Säsongen 2002Början var ju riktigt bra. Inte ens den tvivelaktiga (styrbord/babord) diskningen i WB Round the Buoys tog vi så hårt. Det var lättare att svälja den motgången när vi med en DSQ av tre starter, där ingen räknas bort, blev tvåa!? Vi på Fresco var ju helt överens om att det var endast för att vi inte hade något vittne, som kunde bekräfta att motparten inte behövde hålla undan, som ledde till att vi fick en DSQ. I Finland har man ju den åsikten att det är babords båten som skall bevisa att inte styrbords båten behövde hålla undan. Nu har det dock erfarits att man i Sverige inte har en sådan åsikt. Vilken regel stöder domarna sej på i detta land? Är det inte så att man från babords båten har en bättre överblick av konkurrentens för. Den som såg den andra delseglingen av årets Americas Cups första kryss, där Alingi slog verkligt nära framför Kiwinas båt, utan att få straff, torde fatta att styrbords båten faktiskt är väjningsskyldig omedelbart när den f.d. babordsbåten är på sin nya kurs! (Vårt fall ovan var ganska likt detta, med undantag av att vi slog anigen tidigare och styrbordsbåten fällde ner mot oss, utan att dock ha en chans att träffa oss, varför vi lugnt började förberedde rundningen av märket och har ingen aning om vad konkurrenten sedan gjorde. Vi började alltså med att vinna Suunto Cup, tog andra plats i WB och vann oväntat Hogland, som vi brukar vinna bara vart annat år J, och nu var det inte ett sådant år. Sedan ställde vi inte upp i Hangö-Sandhamn, som hade givit oss 1 aktivitetspoäng i IMS `rank`ingen, men inga andra poäng. Gotland Runt fick ett oväntat bra slutresultat. Efter serien 9, 9, 3, 4, 3, vid de olika rapporteringsställena, var vi 1 vid Almagrundet och vann smått överraskande. Denna gång hade vi lite dålig koll på läget vid de olika rapporteringsställena. Ville inte riskera min bärbara i det besvärliga vädret. Vi spurtade bra igen mot slutet. Jag "beskylldes" för att aldrig ha varit så skärpt förut, som på slutspurten Visby - Målet. Nå kommande sommar skall vi alla vara skärptare än någonsin, hela vägen! Det finns nog lite till att ge! Efter detta bar det nedåt. Sexa i FM, efter en massa fumlande, otur och arrangörs tabbar, inkluderande domarnas. Inte ens FSF:s "klagomur" gjorde rätta beslut! Medaljörerna blev väl tillslut de rätta, men vi borde ha blivit ett pinnhål bättre! Pentala Race gav en 4:e plats och det mest frustrerande i den seglingen var nog att vi inte ens lyckades komma före Albin Expressen Lentävä Kani i mål, i den svaga vinden. Henri Lloyd gick inte bättre. Syysseilaus blev ju sedan en sorglig historia, som var spiken i vår `rank`ingkista. Addera alla dessa tvivelaktigt/onödigt förlorade poäng och vi hade klarat oss riktigt bra. Men utan dem hade vi dock ändå vunnit `rank`ingen om man hade räknat sista seglingen med en vettig banmodell i resultat-räkningen. Dock! Den skörade spinnakern spelar också såtillvida en stor roll i den seglingen att om vi hade lärt oss lite av föregående dags LYS segling (med 35:an), hade vi ju bort förstå att starta men den grön/gula trotjänaren från 1990. Då hade vi behärskat kunna fortsätta när dom andra skörade blåsorna eller hade grymma problem att få ner spinnakrarna. Det kunde t.o.m. ha räckt till en andra plats i tävlingen, vilket hade gjort oss till `rank`ingmästare!? Bittert? Jo, det går nog inte att dölja, ens nu på vintern, trots att man ju borde kunna stå ut med att förlora efter sex raka `rank`ingsegrar i rad. Värre måste det dock kännas för Bimbos besättning, som var finska mästare över 4 månader och degraderades sedan till silverplats. Visserligen borde dom ha varit medvetna om den risken, men ändå... Team "Pontus Sjöfarare" i X-Ray gick ju ett liknande öde till mötes, men dem hade jag personligen upplyst om läget, så fort det blev klart att ansökan om gottgörelse lämnats in. Och jag var övertygad om att ansökan skulle gå igenom. I `rank`ingen lyckades vi ju undvika att vinna genom att lagom mixa 32:an och 35:an. Tillsammans taget hade båtarna tagit en klar seger. Vi jublar dock inte över det. Att vi sedan med sommarvillan skulle gå och ta stryk i Pälsregattan - av en Albin Express(!)- höjer ju inte stämningen i slutet av säsongen. Den andra förlusten i rad i ESF:s onsdagsserie, av en båt med "urgamla" segel (Doyle!), gör ju att man inte hurrar för LYS-regeln. Jubelsäsongen Seglarförbundet har inte i skrivande stund fått ut tävlingskalendern ens på nätet! Skandal! Visserligen finns IMS- och Esbo `rank`ingdatumena i Amiralens dator, men det finns andra tävlingar som bör ingå i jubileumsprogrammet, så vi nöjer oss med att konstatera att jubileumsprogrammet blir i det närmaste identisk med 2002. Målsättningarna är dock att förbättra resultaten !? Båten fick mycket stryk i ovanligt besvärlig sjö mot slutet av transportsträckan till Sandhamn, första kvällen i GR och under transportsträckan till Hangö. Den sistnämnda sträckan slutade med 20 m/s rakt på näsan. Den gamla trotjänaren fick lite sprickbildning kring ankarboxen och förstärks nu inför jubileumssäsongen och förpikens kojer blir samtidigt något bredare. MEN TI HAR GETT GRÖNT LJUS FÖR DEN INLEDANDE JUBILEUMSSÄSONGEN!? Så skepparen går med förtröstan in för sin 50:de säsong !? (se fotot ovan).
|
