KARVALAKKI
Frida, Janne, Niku

Gråhara hade 12 m/s klockan 8, men mera hade lovats. När starten gick kommer jag inte ihåg hur mycket det blåste, men full stor och den nya stora D4 focken var ganska lagom segelyta.

Startlinjen var rätt sned och fartygsändan var klart fördelaktigast. Strävade till att starta lite i lä om de "hetaste", men det var trångt när alla insåg i vilken ända man skulle starta och jag kom inte dit jag ville. Vi hamnade, något försenade, tätt vid begränsningsbojen och rakt bakom storfavoriten Charlotta (FE 83). I den ordningen rundade vi också efter en Albin Express och halvtonnaren Crescendo.

Vi var snabbt klara att hissa spinnakern, men på Charlotta hade dom problem och en "apa" gjorde ett snabbesök i masten. Var skall vi hitta ett sådant "djur"? Visserligen är det länge sedan vi skulle ha behövt en dylik... Litet senare hissades vår topplift i vädret, men Niku fick tag i den genom att bara stiga på bommen. Rädd för att bli luffad vågade jag inte ge order att hissa innan vi var förbi dem.

Då hörde vi ett brak och kunde, snett framför i lovart, se hur Crescendos mast kom ner!

På vägen ut till Trutkobben hade vi till en början problem att skaka av oss några Albin Expresser och Charlotta, med sitt nya ca 2 kvm större storsegel, gick t.o.m. förbi oss ett tag. Nå, detta berodde nog mest på att alla andra lovade upp och gick genom ett annat hål mellan kobbarna. Vi hade sedan högre kurs till märket och ordningen återställdes förutom mot FE 83an.

Vid rundningen av Trutkobben var "småttingen" lite senare med nedtagningen (lätt när man har så litet segel) och vågade klämma in sej mellan oss och stranden och det var nära att sluta illa. Vi hade storen för tidigt inskotad och storskotaren började hjälpa fockskotaren. Vi fick en broach, som vi lyckligtvis snabbt fick under kontroll. Men det hade blivit ett intressant protestfall om så inte hade skett? Hur vet man varifrån 2 båtlängder räknas och är det inte fel att en mindre båt kan gå närmare märket?

Så följde en sträckbog till Rysskär där Charlotta äntligen började bli och vi fick runda till länsen med en ledning på kanske 2 minuter. Några större båtar, som startat 10 minuter före oss, var redan fastseglade och efter att ha länsat en stund körde vi fast en 40-fotare som kämpade med att få upp spinnakern. Vi hamnade i lä om dem, kanske för att jag räknat med att dom skulle få igång båten lite snabbare. Beslöt att gippa storen, men hålla spinnakerbommen kvar, och segla så en stund. Det har vi gjort framgångsrikt många gånger. Vi glömde dock att ge ut i suggan och spinnakerbomen i kolfiber gick av. Nå vi har ju en annan, så det var bara att byta, men länge gick vi inte med spinnaker. De flesta hade redan tagit ner sin och Charlotta, som vi skulle vinna med ca 4 minuter i timmen, var bara några hundra meter bakom oss, så det var ingen mening att riskera mera grejor.

Charlotta fortsatte dock med sin blåsa uppe och tog kraftigt in på oss, tills dom gjorde en häftig broach (se foto!).

När vi närmade oss Sitin tog vi bort spinnakerbommen och gjorde dumheten att släppa focken för om staget med den följden att den virade sej runt förstaget. Uppskattningsvis 10 minuter senare hade vi fåt ner den, skurit av profilbandet (det hade kommit ut ur profilen vid översta lattan) och fått upp hårdvindsfocken. Så tog vi in ett rev och kunde äntligen påbörja jakten på konkurrenterna. H-staren Aquila och en Albin Express var ikapp oss och av någon orsak fick jag inte fart på båten i den lite jobbiga sjögongen. Det gick väl 5-10 minuter innan trimmet hittades.

Så missade vi nästa märke med en båtlängd och fick göra två helt onödiga stagvändningar. Eftersom vinden skulle vrida med ville jag gå västerut, så fort som möjligt. Det skulle dessutom ha den fördelen att man kunde slå i sjölä av Hundören, som skulle rundas.

Långt hann vi inte gå västerut innan vi fick slå igen för Viking Rosella. Också om den stora röda hade velat veja för oss hade det varit omöjligt. Förom skulle de inte ha hunnit och bakom oss kom flere båtar. Igen en onödig stagvändning! Fighting spiriten var inte i topp!

Så började vi ta in på en båt framför. Charlotta skämtade jag, men det gav lite extra energi och snart såg vi att det var "småttingen" och vid Rysskär var vi fast dem. Läns till Trutkobben, utan spinnaker, och jag såg inte att Harald hade vinkat åt oss att gå om i lä och var inte förberedd på hans luffning. De facto fattade jag inte genast vad han höll på med, så oväntat kom hans manöver. Inte väntar man sej att bli luffad i närmare 20 m/s av en båt som leder så mycket att den nästan kunnat backa i mål... Det var nära att han hade träffat oss.

På de dryga 3 sjömilen som vi kryssade till målet lämnade vi sedan Charlotta 5 minuter. Det räckte givetvis ingenstans i protokollet, men vi hoppades på en tredje plats. Albin Expressen som vi sett vid Hundören, alldeles för nära oss, hade dock tydligen "blåst bort" i de hårda pustarna på slutrakan, för i resultaten var vi tvåa, 200 sekunder före Subway (Maxi Magic). Det kändes som en seger, efter allt elände!

Stora klassen vanns av Estniska Fanatic (Guy 355, med LYS 1.21?!, också snabbast totalt) före Olof Rytövaara i Lapland Hotels och Alfa Romeo, som givetvis var överlägset först i mål. Fjärde var Laura (Facil 355 XO, LYS 1,22!).

Det där med "kröning av den okrönta seglarkungen" eller vad det nu var, höjde ju dessutom på stämningen under kvällen på Blue Peter. (Team Peto Jr! Kiitokset teille siitä!).

RWYC
Frida, Giggen och Janne

Endast 6 anmälda av vilka en inte kom till starten och en avbröt p.g.a. brott mot kappseglingsreglerna.

Frisk vind hade lovats och det var det före starten, men när vi sköts iväg hade det mojnat betydligt och slören till Melkö var inget större problem, men så ökade det när det var dags att börja kryssa mot Kytö.

Lilabe, Falco och Merinna rundade givetvis klart före oss, men däremot var Marietta just bakom oss. Dom var bara tre ombord. Vinden ökade och vi tog först ett rev men ganska snart ett rev till och med D4 focken hade vi en suverän fart i förhållande till konkurrenterna. När vi och alla andra revat (utom Merinna?) hade vi passerat alla klart och började dra ifrån. Bättre gastarbete, trots en miss vid intagandet av andra revet! Vid Rysskär hade vi ett skapligt försprång, men så gjorde jag en taktisk miss. Sikten var eländig och vi såg inte Kytö utan gick allt för långt ut mot Hundören. När vinden dessutom vred mot S visade det sej att vi gått alldeles för långt S-ut och vi fick slöra länge mot Kytö Käringen, tills vinden vred imot igen. Merinna var före oss och Lilebi var ganska jämnt med oss. Men vinden skiftade ännu några gånger och var ojämn till styrkan och vi lyckades tydligen bättre än konkurrenterna och rundade Rödakon i överlägsen ledning och brydde oss inte om att hissa spinnakern före det mojnade igen och konkurrenterna tog initiativet.

Vi vann tävlingen med 1:28 i seglad tid före Merinna (LYS 1,16) och 3:40 i korrigerad tid. Marietta blev trea.

Följde prisutdelningen med soppa, kaffe och öl som arrangörerna åter stod för. Suverän service! Bara det tycker man skulle räcka till för att locka deltagare! Lagpriset RWYC kikaren tillföll åter en gång ESF.

SAARISTOPURJEHDUS, HSK
Pensionär Giggen

Lätta vindar började det igen med, liksom i föregående dags Henri Lloyd och det var spinnakerkör ända ut till Flathällsgrundet. Vi skötte oss som duktiga pojkar ända till Gråhara där Marietta skar akter om oss, medan Merianna just hade gått förbi. Ilona och X-Zoom kämpade om första platsen i fältet. Vi tappade dock lite på den sista biten av länsen.

Efter Flathällsgrundet var det förs sträckbog mot Rysäkivi, men snart vred det imot och vi tappade därmed ytterligare till båtarna framför oss och före Rysäkivi hade vi blivit ordentligt efter. Lite efter Rysskär blev det sedan totalt stopp så att vi fick fast samtliga framförvarande och båtarna bakom oss kom ifatt oss. Så med lägsta mätetalen låg Marietta och vi i ledningen. Man väntade sej västlig vind, men ett stycke i NO blåste det kraftigt från O-NO och hade den kommit skulle vi ha lägat bäst till. Nu hittade Marietta en obetydlig sydlig vind och försvann i ensamt majestät efter Ilona. Dom fick ett så långt försprång att vi inte kunde urskilja dem ordentligt när de passerat Kytö Käringen.

Marietta vann tillslut med 24 minuter i korrigerad tid före Ilona (X-382). Merinna var trea före oss (-27 minuter).

Lilla klassen vanns av Lill-Freya, som givetvis hade bästa tiden overall. Tvåa blev Prisca före Vind Ungen.

VERITAS PENTALA RACE 55 Nm
Pensionär Giggen, "100 kg"

Den nya focken (Doyle D4) skulle få egna skotskenor i början av säsongen. Dom kom dit slutligt på fredag kväll före starten till ovannämnda tävling, dit vi anmälde oss med enbart fock och spinnaker. Detta för att tvinga oss att testa focken i väder som väder. Dessutom var vi ju bara två ombord.

Starten gick i lätt kryss och 20 minuter senare gick den första båten, Dehler 33 Ramdata, förbi oss! Bild!? Ca 3 Nm efter starten gick Marietta (Inferno 31) förbi och så småningom en båt med LYS 1,31! OK, så bra är inte D4 focken! Detta visar bara vad man kan göra med att hålla ögonen öppna och kolla var det blåser! Men inte hade detta lyckats med en dålig/för liten fock!

Seglingen blev en verklig långkörare och tyvärr blev den kryssbetonad och vi tappade snabbt kontakten med Marietta och när vi i vissa skeden tog kraftigt in på den for dom igen iväg. Det avgörande för deras fruktansvärt överlägsna seger föll vid Vormö, där dom var ofina nog att lämna pensionärerna i totalt bleke. När dom rundade vid Träskön kunde vi endast identifiera deras spinnaker med kikare!

Men Marietta går otroligt bra i lätt väder med sina gamla segel (Doyle!). Efter 20h18min, kanske 10 min sömn per man, tog vi tog en hedersam andra plats.

VERITAS PENTALA RACE 24 Nm
Pensioner Giggen, "100 kg"

Söndag morgon 9:30 var vi i hamnen igen och slängde ut också spinnakrarna. Nu skulle vi inte stressa på den omväxlande banan. Ännu när ¼ del av andra varvet var avverkat låg vi knappt efter ledande båt i korrigerad tid. Så missade jag taktiken! Vinden som pendlat mellan ca O och SSO, med klar tendens mot S förväntade jag att skulle fortsätta mot S och gick följaktligen mot S på kryssen. Men gudarna bestämde att den skulle vrida ca 20 grader mot O just då. En halv timme efter att vi rundat vred den sedan kraftigt mot S! Spelet var förlorat! Enda ljuspunkten var att Lill-Freya (First 24) som hotat segla om oss hade15 minuter sämre seglad tid än vi vid rundningen vid Kytö och Vindungen (LYS 1,14 med spi), som rundat några hundra meter före oss till slutlänsen seglades fast (med spirad fock i svag vind!), men kom nog sedan i mål lite före oss. Var helt säker på att vi blev sista i vår klass, tills resultaten kom med oss åter på andra plats.

Gasten tilldelades sedan på prisutdelningen ett extra stop för att han "orkat med mej" hela veckoslutet. Pensionärerna orkade segla båda seglingarna. Det gjorde inte alla andra anmälda, som säkert fått sova en del i nattseglingen!