SÄSONG 2005 – DEN 52a – ORDNINGEN ÅTERSTÄLLD - KNAPPT

Stora problem med roderbeslaget före sjösättningen höll på att försena hela säsongsstarten. Problemet är troligen att jag kör för mycket med motor och med för höga varv (för rodret)? Propellervirvlarna skakar kraftigt rodret och får tillslut beslagets bultar att gå av. Problemet kan antagligen åtgärdas enligt ett tips från varvet. Kanske den något för stora propellern också inverkar? Andra 32or har inte detta problem!

IMS
Suunto Cup inledde säsongen och jag var mycket pessimistisk vad gäller chanserna i `rank`ingen. Nykomlingen Charlottas (Finn Express 83) GPH-tal verkade hopplöst, speciellt när man vet hur bra båten seglas. Under den inledande seglingen, som gick i mellanvind, blev minstingen dock så långt efter att vi hade svårt att urskilja den när vi försökte tidsdifferansen. Tiden var på vår sida, över 30 minuter, vilket var vad de skulle vara efter oss i mål. Läget såg alltså bra ut. Men så började vinden vrida vid Melkö, till vår fördel mot ledande Juanita och till Charlottas fördel jämfört med alla.

På Juanita var dom ouppmärksamma och gjorde dessutom en annan taktisk tabbe så vi tackade och gick förbi och tog ”line honors”. Charlotta fick ytterligare fördel när vinden på slutet ökade kraftigt och tog en klar seger, inklusive totalen. Amiralen var dock inte mera lika pessimistisk och kunde ta motgången som en man.

I WB banseglingen var ju Charlotta som väntat som fisken i vattnet och trots trög början vann dom med serien 6, 2, 1 över oss (1, 5, 4). En superstart för babord bäddade för vår seger i den första starten, trots svag, men ojämn vind. Vi fick segla helt fritt och tog tillslut t.o.m. line honors!

I de följande starterna gick det mesta snett och vi fick hela tiden båtar på oss.

Volvo Hogland Race (Janne, Glurpen, Jonte) fick en bedrövlig inledning innan starten. Vaknade på morgonen med stegring och tydliga flunsa symptom och så kom det dessutom återbud från en gast! Som det inte skulle ha räckt med den stressen och tröttheten som redan rådde i kroppen. Så upptäckte jag dessutom ett fel i mätebrevet, som måste korrigeras...

Är helt övertygad om att jag inte hade orkat kämpa seglingen igenom lika bra utan den e-post jag fick från Kina på eftermiddagen och tillskriver med tacksamhet segern till Si, båtens gudmor!

Själva seglingen startade sedan betydligt bättre. Det var ett nöje att som klassens ”långsammaste” båt länge leda hela fältet på kryss i den svaga vinden! Minnamari fick fast oss först efter en timme och Tarantella dröjde hela två timmar! Det var kryss hela vägen till Kotka port och där var vi först 15:22 och ledde före Tarantella med 1:37. På den sträckan satt jag säkert personligt rekord i frivakt. Nästan från Kalbåda grund till nära Kotka port!

Skepparens såsande med spinnakervalet mm vid Hoglands sydspets kostade oss nära 0,5 Nm, om man jämför med hur mycket vi förlorade åt Juanita och det resulterade i att Tarantella ledde med 1:24 före oss på hemvägen. Slutspurten från Hramtsow till målet skedde sedan i ökande vind som före Gråskärsbåden blev frisk och obehagligt platt läns i mörkret. Samma problem hade vi på sträckan mot Kytö och fick spinnakern runt förstaget i en gip så illa att vi fick ta ner blåsan halvvägs. När jag sedan ännu gjorde det felaktiga beslutet att försöka gå med spinnaker in till målet, med den påföljden att lovarts skot gick av, hade man nog inga hopp om att vinna seglingen.

Vår 6e seger i denna tävling var dock ett faktum med nästan 14 minuters marginal till Tarantella! Kanske en av mina mest välkomna segrar, när man beaktar början av säsongen och förutsättningarna på morgonen före starten.

Hangö-Sandhamn (Jonte, Glurpen) var ju på vägen till Gotland Runt. Vi förlorade med 5(!) sekunder åt Minnamari. Lite större besättning i fortsättning satt jag på julklappslistan!

Gullkronakappseglingen (Jonte, Kalle) I dom vattnen trivs jag visst!? Åter en totalseger, med decimerad besättning! Eller kanske just därför? Det var inte mycket man behövde besättningsvikten denna gång och på läns är det ju ett faktum att lätt besättning är en fördel, om man klarar manövrerna och orkar 107 Nm.

OW (Claes, Janne, Frida/Si, Niku). Vad gör man när en kinesisk flicka som aldrig har seglat tidigare kommer på besök mycket senare än ursprungligen planerat och är på plats när FM går. Inte kan man ju gärna lämna henne ensam hemma hela tiden. Efter moget övervägande beslöts dock att Frida seglar långa köret och Meja resten. Ett förnuftigt beslut skulle det visa sej och lösningen hade också den fördelen att den uttröttade Amiralen hade en lunch väntande hemma efter långa seglingen. En lyx som inte upplevts på länge!
Långa banan blev rätt lyckad, men den långa kryssen längs estniska kusten i frisk vind blev påfrestande och jag hade åter problem att se instrumenten i stänk och regn. ”Perstuntuma” fick duga! Segern kändes som en god belöning för den tuffa uppgiften. Segern i den första banseglingen där vi slog Charlotta med ”bara” 15 sekunder lär harma Harald. Till det kan jag bara säga att marginalen var rätt stor! Har en gång blivit 4a i OW där vi tog stryk i en bansegling med endast någon sekund och i korta seglingen tappade vi också en placering med en handfull sekunder. Vi förlorade då silvret med 0,75p, vill jag minnas!

Finland har nu en kinesisk finsk mästare! Någon medalj ville flickan dock inte ha!

SJUK REGEL!
Någonting är ju fel med IMS regeln, när man kan bli Finsk Mästare med en, av fem besättnings-medlemmar, som ingenting vet om segling! På större båtar kan dom ju ha 2-3 personer vars enda uppgift är att sitta på rätt ställe! Inte underligt om det är ont om besättning? Men om jag förstått rätt kommer regeln redan 2006 i någon mån inverka på detta problem. Göra styvare båtar mera lönsamma! Det var på tiden!

NJKs skärgårdssegling (Frida, Niku, Meja, Jonte) gick ju i mycket varierande och rätt svaga vindar. Vår superba start korrigerade vindförhållandena ganska snart, men till slut vann vi med 53s före Tarantella. Charlotta hängde mer än väl (bakifrån kommande vind) med ända till Kajholmen, men blev sedan ganska snabbt mycket efter och trots att vinden vred med före Mjölö (åtminstone för oss) blev dom för mycket efter och blev endast 5a. Jag har senare blivit kritiserad för att riskera `rank`ingsegern genom att ta med gudmor i denna segling. Hon låg nämligen och sov en stor del av seglingen. Mitt försvar var att jag ofta skulle önska att man kunde kommendera 1-2 i besättningen under däck och sova! Men det går väl inte försej annat än på långa tävlingar? Dessutom ställde hon upp som sällskap under transporten till Amiralshamnen när alla andra for skyndsamt hem, som vanligt...

Henri Lloyd började med ett långt bleke. Detta var inte första gången, så man undrar när de skall flytta starten till lite senare? Resultaträkningen fungerar inte i sådana förhållanden! Charlotta vann med ca 11 minuter före Tarantella och 20 minuter före oss på den ca 30 Nm långa banan!
Trots vår tredje placering var `rank`ingsegern i praktiken vår, trots att Syysseilaus med högre koefficient återstod. Med 7 deltagande båtar behövde vi inte ställa upp och bra var det för min son Martin gifte sej kvällen före.
Hade vi ställt upp skulle det ha gett 1 aktivitetspoäng och med en 3e plats (realistiskt? I krabbis brukar vinna!) skulle vi ha strukit Suunto Cup och ökat poänskörden med ytterligare 0,75p. Men det är ju betydelselöst!
Båtens 9e IMS `rank`ingseger var ett faktum!

ÅRETS LYSLEKAR
Av `rank`ingtävlingarna seglades båda Veritas Pentala Race och HSKs höst segling på tuman hand med Giggen. Rysäkarin Rysäys seglades utan spinnaker och med fock och enbart Meja som sällskap! Trots det tror jag att vi ledde serien rätt länge. Det var visst först i HSKs totala bleke ca halvvägs som vi tappade kontakten med ledningen. I RWYC var vi dock flere ombord och i den friska vinden tog vi en klar seger, som hade varit förkrossande om jag inte på kryssen, med dålig sikt, hade gjort en mycket stor taktisk miss. Tredje platsen i totalen av serien är dock ingen fjäder i hatten. Det var bara tre som stälde upp lite mera. KRIS I SERIEN!

I Karvalakki visade vi igen hur bra båten går på kryss i hård vind. Men vi bröt först spinnakerbommen och senare trasslades focken runt förstaget så totalt att den t.o.m. måste skäras lös och därmed kunde vi inte ge segrande Charlotta en match. Vi kom dock först i mål(!) och 2a placeringen kändes som en seger.