror det är många som önskar att han skulle göra det samma!
Blir det en ny bana (som helst inte går på ryska vatten) så är det en annan sak!
Jontes bil I Gäddvik ansåg att det var bara 3 grader (varmt), medan min i Amiralshamnen sade 1 grad! Undra på att man frös!
DEN VERKLIGA PRESTATIONEN I ÅRETS VOLVO HOGLAND RACE stod nog Tarantella för! (Inte en stor IRC båt, som VSSR-org.kommittens pressman anser! Den var först i mål, men bland dom sista i sin klass.) Tarantella ledde visserligen i korrigerad tid vid Kotka port på hemvägen, men lite senare blev dom och dom andra nära dem i bleke, sedan vred vinden imot och dom var nog en god bit över en timme efter oss, som inte mera såg Ilmarinen framför oss!
Tarantella rapporterade sedan vid Gråskärsbådan när vi ännu hade 5 Nm kvar(!) och kom som första båt i mål och överlägsen segrare (Pokalen i Leifs hand)! Den prestatrionen värderar åtminstone jag MYCKET högre än någon båt som kommer först av alla i mål och sedan blir långt nere i ptislistan!
VAD ÄR DET FÖR EN GOD PRESTATION? Ok, man har haft råd och intresse att skaffa sej en snabb båt, men har man seglat den så dåligt eller mäter de in i (IRC) så dåligt att den inte klarar respiten?
WB SAILS ROUND THE BUOYS (Janne, Niku och Basti)
Lätta vindar och solsken lovades och det fick vi! Men vindarna kunde ha varit lite jämnare, åtminstone till styrkan!
Första starten lyckades hyfsat för oss och vi gick också hyfsat på det första, långa styrbordsslaget. Men när vi slog till babord som första båt i klassen,
tappade vi c 1 knop i fart och det fick vi lida med slaget till slut. Vad det berodde på kom vi inte underfund. Båtar nära oss (t.ex. Alexia bakom i lä) och lite längre ifrån oss (Tarantella, Nauti n´Olla) gick förbi och vi förlorade massor.
Slutresultatet blev att vi var tvåa i mål efter Astraia. I korrigerad tid blev också Merinna före oss (8s).
I andra starten favoriserades startfartygets ända av linjen klart och vi beslöt att komma med fart just efter gruppen vid fartyget. Men det blev ingen grupp där utan vi rymdes fint och fick en bra start.
Till sista länsen rundade vi som första, och gippade genast, men Astraia gick c 100m längre N-ut och tog ett privat vindbälte och gick förbi i lä. Alexia (X-332) följde ungefär efter Astraia och tog fast oss, men när dom gjort det bara c ½ Nm före målet var vi i samma vind och lyckades dra ifrån så mycket att vi vann dem med 19 s i seglad tid och 4 s i korrigerad tid!
I tredje starten var linjen likadan och vi beslöt att köra med samma taktik, men nu försenade jag oss ordentligt från planen och kunde bara konstatera att klubbkompisen Ebnegea lyckades bra vid startfartyget och gjorde sedan som jag hade tänkt! Slog till babord och gick ut mot S. Dit slog också Tarantella som försenat sej ännu mera än vi. Själv ångrade jag mej och beslöt att följa Astraia. Snart såg vi att Tempon och Swanen hade fastnat i ett område med ännu svagare vindar. På kryssen fick Merinna upp ett ansenligt försprång och också Nauti n´Olla och Astraia höll undan för oss, men länsen slutade med att vi rundade just efter Astraia, som rödjde plats åt oss så vi rymdes mellan märket och 332an, som sedan slog och föll ner i protokollet. Vi följde Merinna medan Astraia slog. När vi sedan möttes var vi före dem, men Merinna framför oss drog sakta ifrån.
Länsen mot mål blev en jakt på Merinna. Hopplöst läge först, men sedan tog vi märkbart in på dem och dom började skära mera. Så gippade dom och vi gick för om. En x-99a gjorde lika och det såg ut som vi skulle bli tvungna att veja för dem. Frågade om vi får gå för om, för jag ville dit. Svaret blev NEJ. Svarade att då gipar vi på er! Dom ändrade sej och lät oss gå!
Sedan gick vi suveränt sista biten mot mål och tog line honors, men Merinna vann med 1:08:15 före våra 1:09.19 och Astraias 1:11:08!
Vi gjorde enligt egen mening inga större misstag och manövrerna gick nästan 100%-igt. Vi är alltså nöjda, trots att vi inte vann tävlingen! Det som inte fungerade var lattan för häckstaget, men dit kommer jag inte ensam. Lite saknade jag nog ett par händer till, närmast just för storen!
Ett ibland förekommande otyg är att endel stora båtar struntar blankt i de minsta båtarna i t.ex. rundningar. Så också nu! Min besättning såg ett fall och seglingsnämnden ett annat denna gång. Man borde ta till röda flaggan!
Vi blev 2a totalt efter Astraia. Merinna var 3a före Alexia och Ebnegea och Tarantella.
ORCi 1 behärskades som vanligt av Jani Lehtis Lexus, före Luna och Two Fast (med 2 skeppare vilket ju inte är möjligt!)
ORCi 2 tog Anders Nordström i Xanta Maria, före Stella och Sirocco.
PROSAILOR ORC RACE (Frida, Jan och Jonte)
Om lördagens start var en total katastrof, så var söndagens nästan perfekt. Kunde ha startat i lä om Valpuri, utan problem, men när jag såg att dom inte mera skulle hinna stänga porten vid yttre märket valde jag att starta där. Infernon var aningen före över linjen, men vi gick snabbt förbi.
Ca 50 m bakom oss kom sedan X-332an Nauti n´ olla och nu var det betydligt bättre fart på den båten jämfört med lördagen. Klart bakom dem kom sedan Meinna. 323an hängde med hela vägen till första rundningen. Kanske tog dom t.o.m. lite in. Vi hissade slörspinnakern och i den manövern drog vi aningen ifrån, men dom hängde bra med. Merinna var klart bakom, men troligen för nära i respit. Också Valpuri var obehagligt nära?
Så blev det nästan platt läns och jag var orolig för att vi skulle gå sämre jämfört med konkurrenterna. Inte drog vi heller ifrån, innan Xn började skära en aning (jag vet att länsspinnakern är snabbare på läns, men ett byte hade också kostat distans). När nästa bog, som hade vinden aningen från styrbords sida, börjat hade vi dragit en aning ifrån. Vid rundningen av Rönnkobben kunde vi ur den eminenta individuella respittabellen vi fått med orderbrevet ganska exakt läsa läget., men om det var Merinna eller Valpuri som ledde då kommer jag inte mera ihåg. Vi passerade Ådholmen på lä sida. Där blev Xn kanske igen lite till. Genast vid rundningen till kryssen tog jag ut så mycket höjd jag vågade för att spara stagvändningar vid prickporten. Det lyckades med god marginal, men 332an klarade inte porten och lär dessutom ha gjort en dålig stagvändning med skotet runt spi.bommen, så vårt försprång ökade ytterligare.
Vinden vred sakta mera mot S, så vi hissade spinnakern först vid Trutkobben. Denna gång länsblåsan. När vi rundade vid Rönnkobben andra gången missade jag möjligheten att fortsätta med spinnakern genom att kommendera upp focken innan jag insåg möjligheten att man kunde ha gått med blåsan åtminstone ett stycke. Fast med lite för låg kurs. Nu kunde konkurrenterna gå med spinnaker genom hela sundet. Men endast Nauti n´ Olla hängde någorlunda med, men var inte tillräckligt nära.
Vinden vred hela tiden mera mot väst och vi kunde gå med något löst skotade segel med kurs S om Melkö, men den avtog hela tiden. Samtidigt blev konkurrenterna efter och vi ledde stort. Endast Nauti n’ Olla hotad när dom fick en privat vind, som dock inte lyfte dem över Melkö. Trots stagvändningar var dom avståndsmässigt rätt nära, men inte för nära i tid. Samtidigt hade Merinna och dom andra blivit så mycket att man inte kunde känna igen dem, tills dom började komma med betydligt bättre fart och bättre höjd. Vi fick den vinden så småningom, medan 332an blev stående vid Melkö.
Vid sista rundningen mot mål lät vi bli att hissa spinnakern. Dels för att sista 2an tagit ner och dels för att vinden vred något emot. Merinna kunde hissa blåsan redan före rundningen (efter protester från besättningen vann skepparens åsikt!) och fortsatte sedan med den uppe. I det skedet ledde Elan 31an någon minut över oss. Tillslut ansåg också jag att vi kunde hissa och det lyckades efter diverse problem med en hake som gick i enkla beståndsdelar i fördäckarens händer. För övrigt den andra haken som strejkade i detta race!
Några små vindpustar och några bleken senare gick vi i mål, men Merinna drev i väskan alldeles för tidigt och vi fick nöja oss med andra plats.
Att 3orna inte klarade sej i totalen kan helt tillskrivas den döende vinden som började redan vid Rönnkobben och inte ens vridet mot S hjälpte.
Ett litet smil orkar besttningen ännu prestera efter en lång, tung dag på sjön. Turen ger och oturen tar, var väl dagens saldo! Fr.h, Jonte, Frida och Jan.