20.10.18 per e-post:

Leif: "Vi tar i för fullt nästa år. Unga och lovande grabbar båda två!"
FIN-L: "Just det"! Så konkurrenterna må darra hela vintern och lite till!

NORTH SAILS LYS RANKING 2017 VINNAREN I STORAKLASSEN:
Xilia II, X-34, Leif Nordström, HUS:

Fr. v. Greger Stenström, Peter Nordström, skepparen Leif Nordström, Bror-Erik Hellman och Anders Sjödahl.
Foto FIN-L. (FOTOT FÖRSVANN och HITTADES först 19.10.18 I EN GAMMAL DATOR!)

(7.10) KARVALAKKI AVSLUTADE SÄSSONGEN!?
          NIKU & JOKKE SOMMAREN, SOM ALDRIG RIKTIGT KOM, ÄR FÖRBI!
         2A - ETT ACCEPTABELT RESULTAT I SVÅRA FÖRHÅLLANDEN!
FÖRE STARTEN

Före starten såg vi en masa tomtar och Amiralen kom att tänka på att det är dags att planera flykten till södern undan Julgubben, innan tomtarna blir allt för många och Gubben själv kommer! Foto Amiralen.

START I BLEKE OCH TRÄNGSEL. Foton Kari Wilen.
Små båtarna startade först i svag vind, ungefär från NW, vi 15 min senare i praktiskt taget ingen vind och de största ytterligare 15 minuter senare.
Vi var rätt sena i starten, men drev i riktning mot bojen närmast startfartyget. Dit kom vi kanske 1 minut försenade, medan Shere Khan (J/92 LYS 1.23. Minst i klassen tillsammans med oss), drivit iväg ungefär på skottet. Vi hade två båtar i lovart om oss, som tydligt tänkte tränga sej in mellan bojen och oss, trots min besättnings upprepade rop om att de ej har något där att göra. Den ena gav upp i sista stund!

Men den andra bara kom! Jag tyckte att vår kurs gick c 1 m från bojen, men trots det påstod skepparen att de inte rörde märket. Och rätt hade han tydligen. Också enligt fotografen! Men det rättfärdigar nog inte manövern! Jag har tydligen instinktivt gett plats åt båten? Avståndet i sidled till den var en lång stund 10-20 cm, vilket hindrade mej att ändra kurs åt något håll en lång stund! Kunde inte göra annat än stirra på springan mellan båtarna och försöka styra för att undvika kontakt, fast det nu inte på något sätt var min skyldighet! Har ingen aning om hur vi gick i förhållande till vinden...!
 

Shere Kahn vann sedan med 2:11 före oss. LOW blev trea 3 minuter efter oss. Vinca 4e.

Jag är nog nöjd med vår andra plats. I dessa vindförhållanden kunde det ha gått hur som helst! Fast minn, efterer en medioker säsong, optimistiska förhoppning nog var en fjärde seger i rad idenna tävling!   I ett skede såg det ut som det kunde gå riktigt illa, som det ju gjort i de två tidigare seglingarna i år. Det var först på slutrakan som man kunde hoppas på t.o.m. en 2a plats. Men nästa sommar skall vi nog satsa lite mera på allvar igen! Åtminstone i LYS, men hoppas också på att vi kan vara med i ORC! Det beror först och främst på om serien tilltalar och sedan på om vi får ihop en hyfsad besättning. DETTA   TROTS ATT ÅTER EN TYCKTE ATT JAG KUNDE SLUTA - SÅ ATT ANDRA FÅR EN CHANS!
Tillräckligt många gånger har vi "gett er en chans" i år!!!  :-)

HA EN BRA VINTERDVALA!

EFTERSNACK:
- Ingen orsak att inte ställa upp i framtiden! Ett pris man inte sett på många år och jag aldrig fått, trots åtmintone 7 första pris och ett antal andra prisplaceringar:

- Amiralen är förgrymmad! Hur har jag kunnat slarva såhär? Det kommer inte att hända nästa år!!! Skrovet var bara lite slemmigt (men det är illa nog), men glömde att fråga om kölen, för den var redan spolad när jag kom! Tror dessutom att rodret delvis var spolat! Ser så ut!

 

Senare kom också Henka, efter att varit på HIFKs match!

(30.9) PÄLSREGATTAN - 30 ANMÄLDA!?
         JONTE, NIKU o SEGELSTRÖM.
         IGEN STORSTRYK FÖR FinnFun I SVÅRA VINDAR!?

Jonte och Amiralen startade med FinnFun från Drumsö fredag eftermiddag 14.30. Obetydlig vind, så det blev motorkörning hela vägen. I BSS hamn väntade Steffi och han körde oss in till Borgå för middag. Sedan blev det lite ost och rödvin i båten och därefter relativt tidig läggdags. Åtminstone enligt Amiralens vanor! 

Vi passerade Junnu på vägen till BSS, med motor! Med utlovde lätta vindar och lite kryss såg båten nog lite farligt snabb ut denna gång, med så mycket segelyta!

EN SLAGEN TRYCKS NER I STÖVLARNA!?


På hemvägen, genast efter tävlingen, kom denna bild per e-post med följande text: Terveisiä Caramellilta:
(Den småfräcka teksten tycks ha har försvunnit men jag skall försöka hitta den!) Ungefär: Bilden  tagen när en dam seglar förbi i lä!
Nå det må vara dem unnat! Första gången de (Dehler 33 Cr, LYS 1.23) slog oss i denna tävlng? 11e eller 12e spelar inte så stor roll!?

EFTERSNACK:

(23.9) STORSTRYK I TASOITUSMALJA!?                
          8. IMPPU B; 12. FinnFun, NIKU & AMIRALEN; 13. XELINA   
          MITT SÄMSTA TÄVLINGSRESULTAT PÅ ÅR OCH DAR!?
Orsakerna till detta är säkert många! Två är uppenbara! Vi blev bara två ombord och det var för lite på denna bana med många korta ben! Sedan var det ju inte mycket kryss att tala om! Se bilderna!  BANAN: 7-2-7-2-7-3. Under 6 Nm, varav c 2,8 Nm var i det närmaste sträckbogar och knappa spinnakerbogar! Och ingen riktigt bra kryss! (Lite bättre skulle ha varit 2-7-2-7-2-7! Aningen längre och då skulle vi ha fått en ordentlig kryss till målet, som dessutom inte på samma sätt hade störts av det höga berget!)

 

 

(Här fattas bilder!)   

T.v. Bankartan och t.h. vårt AIS-spår! Av AIS-spåret ser man tydligt att det inte blev någon kryss från 7 till 2 och att kryssen till målet uppe t.h. var mycket dålig. Man kunde ha gått aningen högre i början men då var faran stor att man blivit i lä av det höga berget i öster. Föreddrog därför att gå med fart i början och på full kryss när det vred imot. Men å andra sidan kom Imppu B nog rätt bra närmare berget! Av detta kommer man att tänka att vattenlinjelängden var avgörande!? Men det stämmer ju inte när Folkbåtarna var så överlägsna? Och den enda H-båten var ju bästa "LYS-båt"! En förklaring som vi kommit till är att det väl  blåste bättre när Folkbåtarna gick ut och kanske lite längre? Och kanske fick H-båten av samma vind som Folkbåtarna, för i övrigt kom ju LYS-båtarna nästan i "Längd ordning " i resultaten! Att Xelina förlorade åt oss förklaras nog av några händelser under tävlingens gång. Se nedan!  Vi startade över 25 minuter efter Folkbåtarna och när man såg var de var när vi började tävlingen, var man nog fundersam över hur vi skulle lyckas komma före dem i mål. Och tyckte att Xelina var obehagligt nära oss. Startade bara 46s senare. Vinden var ojämn till riktning och styrka och ibland obehagligt lätt. Men klubbkamraten kom bara obetydligt närmare. Vi skall vara aningen snabbare än de på läns. Men min erfarenhet (en del gurun håller inte med!) säger att en stor besättningsvikt minskar på länsfarten, men nu märktes det inte, trots att de var 7(!) personer ombord mot oss 2! Till råga på allt fick de en kraftig pust just före rundningen och de halverade vårt försprång!

Följde en kryssbog som krävde bara ett kort slag för att nå upp till märket. Så tillbaka med spinnakerslör. Nu var vinden byig och vi tvekade väl en stund innan vi hissade blåsan, medan konkurrenten väl var lite snabbare och när vi var tvungna att ta ner spinnakern i god tid, så gick de förbi oss. Vad som sedan hände dem vet jag inte riktigt, men när vi var klara med nertagningen hade man problem med spinnakerbomen på Xelina. De gick lite för långt och gav oss gott om utrymme att runda innanför/före dem. Detta var ju en lyckospark åt oss! I stället för att tvingas runda efter dem och bli i spillvind, gick det tvärtom. Denna gång kom vi nästan upp märket och Xelina hade blivit ordentligt efter. Men nu var gasten märkbart trött på jäktandet och när hissandet nu inte skulle gå så väldigt snabbt när spinnakern skulle hissas inifrån båten, tvekade jag en stund och då hade vi redan kommit halvvägs på bogen och beslutet blev att inte hissa! Vi skulle runda före klubbkamraten, men J/80an som vi redan passerat, gick förbi. (Föregående gång hade vi hissat vår andra spinnaker från påsen.) Vi klarade Xelina och hon blev åter i vår spillvind och kanske också störd av J/80an som vi passerade på insidan när vi rundade märke 3.

Nu hade vi den som buffert i början av kryssen, som var en sträckbog till nästan halvvägs, när det sakta började vrida emot. Igen fördel oss! På mållinjen passerade vi sedan La Nonna (Seawind 32), som jag hade hållit som en av favoriterna i tävlingen. Sedan kom Imppu B alldeles för tidigt och då var det enda vi visste med säkerhet om resultaten, att vinna skulle vi inte göra! På något sätt tyckte man nog att inte en Folkbåt kunde vinna på denna bana fast de väl var rätt långt före oss i mål. Resultatet skulle givetvis räknas om enligt tid på tid, när seglingen gick så snabbt. (Startiderna var räknade enligt 2 timmars segling!)
Snabbaste seglade tiden fick Imppu B med 57:45. Vår seglade tid 1:03:29 varit bara c 11 minuter snabbare än den första Folkbåten, visade det sej sedan. Vi klådde bara en Folkbåt! 18 startande! 15 var offentligt anmälda! 

Tyvärr blev seglingen en enda kamp med Xeina, men vi gjorde aldrig någonting för att hindra dem! Det skötte de själva om! NÅJA, DET VAR NOG BANANS FEL OCKSÅ TILL STOR DEL! Och vi lurades väl lite av det att de hölls bakom. Vi borde ju definitivt ha hissat spinnakern på den sista slören, men inte hade det väl gett oss mycket bättre placering. Möjligen hade vi med det, om allt hade gått snabbt och bra, vunnit två Folkbåtar till? Klen tröst!? Det ligger nog nära tillhands att detta var första och sista gången vi ställde upp i den seglingen? 
 

(16.9) GRANDE FINALE - NIKU & AMIRALEN - LH AV 4!

Bana 1-9-1-6. Tack o lov var första kryssen (1-9) väldigt sned, så pinan blev kort! Den andra var sedan bättre och utan sjö och då gick vi lite bättre i förhållande till target speeden! Sorgligt med så få deltagare. Endast 4 i stora klassen, men månne man inte kan säga att tre av dem är föreningens bästa i LYS!?
Starten missade jag totalt, men endast delvis av egen orsak, resten av försiktighet med tanke på kollisionsrisk. Vi hamnade för nära Pentala, med mindre vind och blev ordentligt efter på vägen mot Aisar sund. Troy startade längst i lä och kom iväg just före Xelina.  Vid Långgrundet (1) var vi säkert 1 min efter Troy, som var lite före Xelina. Men därifrån var det kryssbog mot märke 9 SW om Röda kon. Men det vred sedan lite emot så det blev full kryss. Vi kunde följa efter Troy i höjd, medan Xelina genast föll ner och vi var snart före den. Och Troys akterspegel kom sakta närmare, medan jag kämpade för det mesta med för mycket segel. Vi hade ett rev iskuret och borde ha tagit in det. Om inte annat så för att kolla in det rätta stället för bakre revlinan. Men vi hade säkert förlorat rätt mycket på den manövern och det är osäkert om vi hade hunnit ta igen det före märket. Dessutom är det lätt att bli lat när man går bättre än en större båt också om skillnaden var rätt liten. Ofta beroende på hur bra man lyckades parera vågorna. En aktivare storskotning hade nog hjälpt till att styra båten rätt, men ville inte pina Niku, som ju också skotade och trimmade focken. Vi gick ju som sagt lite bättre än de andra! Xelina hade visst sex personer ombord och kunde säkert hålla båten någorlunda rak och mot slutet gick de nog ganska lika med oss. Medan Troy nog tidvis krängde rätt mycket, men inte lika häftigt som vi. Så fick vi klart mera nordlig vind och Troy försvann bakom vår fock tills den slog, men alldeles för tidigt för att sträcka till den röda isbojen. Brydde mej därför inte om att följa med. Inte ens när Xelina också gick ditåt, utan slog först när vi sträckte till märket. Då såg vi att Troy rundade den gröna Iisbojen!? Visserligen har Jokke inte på några år seglat LYS på onsdagarna utan hållit sej till 606, men ändå borde han komma ihåg att den gröna aldrig varit ett märke i våra banor. Men vår "nuorukainen " kan tydligen också glömma!?
Nu var tävlingen nog avgjord, trots att Troy rundade före Xelina och trots att den gick otroligt mycket hårdare än vi på den långa slör/länsen tillbaka till 1an. När vi kom längre in avtog fartskillnaden också avgjort. Troligen beroende på att det där blåste mindre. Men sedan på slutet måste de ha fått en extra bris, för de rundade alldeles i hasarna på oss.
Men nu hade vi fördelen att gå åt rätt håll. Inåt mot den mera nordliga vinden och slapp också gå mot sjön på slaget ut. Troy slog och jag hade inte en tanke på att följa efter och bevaka dem. När vi sedan möttes igen var vi helt naturligt klart före dem. Nu kunde vi ha slagit på dem och gått N om rövargrund, så som de och Xelina gjorde, men då hade de säkert slagit bort och gått den väg vi nu gick, utan sjögång emot.
Men såg ingen mening med det och vi kom ganska optimalt på vårt vägval. Inte var vi sedan så många sekunder före dem i mål, men vi hade väl fått förlora c 3 minuter åt Troy. Hur det gått om Jokke inte fått "kortslutning " vid 9an kan man bara spekulera om! Men inte hade vi väl alldeles lätt vunnit dem? Så hårt som de gick på undanvinden! Nu blev de också efter Xelina i slutresultatet!                  

(10.9) KAKSINPURJEHDUS KoPu

       NIKU & AMIRALEN - KLAR SEGER FÖRE XELINA!?

Alla 9 anmälda ställde upp trots inte så lovande väderutsikter! Vinden var kring S och ungefär 10-15 knop. Banan var Tiistis J, som skulle seglas två varv.
Vi startade vid fartygsändan som var fördelaktigast. Men framför oss var en liten (First 32an?), som var lite för tidigt ute och bromsade upp. Valde att hållas på avstånd från den och vi blev därför lite sena! Sedan slog vi rätt fort bort och var helt fria. Slog tillbaka när vi nästan sträckte till den röda bojen som skulle bli till styrbord. (Helt onödigt märke i detta fall!)  
Casper var den enda som var nära oss nu och kom med babords halsar och valde att hålla undan för oss genom att gå högt och långsamt. Avståndet till vår akter blev endast c 1 meter, vilket förvånade! Henkka brukar hålla sej på gott avstånd i alla situationer. Vi rundade sedan den röda pricken S om Ormkobbarna i klar ledning! Grunden för vår första seger i öppen tävling för i år (vår tredje start) var lagd. Men ingalunda säkrad!
Följde lös bog, som möjligen hade gått med vår lilla spinnaker, men när ingen annan visade tecken på att hissa så ansåg vi det inte värt att försöka. Dessutom hade vindspådomarna hotat med att vinden vrider mot V. Vi skulle nu till den röda bojen SO om Karlö och två gånger per varv genom Gulf of Finland Race (ORC), som hade sina banseglingar i samma vatten!   Casper kom rätt nära före rundningen till länsen, men valde att inte hissa sin gennaker, vilket förvånade oss. Vi hissade spinnakern och lämnade focken uppe och drog ifrån. Men bakifrån kom VindUngen med gennaker (på rulle) och var rätt nära oss när vi rundade till andra varvet, men de lade sej snällt i vår spillvind och trivdes tydligen bra där. När de slog gjorde vi det genast efter och efter en stund var konkurrenten åter i vår spillvind. Nu sträckte vi till den röda, så det var mera förståeligt att de inte slog bort.
Vid rundningen var de 50s efter oss, men nu drog de fram sin gennaker och gick förbi oss rätt fort. Casper kom också rätt nära oss före rundningen (utan gennaker) och denna gång hissade de gennakern på länsen. Vi tog nu ner  focken. Casper hade otur! Henkka som hissade gennakern fäste fallet med ett skotlås på masten, men det lossnade därifrån nästan genast och de körde över blåsan. Deras race var förstört och mina sympatier går till Seija, som hade en så otursförföljd gast! :-)
Vi kom i väskan 1:50 efter VindUngen och bakifrån väntade vi inget hot, men eftersom orderbrevet inte hade några uppgifter om varken LYS-tal eller ens segelnumror(!), var vi i en viss spännining ända till sena kvällen när resultaten äntligen dök upp på nätsidan. Amiralen hade då redan hunnit ta en konditionstur med cykel i småregnigt väder till Björkolmen för att kolla om resultaten fanns på anslagstavlan. Nyttan med den turen utföll endast som goda prestatiosvärden på Polar A360.
Vi vann före ärkerivalen i ESF, Xelina med 2:31, 3a blev Merenhuiske (J/80) slagen med ytterligare 13s.    

(6.9) OS #17 - VALKYRIAN KNAPP ETTA FÖRE OSS!?
        NIKU & MICKE Bana 9-2-4. Vind c NE.
Vi hissade spinnaker efter starten. Klar spinnubog och inte speciellt frisk vind! Men efter Torraisar kom det friska vindar och mera från sidan och efter att ha kämpat en stund måste blåsan ner!
Rundade 9 bland de sista till kryssen, som hade klart längre styrbords slag. I början gick vi bättre än Weber Brothers, men sedan gick vi mindre bra en stund och var efter dem och och Xelina, när de slog. Då tog jag en rövare! Gick "lite för nära" Knapperskär, men det sjölä vi fick hjälpte oss att halvera avståndet till bröderna, men hade oturen att möta Happy Hours för babord just när det började var dags att slå mot märket! Litre harigt bestämde jag att fälla (mycket) för den stora! Borde givetvis att slagit nära i lä om dem. På den friska kryssen borde det ha lyckats.
Sedan kom den sista niten! Med den förra spinnumanövern i färskt minne, valde jag att inte ta flera risker och vi hissade den mindre blåsan, trots att vinden inte var speciellt frisk mera!
Vi förlorade futtiga 19s åt Valkyrian! (Skrivet långt in på hösten! När inte sidorna fungerade tidigare glömdes detta bort!)
GRATTIS TILL TEAM WEBER BROTHERS!? Det bjuder vi gärna på!
POÄNGSEGERN VAR VÅR och ÄR DEN 12e I RAD (Amiralsembryot tog sin första poängseger i OS redan 1955! Med Vingbåt. Detta framgick av ett mejl från Viveca som oväntat dök upp 24.10, med en kopia av min ansökan om Juniorjetong! Redan då hade vi 14 starter! Tilläggas kan att vi kunde vara t.o.m. över 20 vingbåtar på startlinjen. Lite annat än det ynkliga deltagandet i dagens LYS klasser!)
OS-POKALEN FICK VI OCKSÅ, DEN 10e I FÖLJD! Men det blev bara 10 segrar i år - 1 mindre än de två föregående åren!
DAGS FÖR KONKURRENTERNA ATT SKÖRPA SEJ! OFTARE MED, TACK! Men räkna inte med att Amiralen börjar slappa! F.ö. deprimerande att sommaren är slut, innan den egentligen kom!?        

(30.8) OS #16 - 10e SEGERN FÖR SABRINA & FinnFun!?           JOHANNA, NIKU, MICKE & JÄNÄ
         VÅRT VÄDER, MEN KRYSSEN MISSLYCKADES!?   BANA: 4-2-9.
Någon i dagens seglingsnämnd har läst denna spalt och gav rätt början på banan! Vinden var SW.
Vi gjorde ett gemensamt beslut att segla utan spinnaker för det förekom onödigt friska byar före starten. Xelina startade med ett rev i storen, vilket verkade lite överdrivet med tanke på början av banan. Efter lite bråk med dem, som inte höll undan tillräckligt som lovartsbåt och där med hindrade mej att fälla tillräckligt för start, tog Imppu B den pefekta starten. Om det berodde på Xelinas rev eller på att vi utnyttjade Bavarians aktervåg är svårt att säga, men Xelinan blev lite efter på vägen till 4.
På länsen blev Xelina ytterligare och tog ut sitt rev, medan Imppu B lämnade oss oroväckande mycket. Men vi ledde nog i korrigerad tid vid 2.
Imppu B började kryssen med ett långt slag utåt. Vi följde med c halvägs medan vi försökte hitta kryssfarta  som inte ville ifinna sej trots att Micke jobbade flitigt med storen. Sedan gjorde vi ett taktiskt slag mot W och slog sedan utåt igen när vi kommit i sjölä av Kytögruppen. Efter att inte just gått bättre än Xelina före vi slog, gick vi nu klart mera före konkurrenten som följt efter Bavarian. Inte nog med det! Vi hade tagit in c 30 s på den stora konkurrenten. Vi fortsatte att söka farten. Ibland kändes det bra, men loggen visade för lite. Ibland var det inte bra, men det blev så småning om bättre och Xelina blev något! Vi gick alla tre i kö W-ut. Mot rätt håll i rådande vindriktning. Men Imppu B slog utåt och jag tänkte att nu har vi en chans, för regeln är att vinden skall gå mot W ju längre man kommer ditåt! Så gick också så småningom. Min plan var att slå så att vi skulle få lite sjölä av Röda kon, men "glömde" det i min iver att kolla vindriktningen och vi slog för sent. Så att vi inte heler kom på lovart sidaom klacken. Detta nog delvis för att vinden började gå mot S igen. Vi fick slå ett kort slag och ändå kom vi inte upp till märket! Detta var då den gången som vinden inte följde reglerna! Xelina gick i lä om Röda kon, men tog inte in på oss trots det? Imppu B drog däremot nytta av vindens opålitlighet och hade dragit ifrån c 90s! Förra onsdagen var vi snabbare än de på kryssen!
Nå i korrigerad tid ledde vi ju klart där, men den långa slören till mål skulle sökert ändra på det? Men nej! Vi vann med med 1.20 före Imppu B. Jag är övertygad om att vi hade bättre tur med vinden på den sträckan!

EFTERSNACK:
- Varför kryssade vi sämre än förra gången? Vinden var ju nog svagare nu. Kanske det t.o.m. blåste lite mera upptill än normalt. Det kunde förklara att vi kunde ha vagnen ovanligt högt uppe? Så var den vita focken kanske för lite för denna vind? SÅ KUNDE DET VARA DAGS ATT KALIBRERA LOGGIVAREN SOM ÄR NY FÖR I ÅR!
- Micke skall ha beröm för sitt aktiva skotande av storen. Han försökte konstant hitta fart! Få storskotare har varit lika aktiva!
- en koll på vårt AIS-spår antyder att vår kryssfart nog var högre än vad loggen visart!  

(23.8) OS #15 - AMIRALEN: "I´M BACK"!?
     Spontant svar på Pekkas grattisbugning efter målgången!                       

       JOHANNA, NIKU o BASTI     LINE HONORS FÖRE IMPPU B.

BANA: 2-3-F-3. (Knaperskär "Kytö-Aiasarsund-Kytö-mål).
Onödigt lång och krävande för en onsdagssegling! (Se eftersnack!)  
"MISSADE" STARTEN! Just när vi skulle hissa spinnakern, ungefär mitt på linjen för babords halsar, upptäckte jag två spinnakerlösa båtar för styrbords halsar på vår babords sida. Tvekade en stund, men sedan hissade vi. En aning förlorade vi på denna onödiga tvekan, men när allt var klart och vi var igång, var det bara att konstatera att vi fick bästa starten med båtlängders marginal! Xelina fick väl också sin spinnaker rätt snabbt upp och allt i skick, men vi hade fri vind och låg dessutom lite längre ifrån Stor Aisar, som vi hade i lovart.
Kunde alltså koncentera mej helt på eget körande i lugn och ro, medan vi gick aningen hårdare. Helt enligt ORC! Imppu B hade tydligen problem med spinnakern, för den kom upp mycket senare än våra blåsor och de blev ordentligt efter. Efter Långgrundet blev det sedan spinnakerproblem för oss alla tre och kanske mest för Imppu B, som föll längst ner. Också Xelina föll ner. Vi broachade några gånger. Kanske mera än de andra, men hölls närmare på kurs än de. Siktade på att komma så nära Knapperskär som möjligt i hopp om att få lite lä där och lättare få ner spinnakern. Det såg först inte ut att lyckas. Men så fick vi en lite lugnare period och fick ner blåsan skapligt utan att behöva fälla ner och kunde runda klart före Xelina, som väl ännu var klart före Bavarian.
Sedan en tråkig etapp till 3an N om Kytö. Här var det i stort bara vattenlinjen som gällde och Imppu B rundade bara aningen bakom oss.
Kryssen till F gick givetvis i en typisk nordan vind. Byig med pustar från olika håll. Mitt idealväder, med många goda resultat från karriären. Men valde att gå på långa slag, men strävade österut när vi nådde N om Långgrundet. Hade på känn att man där skulle få mera fördelaktiga pustar än på andra kanten. Så var också fallet och vi kunde t.o.m. dra lite ifrån Imppu B, som i sin tur lämnade Xelina.  Vi var klart för lätta, speciellt för pustarna, så gick sådär aningen för högt som jag brukar, för att "spilla vinden ur seglen ". Kräver den rätta "känslan ", för anors går det illa! Mellan pustarna försökte jag sedan gå med normal vindvinkel och target speed, vilket inte är så lätt när vindvinkel och speeden inte är kalibrerade och ljuset för det mesta var sådant att det var svårt att se instrumenten! Loggen visade för lite, det har jag igen fått bekräftat. Denna gång från AIS-spåret och givetvis av det att Imppu B t.o.m. blev efter.
På länsen till 3an gav Imppu B igen respit åt oss alla genom en mycket långsam spinnaker manöver. Men när den sedan var uppe så kom de ju klart närmare.
På den sista kryssen seglade jag helt vårt eget race, kopieande den förra kryssen och det gick lika bra. Mot slutet struntade jag sedan helt i target speeden och gick "alldeles för högt"! Och igen visade det sej vara snabbt! Bavarian blev ännu mera! (Har en gång på 90-talet blivit kritiserad för detta sätt att kryssa av en gast med orden "alldeles för högt och långsamt"! Ändå gick vi då för första gången den sommaren snabbare än den värsta konkurrenten!
Xelina blev sedan 2a i korrigerad tid före Cirrus, som seglade utan spinnaker!!!  Imppu B fick nöja sej med 4e plats. (Trasslade in sej i sitt spindelnäta av spinnakerskot)? :-) Nu vågar jag påstå att de tre första i årets poängstrid är spikade! De samma och i samma ordning som förra året!? Sju startade, men Valkyrian var tyvärr inte med pga besättningsproblem.

LILLA KLASSEN vanns som vanligt av Sabrina. Denna gång före Skärflickan och Sara. Hela 6 startade!  
EFTERSNACK:
-FÖRST. Banan var krävande och ingenting för familjeseglare, utan bra besättning krävdes! Tack för det!
-SEDAN: Har försökt propagera för att aldrig dra banan direkt från start till 2, utan t.ex. via 4 eller 6. Detta för att båtar som t.ex. Imppu B med relativt stort djupgående inte vågar runda Långgrundets diffust grunda SW udde! (Jag har en wp där som jag alltid rundar, men en del går ännu närmare.  Inte rättvist! Nu var min wp borta från plottern och vet inte och har ej kollat tracken, så vet inte om vi rundade på vanligt ställe!)
-BANAN var igen så lång att när vi kom iland hade alla andra haft sin prisutdelning och de flesta hade fart hem. Är detta det "sociala umgänge", som man anser att föreningen går miste om", när jag föreslagit att LYS-seglarna skulle segla på en annan dag? Arrangemangen både för vår del och för de andra skulle bli enklare! Standard banor! Alla start arrangemang skulle förenklas, riskerna för olyckor mellan juniorer och stora kölbåtar skulle elimineras, kölbåtsseglarna skulle t.o.m. rymmas vid pontonen? Vårt umgänge kunde rentav bli livligt. Nu far ju nästan alla hem direkt! "Protestsituationer " kunde redas ut vid en öl till glädje och nytta för alla...!
- Basti skötte sej bra på fören. Niku var lite långsam med att komma upp efter stagvändningarna och lat med att sätta ut benen i lovart, men vi var ju inte hotade. Johanna skötte storen och lär väl sej det mekaniska med lite övning, men att sköta seglets trim på egenhand klarar nog inte hon heller. (Båtens viktigaste fartsnöre!) Knappast heller snabbskotningen i riktigt frisk vind. Det var inte kopplat nu!
- Också utomstående har noterat vår "påtvingade" höjdtagning, hörde jag efteråt.  

(27.8) PENTALA LYS REGATTA !? (Inkl. EMs slutna mästerskap.)             JOHANNA, NIKU, BASTI och MICKE  EN TYPISK LÄTTVINDSSEGLING!
MERINNA, JYRKI SANTAHOLMA, ÖVERLÄGSEN I STOTA KLASSEN OCH SABRINA, MAGNUS FORSEN 1a i LILLA.
Klokt nog valde man den kortare reservbanan som blev läns-spinnakerslör- kryss-slör och kryss. Genast på första länsen till Kytö Käring fick vi uppleva den lätta vindens nyckfullhet. Vi som startade 1 minut före Xelina blev rätt fort nästan upphunna av X-332an, samtidigt som Merinna drog iväg! (Starttiderna är inte valda för att ordningsföljden i mål skall vara slutresultatet. Utan man räknar resultatet enligt tid på tid! Det rättvisaste sättet för jaktstart! Nå, vi fick sedan "Xelinas vind" och drog sakta ifrån med den, men Merinna var redan långt före då. Samma "gummibandsföre" gällde på spinnakerslören till Rysskär, men vi höll väl vårt försprång till de bakomvarande, eller utökade det kanske lite. Kryssen till Rönnkobben var lika ojämn. Nu ännu mera ojämn till sin riktning! Men jag hade en känsla av att det skulle löna sej att gå norrut och inte slå på varje skift. Det var säkert rätt och slutade med att vi fick ge ut i sglen och gå på speed mot rönnkobben. Vadsom egentligen hände bakom oss vet jag inte, men inte tror jag att någon tog speciellt mycket in på oss. I något sked blev vi uppmärksammade på att klassens största båt, First 40, Helmi, var vårt största hot bakifrån! Att få fast Merinna verkade helt hopplöst. Trots att vinden också på slutkryssen var otroligt ojämn till styrka och riktning. I början kom Helmi med en otrolig kryssfart, men den lugnade ner sej när den fått fast oss och vi gick t.o.m. en stund lika fort. Men i mål varden före oss c 1 minut. (I detta fall var skillnaden i startid rätt! De blev andra c 1 minut före oss! Så återstod bara att att avnjuta laxsoppan, bröd, öl,kaffe och bulle, som EM traditionellt bjuder på i väntan på prisutdelningen! FÖR DET TACKAR VI!      

 (16.8) OS #14 " NIKU SLOG SPIKEN I SERIEN?                   ETTA FÖRE XELINA, IMPPU B o VALKYRIAN! HELA 9 STARTADE! NIKU, ANDERS, BASTI O MICKE! AMIRALEN PÅ SJUKLEDIGHET! (Förbud att anv. höger arm!) Amiralen stod vid startkoppin när banan valdes och fick en känsla av lättnad när endast märke 3 signalerades. Det betydde kryss dit och läns tillbaka. Alltså en enkel bana utan risk för "spinnakerbordeller", som vi tidvis har haft. :-)  Starten går just! Xelina kommer att komma först över linjen helt ostörd, men har inte ännu fullt drag i genuan! Cirrus kommer som följande före FinnFun, som redan länge har haft fullt drag i focken. Imppu B har ett ypprrligt läge och kunde förväntas köra över nämnda konkurrenter. Närmas kamran Happy Hpour vars tvåremanna besättning inte verkar riktigt färdiga ännu! Valkyrian, som de två senaste OS starterna varit bäst, ligger nu illa till längst t.v. Fältet drar iväg och Valkyrian har slagit bort och går snart över linjen. Men nu fick man en aning om den ojämna vinden! I Aisarsund var båten redan förbi de flesta, inklusive FinnFun, trots att de testar sin hårdvindsfock inför de utlovade lätta vindarna i HTS!? :-) Xelina kontrollerar fältet!    På länsen fr.v. Micke, Niku o Anders. Basti fotar. I bakgrunden syns Valkyrian som seglat med sin hårdvindsfock och på länsen mera koncentrerat sej på musik än segling! Har de gett upp redan, trots att tre seglingar återstår?   Ungefär halvvägs passeras Xelina.  Just före målet! FinnFun har länsat ungefär enligt ORC. Alltså aningen snabbare än Xelina, medan Xelina gick bättre på kryssen och rundade först av de två. Men om man följde med båtarna på Pentala fjärden, så kunde man konstatera att Xelinas spinnacker tenderade att säcka betydligt oftare än FinnFuns. Något som jag hört att har skett tidigare också.   Dagens hjältar! fr.v. Anders, Micke, Basti o Niku. Men trots Aktia OS, blev de inte "rika" denna gång. En fin termusmugg, som är svår att dela på, blev "skörden"!  

(9.8) OS #13 - EN PYRRUSSEGER? NÅ, NEJ!?                    
        FRIDA, NIKU o JäNä - TACK TILL ER!?
DEN KNAPPA SEGERN FÖRE VALKYRIAN SÄKRADE OS-POKALEN (FLEST SEGRAR) 2017 o POÖNGLEDNINGEN ÖR BETRYGGANDE! GÖLLANDE OS KAN KONKURRENTERNA ALLTSÖ GE UPP! VI HAR JU NIKU I RESERV! SOM DET NU SER UT ÖR AMIRALEN MED IGEN I OS #15! Men Helsini Tallin Race får bli! Niku seglar sin Comfortina 32! (Skrivet från sjukhuset, med en bångstyrig iPad!)     (7.8) BARÖSUND RUNT " JOHANNA, NIKU och JÖNÖ. På förhand sett var ju Melgesen nog en av några stora potentiella vinnarna. En annan var Martin Estlanders Xini Freedom, trots att de inte seglade med de Racing segel med vilka de just vunnit EM titeln i ORC. Hur skulle Starbåtarna gå? Imppu B hade tagit tävlingen på allvar och seglade med bl.a. Jokke Majander (som alltid är farlig med sin Troy, när han behagar ställa upp) och Markku Hentinen, framgångsrik bl.a. med sin X-99 också i ORC. Med tanke på totalsegern var ju Sabrina (Avance 24, med inombordare), överlägsen i ESFs OS-series lilla klass, en man inte fick glömma. Nu lovades ju frisk vind och jag hade fått min omskurna friskvindsfock provhissad på ditvägen och hittat lattorna och såg emot en bra segling för egen del. Ett litet aber dock! Man hade inte meddelat mej att en i den utlovade besättningen fallit bort. Det hade funnits tid att försöka få en ersättare. Nu fick Niku sköta focken, storen och navigeringen, men det var väl rätt åt honom? :-) Starten sker alltid i princip i medvind (nu med SW lite N om hamnen) och då blir målgången också läns (nu lite före Hycklösund). Vår start var det inte mycket fel med och klubbkompisen Joa på Cirrus, som startade samtidigt, hade av artighet(?) mot Amiralen, låtit bli att hissa spinnakern! Så vi hade fritt fram att välja rutt och vi tog snabbt en handfull konkurrenter. Men sedan var det en, Delphius också från ESF, som inte hade respekt för oss. De hissade spinnaker och gjorde vårt ruttval lite begränsat. Så klantade vi och fick en broach, på nästan platt läns utan sjö!!! Kanske lika så bra för det samma hände Delphius, just framför oss! Efter Skansudd blev det sedan vind från sidan som kom i byar och många tog ner sin blåsa. Någon enstaka fortsatte enda till märket. Vi fortsatte kanske halvvägs till rundningsmärket SW om Stora Fagerö. Vi var för lätta och hade för få vana händer för att jag skulle anse det värt risken att fortsätta med spinnakern uppe! Kanske gick första platsen där? För Melges 24an var redan mycket nära oss när vi rundade. Trots att de till min förvåning också tagit ner sin gennaker i relativt god tid! Nu gällde det då att försöka lämna dem på kryssen om vi skulle ha en chans att hålla undan på den drygt 4 Nm långa länsen mot mål! Det lyckades vi inte med i början, men efter Bågaskär tror jag att vi sakta började dra ifrån. Varför vet jag inte för jag måste ju koncentrera mej på vår segling och se framåt!   Hoppet steg en aning när också Sabrinas akterspegel sakta men säkert kom närmare. Hon var väl då 1 Nm före tvåan i fältet! Men så såg besättningen Xini Freedom bakom oss och den kom med bra fart och man meddelade mej att vi får problem med den också! (Efteråt visade det sej vara Imppu B, som ju inte är fullt så snabb som Europamästaren! Vid rundningen av holmen Brotan gick vi sedan förbi Sabrina på insidan och satt kurs mot målet på helt platt läns med lilla spinnakern uppe. Vinden hade nu ökat så att vi hade upp till 25 knops i byarna, om jag mins rätt! Hade stora blåsan räddat segern, om vi hade klarat den? Knappast? Vi gick väl med maximi skrovhastighet med undantag av slutet! Jag medger att jag var nervös för att vi skulle behöva gippa! Melgesen var endast 6 minuter bakom oss och kom i våldsamma surfar från sida till sida av Barösundsleden. Det var bara en tids fråga.... De gick sedan bara 26s före oss i mål! Vi hade fullt upp med att få ner spinnakern och det blev inte av att se vem som kom i vilken ordningsföljd bakom oss! INTE KÖNNER JAG DET SOM EN FÖRLUST ATT FÖRLORA ÖT DEN BÖTEN MED EN OS GULDMEDALJÖR OCH VOLVO OCEAN SEGLARE OMBORD... MEN MED SÖ LITEN MARGINAL...!? Glädjande var ju för en ESF:are att konstatera att våra "små båtar" Sabrina, Magnus Fors ©n och Blanka, Peter Anton tog de första placeringarna i Lilla Klassen.   Här surfar inte konkurrenten mera fullt så häftigt. Vi närmar oss målet och vinden är redan svagare. Obs! De är lika många ombord som vi! Har någon gång sagt att ibland är det bästa med prisutdelningar... EFTERSNACK:  - Arrangemangen var lyckade till alla delar. Både middagen på lördagen och söndagen satt bra! - Natten mot söndag var däremot inte så trevlig, men det var inte arrangörernas fel! Vaknade c 2 till en öronbedövande musik. Trodde att det kom från restaurangen och tänkte att hit behöver man nog inte komma mera och övenatta! På morgonen berättade Jokke att det kom från en viss större båt! Dess skeppare hade på kvällen kommit till mej och bett om ursäkt för deras mycket dåliga uppträdande i Rodney bay på St Lucia för många årsedan. Det gick då så långt att ARC arrangörerna bad mej att tala förstånd med mina landsmän. Men det hjälpte bara den dagen! De har också gjort bort sej i samma tecken tidigare i år här hemma, hörde jag idag! Man var ganska trötta när vi kom till Amiralshamnen. Inte hade vi fått mycket söm den natten  

(1.8) OS #12 - 2 NÅGRA TIMMAR FÖRE START- BLEV 3!          
                               JONTE & SHORE CREW LASSE! 
Lite över 17 insåg jag att det började bli brådis med förberedelserna. Jonte brukar komma loss från jobbet så sent att vi vanligtvis farit ut och plockat honom från hamnens yttre sida. Då skulle det inte vara mycket tid att få allt klart för start! Ringde Lasse som till all lycka var på hamnområdet och han kom med! Så kom också Jonte ovanligt tidigt och vi for ut! När vi skulle hissa seglen i lä av Paven, märkte vi att fockens matare saknades. Endast linan var kvar!? Senaste gång vi var ute, märkte vi inte någonting! (OS #10). Öterstod att inte ta ner seglet alls under spinnakersegling. Inte så trevligt, speciellt på den långa, tidvis höga spi. slören från 9 till mål! Banan blev 6-1-9! Som från startområdet såg ut att bli spi.bog endast 6-1 och benet till 9 (röda bojen utanför Röda kon), skulle bli slör och sedan nära kryssbog från 9 till mål! Inge vidare bana!  Försenade mej ordentligt, i bleket, från starten, men till all lycka fick vi och Alexia lite vind och vi fick häng på Valkyrian och Xelina blev täckt av Alexia. Sedan försökte Xelina med spinnaker, men med dåligt resultat. Om inte annat så var de ju i lä av Alexia. För oss var försök med spinnaker inte ett alternativ. Vi var för få ombord (och så fockproblemet), för att ta den risken. Nå det slutade med att Alexia fick en egen vind och körde sakta men säkert över oss och hade Xelina i släptåget, nu utan spinnaker. Vi kom klart sist till 6, men fick nöjaktigt snabbt upp blåsan. Focken störde förstås, men inte så väldigt mycket? En gipp klarade vi också bra. Vid 1 gick vår manöver perfekt. Tog bort spi. bommen med dragande blåsa. Så Spinnackern ner i lovart, som man brukar göra i ORC! Så bara gipp runt märket och på kryssbog mot 9. För vår manöver fick vi hjälp av Xelina, som hade något problem med spinnaker nertagningen. Hann inte se vad det gällde, men tackade och tog emot platsen som blev vidöppen vid märket. Möjligen hade vi ändå fått plats vid märket? Svårt att säga när jag inte kunde följa med deras bestyr! Det var genas klart att vi sträckte nästan till 9. Vi hade Valkyrian c 100m framför oss, men gick aningen högre än de och ungefär lika fort. Men det tog sin tid innan jag var någorlunda nöjd med allt trimmande. Tog bl.a. tre gånger in i häcken och det var kanske inte tillräckligt? (Taljan funkar dåligt!) Så fick jag annat att tänka på. Röda kons O-märke dök upp klart i lä om vår kurs. Där finns en farlig sten, men det finns de som säger att den är på annat ställe än där jag trott att den är. Fanns inget annat att göra än att fälla och gå så mycket fel om pricken man vågade. Hela tiden tittande på ekolodet. Allt gick bra, men vår fördel i höjd var praktiskt taget borta! Lite senare dök Valkyrian upp bakom focken med aningen högre höjd än vi, men var nu mycket lite före oss. Men jag kunde inte hålla deras höjd. Kanske det berodde på att fockens fall igen hade gett efter?   En FRÖCK plan dök upp i min skalle! Troligen av Ti, min gudinna! SORRY, JAG HAR INGEN KONTROLL ÖVER DEN DAMEN! MEN HON ÖR OFTAST BRA PÖ SÖDANA HÖR SAKER! Eftersom vår fart var aningen bättre än deras, säkert i viss mån p.g.a. sjölä av dem, var planen att med fart köra dem nästan i aktern och så fälla i lä om dem. Jonte var alert med på storskotet och i ett huj hade vi fri vind igen. Nu återstod att försöka hinna så mycket förbi dem att vi kunde slå mot märket förom dem. Det såg först ut att det var omöjligt, men "vispade " upp oss mot lovart. Tog lite fart och så upp, fart och så  upp. Detta "vispande " inte bara gav oss höjd men borde ha kastat spillvind på dem? Hur som helst, snart var vi rakt framför dem (högst 50 cm som närmast med deras för just vid vårt lovart akterhörn!) och jag flyttade mej rakt bakom ratten för att se läget bättre. Lite för sent, för de slog just då! Nå vi hade råd att gå medfart till märket och hann t.o.m. på den korta sträckan täcka dem en liten stund! Först nu gick det upp för mej att det var i princip spinnakerbog mot målet. Men vinden var så frisk just då, att det inte kändes vettigt. Beslöt i varje fall att spinnakersättning skulle förberedas för säkerhets skull. Hade jag helt begripit vilket kaos det var på fördäck efter vår eminenta nedtagning  vid 1an, så hade jag påskyndat förberedelserna. Nu var vi långt ifrån klara när konkurrenten hissade. För att ge Jonte mera tid beslöt jag att luffa upp konkurrenten, men de var inte speciellt villiga att hålla undan tillräckligt. Hade enkelt kunnat köra salningshornen  i deras spinnacker, men det hade nu inte varit i enlighet med "OS andan ", så jag undvek det, men gjorde en ny liten höjning, men fick inget svar, så jag föll ner på kursen. Ropade ett humoristiskt "snurra ", men fick inget svar! Nu hade vi då bråttom med spinnakern. Vi tog vår packade, betydligt mindre blåsa, och var redan obehagligt långt efter dem, men Xelina var på behörigt avstånd och hissade väl sin spinnaker ungefär samtidigt med oss.  Slutet var en pina. Bogen var så hög att spinnakerns förlik skymdes av focken, så skotandet och styrandet gjordes "på känn ". När vi sedan passerat sundet mellan Rövarn och Rövargrund, var läget såpas mycket lugnare att jag vågade be Jonte gå och skota vid vanterna, med Lasse på vinschen. Allt slutade bra och vi tog segern med svindlande 25 s till godo på "Weber Maffian " som var klart före Xelina. I vår interna poängbörs för gastarna i OS leder Frida med 30 mot Nikus 23!

(26.7) OS #11- FinnFun STARTAR INTE?
Först ingen besättning och plötsligt två seglingserfarna damer och två grabbar! Till Saken! Starten blev en av Amiralens bästa denna sommar, trots alla ovana förhållanden och den överaskande situationen! Framför Valkyrian, som hade Xelina helt under kontroll! Banan presenteras här av Xelinas AIS spår. Till 3 och tillbaka! Igen syns krysslagen dåligt, speciellt i början! Inte nog med det, till min förvåning (se slutet!), drog vi ifrån dem också på kryssen mot märke 3 vid Kytö och var i klar ledning ännu när vi kom ut ur Aisar sund! Sedan tog, helt väntat, Xelina med sin fullstora genua ledningen och höll den till märket där de rundade med 3 minuter till godo till oss! Valkyrian hade varit rätt tam för det mesta och i desperation(?) slagit västerrut, där det blåste sämre, och där blev de och avbröt till slut! (Pojkarna måste på jobb! Där var de till 4 på natten! Pikku laiva öppnade idag och pizzerian flyttade dit! De är härmed ursäktade! :-) Vi kämpade förtvivlat på länsen! Först för att få spinnakern att dra, med dess spindelväv av linor " likt linhelvetet på Casper, som jag hatar! SÖDANT KAN MAN BARA INTE HA I LÖTT VÖDER! Småningom fick vi ett tunt skot i lä. Därefter fick man försöka koncentrera sej på att korrigera för den helatiden varierande vindriktningen, så länge det nu varade någorlunda konstant! Vi såg att Xelina hade helt lugnt framför sej dit de skar mot Långgrundet i SOten, men fortsatte länge trots det! Upptäckte att det såg ut som vind höll på att byggas upp bakom oss från c SW! Det kunde ge oss en chans till LH! (Det enda som räknas enl. en viss RO, MOR....!) Önnu ett litet hopp om LH, men det skulle krävas lite vind! Xelina längst t.h. Inte så långt före oss som bilden försöker påstå! Nå också den dog ut och snart kom arrangörerna, helt inkognito, och meddelade att tävlingen är avbruten! Just som vi hade gjort beslutet att igen hissa spinnun! Nå, vi hade nog inte mycket hopp om att hinna i väskan i tid, men det finns alltid hopp   (c 60 min kvar) och vi hade tyckt att en svag SO var på kommande! Ok den dog nog ut innan den kom på allvar! Vi följde order efter liten tvekan och startade motorn. För Xelina tog beslutet att bryta betydligt längre... SÖ VI TOG "LINE HONORS " KLART FÖRE DEM!  :-) Glada miner trots allt! Fr.v. systrarna Paul och Laura, sedan Juha och Pekka! För Amiralen var ju slutresultatet bästa möjliga, fast det kom vi inte att tänka på just här. Klart är att förhållandena berövade Xelina segern och 4,25p! Aj ja! Glömde visst berätta att jag var på Imppu B, som var på hembesök mellan varven och hade en alldeles för liten cruising genua som var på rulle! Inte helt dålig för det! Och en cruising stor, som också den lär vara mycket för liten, men som i den lätta vinden dessutom såg ut som, ja du vet vad man brukar kalla dem... Lite före starten undrade Pekka om jag vill testa hur ratten känns (egentligen verkligt bra!) och där fick jag bli, trotts att jag nog hade stora problem att hitta rätt fart och höjd. Försökte följa trådarna i focken, själva seglet, Windexen och apparent vind på mätaren! Tyckte de alla visade olika mest hela tiden...! EFTERSNACK: - Nu gick vi misste om ett perfekt läge att testa den nya lättvindsfocken på FinnFun! - Hur vi kunde förlora åt Imppu B med dessa segel så totalt på kryssen i senaste OS är ett mysterium. Då blåste det ju ändå någorlunda bra. Oftast över 12 knop, som var max för vår nya otestade lättvindsfock, som vi ju i sista minuten bytte bort och därmed förstörde vår start! - Detta var ju sist och slutligen det bästa resultatet för FinnFun. Vårt poängförsprång till Xelina bibehölls. Önnu nästa OS är Niku borta. Hoppas några andra ställer upp då! - Önnu: Båtens bästa lättvindsspinnu var hemma!!!

(19.7) OS#10 - VALKYRIAN FÖRKROSSANDE ÖVERLÄGSEN!   

        FRIDA & AMIRALEN & SPINNUN
Inte allt gick som på Strömsö för oss - Nya lättvindsfocken största orsaken? (Inte använd ännu!) Hade bara test hissat den nya lättvindsfocken förtöjd vid båtens brygga! I samband med det hade jag slintat och försträckt en muskel i högra överarmen. Den skadan gjorde mej lite handikapad så att jag inte orkade vinscha in lovarts spi.skot. Armen är i skrivande stund sjukare igen! ( "Teamets " tester görs numera under våra OS seglingar, men då är man ju beroende av lämplig vind och det kan inte jag garantera! Alltid ställer inte heller tillräcklig mäng personer upp vid t.ex. hårdvinds OS! Underligt att Amiralen tappat lusten för ORC? Nå AMP kan ju se sej i spegeln också, eller så är jag inte rätt person för deras system! Synd tycker en som varit av den åsikten att IMS och ORC är de bästa regler vi haft!)   NU GÖLLER LYS FÖR OSS! HITTILLS OS PÖ ESF. Men snart blir det mera! Dagens segling skulle eventuellt bli lämplig för den första testseglingen för den nya lättvinds focken, men direktiven var max vindstyrka på 6 m/s. Hade varit i hamnen från c 15 och kollade vinden! Först var den mycket lättare än vad som lovats. Sedan ökade den tidvis, men inte över 12 knop (c 6 m/s), men svarta moln dök upp då och då och det kom t.o.m. regn trots att det inte skulle förekomma mera efter 15. Vi for ut i god tid, hissade storen och väntade intill det sista med val av fock. Nästan i sista minuten beslöt jag att vi tar den nya! Focken var klar att hissas, men jag beslöt att vi startar med spinnaker utan fock när vi var bara två ombord. Då dök det upp mörka moln i NW och vi fick några pustar på över 12 knop och en på över 15! Inte mycket tid att göra beslut! Jag valde att inte riskera den nya och kommenderade bort den hissningsklara! Detta var alldeles för nära starten insåg jag nog, men vad göra! Fick nästan 5an på startklockan medan Frida stretade på fördäck! Så kom banan vid 4an (ESFs obegripliga regel, som än en gång ställde till problem för oss)! 4-2-6! Nu hade jag inte tid att kolla om man kunde gå med spinnakern också efter O-märket! Bestämde att vi startar med focken uppe. Frida hade just fått den hissad, medan jag försökte starta. Imppu B var i lovart om oss, men för tidigt över och vände tillbaka. Valkyrian förberedde spinnakerhissandet i lä om oss. Skulle det fungera funderade jag och tänkte på vad som händer oss om det inte går! (Hade vi hissat blåsan genast och utan att ha focken uppe, som den ursprungliga planen var, skulle vi ha fått en bra start och haft Valkyrian under kontroll! Men om är om... Valkyrian fick blåsan att dra bra, om också onödigt sent, och drog iväg! Bäst startade Alexia (X-382, som alltid seglar utan spinnaker) och startat vid yttre flaggan. De blev snabbt överkörda av Valkyrian. Vi hade inte råd att låta bli att hissa, men eftersom vi inte var helt klara för det, tog det en evighet att komma helt igång och då hade Valkyrian redan "Strittat " långa vägar! Vi var ändå snabbare än Imppu B, tack o lov! Med dem på oss hade läget blivit ännu värre! Men innerst inne gav jag nog ändå upp mot Weber-mafian redan vid 4an! Ötminstone nästan! Det fanns ju ännu kryssen... och före det en lång läns med vind bakifrån...! Men inte gjorde vi någon bra läns. Valkyrian drog ifrån ytterligare. Imppu B gick givetvis snabbare än vi, men gick förbi först i samband med rundningen vid 2an. Här glömde vi vårt vanliga system vid hissning. Frida vid masten och fallet i rorsmans händer. Nu sprang hon två gånger till förstaget och tillbaka för att hjälpte focken att löpa. Det tog givetvis alldeles för lång tid, men vi hade börjat i god tid. Så skulle ju spinnun ner och det gick felfritt(!), utan att seglet blev vått. Men vår gipp blev försenad för den kunde jag göra först när spi.bommen var nere. Imppu B hade gippat för nära märket så vi fick plats innanför dem när vi gick upp på kryss, men vi hade då ännu focken skotad på fel sida som en effektiv broms! Inte hade vi orsak att vara väldigt stolta över denna manöverserie! Bättre kan vi bara vi kommer ihåg hur man gör.
KRYSSEN EN PLÅGA
Fockens trim var, trots att samma fock borde ha använts senast, inte rätt. Så det tog en stund tills Amiralen var nöjd med trimmet. Också storens trim tog sin tid att uppnå! Så skulle vi börja köra på! Men nej! Båten svarade inte, hur ag än försökte! Vi hade konstant för låg kryssfart! Som värst kastade farten nästan en hel knop från vår target speed enligt ORC. Man kunde tydligt känna båtens tröghet! Efter första stagvändningen började trimningen av focken igen, allt medan Imppu B, trots sina cruising segel, drog ordentligt ifrån! Normalt tycker jag att vi borde ha gått nästan lika som de.   Kom till att propellern inte gått ihop. Vid startförberedelserna hade jag haft motorn på för laddning och kom ihåg det för sent så jag kunde inte sätta i växeln och ta fart innan motorn stannas och växeln sätts i! Nu fick jag inte heller i växeln!   Vid 6an ledde vi ändå över Imppu B med ca 1 minut, för de ger c 5 minuter i timmen åt oss! Men när man sedan spanade mot målområdet och såg den svaga vind som rådde där, tappade man nog allt hopp om andra placeringen. Nå vi försökte trimma seglen för den lösa bogen och jag körde sedan på focken, som var svår att justera om efter mitt utskotande av den med suggan. Allt det gick bra, men sedan återstod bleket under Pentala. Där tappade man sedan det sista hoppet om en andra plats... men Asarna övergav oss inte! När vi ännu hade c 3 minuter till godo på Bavarian trodde jag inte att vi skulle klara det! Men då fick faktiskt två goda vindpustar som förde oss i mål i tid för att knipa 2a platsen av Imppu B med c 60s marginal. En liten belöning för allt slit! Valkyrian vann med ca 10 minuter i korrigerad tid, men det bjuder vi på! Banan var bra! Man märker att arrangörerna läst dessa sidor! En liten förbättring hade varit om kryssen hade slutat vid 4an, men då hade vi mött en massa 606or mm som kom länsande därifrån! Igen kan man konstatera att de stora LYS båtarnas banor justeras ur vägen för de andras! I lilla klassen seglade Sara ensam när Forsenarna var i startkoppin. LYS-båtarna var totalt 5 st. Igen var 606orna säkert flere än vi och ändå har de mindre antal startansvar än vi!

(12.7)   OS #9 - IMPPU B 17s FÖRE HAPPY HOURS                            

AMIRALEN I STARTKOPPIN - ENDAST 3 STORA OCH  1 I LILLA!
Dags för några onsdagars paus i juli!?  

(05.07) OS#8 - NU KAN MAN SMILA IGEN! LH MED MARGINAL!              
FRIDA, NIKU, ANDERS och JONTE.   
Efter min "Ros"-sjukdom med hög feber och pågående penicillinkur blev jag, om inte helt slut, så ganska i varje fall!   Och våt av svett! Hade nog varit aningen orolig för hur jag skulle klara seglingen. Speciellt som det lovats mycket frisk vind. Men vinden mojnade redan på dagen och i någon enstaka pust lär vi ha haft nära 20 knop, men för övrigt varierade det mellan lite under och över 10 knop.  Kanske lite mera i vissa pustar. Banan var något underligt 2-4-1. Alltså läns till pricken vid Knapperskär, sträckbog till lite före Långrund, kryss till Labbartana, läns till Långrund och sedan kryss i mål! Starten var nära att bli en katastrof. Vi hade Valkyrian och Xelina i lä om oss på väg västerut ett gott stycke från linjen. Vi gav ut i alla segel för att bromsa och fälla akter om konkurrenterna. Men då kom stora (X-382) Alexia bakifrån i lä och hindrad den planen! Mera broms och till slut kunde vi fälla och gå mot linjen nära yttre flaggan. Då hade vi följande hinder, en Tornado, som startar med oss och nu stod alldeles stilla, täckt av antagligen en annan stor LYS båt. (Freja, Bavaria 40). Vi drog upp spinnakern för styrbords halsar och gick så lågt det gick utan att gippa och kom på det viset förbi båda. Vi var nog en hel del försent över linjen, men Valkyrian och Xelina var ännu mycket mera försenade och inte var de särdeles snabba med sina spinnakrar, förmodar jag. Vad de sysslade med är en gåta för mej, som inte hade möjlighet att följa med dem! Så vi fick dra iväg helt ostörda. Min taktik var att hållas så långt från Torraisar som möjligt, för att unvika det svagare vindområdet vid den. Vi gick igen med vinden tidvis lite från lä enligt vindmätaren. (Den visar inte riktigt rätt. På kryssen var det nästan 5 graders skillnad om man körde enligt Windexen!) Vi kom till märke 2 i klar ledning, med Xelina före(!) Valkyrian. Vi tre var de enda av de fem startande som hade spinnaker, så de två stora var långt efter. Följde en lös sträckbog nästan ända till Långgrund, där vinden plötsligt slog emot 10-15 grader! Och eftersom den riktningen i huvudsak gällde resten av benet, utökade vi vårt försprång betydligt. Höll oss mera på mitten av kryss området. Väntade alltid tills vinden kom i mot innan varje slag och vi drog ifrån allt mera. Xelina gick ett långt slag norrut, medan Valkyrian drog ut sitt slag så långt mot väster som möjligt. Den senare drog det längre strået och intog andra platsen i fältet. För övrigt var det eländigt att kryssa med solen rakt i ögonen!   Var lite orolig för rundningen av 4:an, som aldrig har varit menad som rundningsmärke p.g.a. att det inte finnas allt för mycket vatten på Ö sidan om pricken! (Jag och Teddy vet, för det märket har i tiden kommit till på mitt förslag, som ett märke man bara passerar! På mitt gamla kort som jag har hemma står båda prickarna innanför 6m kurvan! Tanken har varit att banor som dagens skulle börja via 4, för att man inte skall behöva runda den diffust grunda S udden av Långrund! Det missgynnar de stora, djupgående båtarna som Imppu B! Och gynnar den som vågar gå närmast udden! Men med nuvarande system med ny personal varje gång i startkoppin, är det sällan som sådana detaljer noteras!) Nå, nu såg det ut som pricken skulle ha flyttats lite? Men ändå var man lite osäker på om man genast kunde ta kurs på ettan eller inte! Inte kunde jag heller chansa på det! Med en massa "gubbar " som förbereder spinnakerhissning (Frida var igen på fördäck!) ser man nog inte mycket av ekolodet. Men vi hade ju tid att göra en lov ut! Sedan en spinnakerslör till märke 1 vid Långrundet. Vi brydde oss inte om atta ner focken, avlastaren för vårt hårdvinds focks fall gav efter. Men vi fick båda att dra hyggligt!   På bilden har Valkyrian just rundat vid Långrund, medan Xelina ännu har en liten bit kvar! Vi slår snart mot Aisar sund. (Obs! Alla vet ju att foton inte ljuger! :-) ) Frida har tjuvtagit bilden!  Kryssen mot mål var igen sned när man kommit runt Vargen. Gjorde igen mitt bästa att slå i rätta vindpustar och undvek också det blekare området vid Torraisar, så mycket jag såg det praktiskt möjligt. LILLA KLASSEN vanns givetvis av Sabrina, med god marginal bland tre startande!
EFTERSNACK:
1 - Nu börjar båten vara i trim!? Åtminstone för de vindstyrkor som vi hittills haft i OS! Ett osäkerhetsmoment kvarstår ändå! Får man tillräckligt in i häcken? Taljan tillåter det nog, men jag orkar inte dra in mera! Större utväxling gör paketet för tungt igen? Så är vår omsydda hårdvindsfock inte ännu heller testad och den nya lättvindsfocken är inte levererad ännu! (Snart har det gått en månad sedan BOW och båten är inte ännu redo!)
2 - Enligt en "relativt tillförlitlig" källa fick Xelina gå med levande stor på kryssen i de värsta byarna och Valkyrian gick bättre än de, speciellt då! Jonte tyckte han var onödig vikt, men ovannämna säger emot! Dessutom skotade han storen bra!    

 (28.06) OS #7 - ANDRA!? DET ÄR VI INTE VÄRDA!!!   
              FRIDA, NIKU, ANDERS & HUVUDKLANTTAREN!?
          SEGLINGEN ÄR DET BäST ATT GLÖMMA! HOPPAS VARA MED NÄSTA OS!

 (21.06) OS #6 - KOM, TVEKADE, STARTADE - LH!?  
              FRIDA & AMIRALEN & SPINNUN!?

14:30: Väntar i Amiralshamnen och ser om jag får ens en gast idag! 15-tiden kom ett jäkla regnväder med hård vind över hamnen. Få se om båten startar idag!?
c17:15 Frida kom och vinden hade mojnat klart så vi for ut och tyckte att vi skall väl klara spinnustarten åtminstone. Starten blev nu inte perfekt! Bl.a. "hamnade" vi bakom serieledande Xelina, men vår blåsa drog klart före deras! Endast Xelina, (4 ombord) vi och premiär seglande "Strittis" (Valkyrian of Team Weber. Många ombord), seglade med spinnaker. Imppu B (3) och Delphius (3?) seglade med den orange vimpeln i akterstaget! (ESFs eminenta privata regel som tillåter att man seglar utan spi.och får avdraget för det!) BANA: 2-3-6-1. (Frida skrev upp den, troligen väl medveten om att Amiralen kunde glömma den!)  AIS spåret ger tyvärr inte någon rätt uppfattning av kryssarna när benen är korta! Till all lycka hade vi redan bestämt att vi startar för styrbord, för säkerhetens skull, när banan, enligt den underliga undantagsregeln, kommer upp först vid 4an! Vi hade knappast hunnit ändra spinnakersättningen efter 4an om den hade varit på fel sida och samtidigt manövrera för starten!!!   Långt före starten hördes kommandot "spinnakern upp", från Strittis! Kommer ihåg att jag undrade hur de vågade så tidigt! Senare såg jag i ögonvrån att de hade skotat blåsan tight under storen, som också var helt inskotad! Och ändå OCS, som vi gissat!   Medger att jag var en aning orolig för hur vi skulle klara spinnun på tumanhand! Men utan spi. skulle vi ge upp kampen mot Strittis och Xelina! Vår enda chans var att fälla ner mot Stor Aisarns strand och hoppas på bättre vind i lä om de andra! Imppu B hade startat bra och låg tvåa rakt efter Srittis, som inte vänt tillbaka i starten! Alltså lite i lovart om oss! Vinden var c N-NW, som erkänt är växlande till styrka och riktning och det gav jobb åt oss båda. Frida på skotet och Amiralen skötte bommen. Hela tiden fick man justera. Här lyckades jag vinscha av vår nedhalare för spi.bommen, men vi kom snabbt på en bra lösning, som må förbli båtens hemlighet! Storen fick för det mesta vara som den var, men vi kom loss från Xelina. Hon fällde sedan ner efter oss, antagligen för att komma förbi Imppu B. Sedan gällde det att runda Långgrundets obestämt långrunda udde. Alltid ett orättvist ställe där den modigaste har fördel! Imppu B med sitt stora djup (2,21) förlorar nog alltid här när de inte vågar gå lika nära som vi andra! Borde väl sätta en stor lapp i startkoppin om detta. 4-2 eller 6-2 och tvärtom har jag rekommenderat. Men med olika personer som arrangörer går det inte fram till alla! På detta ställe gjorde vi förra året en så katastrofal gipp att vi fick soppan utredd lagom till 2an! Då var vi 3 ombord, nu bara 2! Gissa om skepparen var nervös inför den manövern. Men nu behövde vi inte gippa här ännu och hade tid att planera manövern! Och bra var det! Spinnun säckade inte för en sekund! Vårt nya knep fungerade bra! Så blev det några spännande minuter före rundningen. Vi var ju tvingade att påbörja nertagningen i god tid och då kom Xelina med fullt dragande blåsa och jag började t.o.m. planera för att inte behöva ge plats åt dem vid gippen runt märket! Men vi han ändå runda i lugn och ro. Nå ja, Frida fick ju nog jobba på för fullt, men blev just klar i tid och rundningen gick perfekt! Till min glädje blev det inte en lös bog till 3an, som arrangörerna antagligen räknat med, utan full kryss för att sträcka över Kytö Käring. Här seglade jag nog lite för högt för att inte Xelina skulle köra över oss med sin genua. De kom närmare med fart, men sedan var de kanske störda, av långvekande spegelvind, som var min avsikt? När det sedan var dags att fälla litet mot märket fick vi en friskare pust och kom upp till target speed och fick lite försprång.  Rundningen till första kryssen klantade jag illa. Med ratten i ena handen och storskotet i andra blev stagvändningen en lång halvcirkel i st.f. en normal stagvändning och konkurrenten kom åt att slå i lä om oss och var fri. Nu skulle de väl gå ifrån oss? När focken fåtts hyfsat trimmat började jag koncentrera mej på att igen köra helskarpt. Denna gång på känsla och styrde efter vindmätarens vindvinkel. Ett krävande jobb för vinden kastade hela tiden, så det kändes som vi ormade framåt. Men det visade sej vara en bra kombination för i ögonvrån kunde jag notera att konkurrenten inte gick alls bättre. De förlorade t.o.m. höjd åt oss och på slutet också i fart och vi kom så långt att de hade oss i vindögat. Vi slog några gånger efter och på dem, för jag ville ha möjligast stort försprång till dem med tanke på att vi skulle vara klart långsammare med våra spinnakermanövrer på nästa bog. Strittis hade vi tagit in på och kunde klara dem i korrigerad tid om vi klarade spinnakerbogen bra. Dessutom hade vi kommit till att det måste vara de som tjuvat. Xelina som inte hade spinnakern uppe skulle säkert ha vänt om. Vinden friskade i och spinnakerbogen var obehagligt hög! Såg till min glädje att Team Weber inte var så snabba med att hissa spinnakern, för vi hade redan beslutat att inte riskera. Vid ett ögonkast bakåt kunde jag konstatera att Xelina inte gick speciellt bra med sitt länssegel och när Team Weber tillslut inte hissade, kändes läget hoppfult! Så hände det slutliga avgörandet! Xelina fick en frisk pust, tvingades fälla ner och tog ner spinnakern.  Kryss nr två var den bästa och hade Amiralens favorit moment! Friska pustar från olika håll. Här gäller Amiralens tes. Precis som i ett parförhållande lönar det sej att ge lite ibland, så kan man få mycket tillbaka. Inte förstås alltid så lätt när vattnet är smalt och man också måste beakta bleken och störningar från öarna. Första gången våra vägar korsades kom vi för styrbord och Strittis gick nog lite väl knappt för om oss! Men jag behövde inte veja, men kunde nog ha gått aningen högre just före, men får ju inte ändra kurs i det läget. Nästa gång fick vi fälla för dem, med Frida på storskotet och sedan var det bara att "tuta och köra " på ett långt slag in på Pentala fjärden! Nu var min målsättning att strunta i konkurrenterna och spara Fridas krafter genom att slå så litet som möjligt! Vi gick inte ens kortaste vägen till linjen, för då hade vi behövt en extra stagvändning för grundet vid märket. Trots det kom vi klart före dem i mål och vann före Xelina med c 2 minuter i korrigerad tid! Delphius blev trea och Strittis fick en väntad OCS!   Med näst lägsta LYS-talet och endast två ombord, då kan t.o.m. Amiralen acceptera Line Honors! T.o.m. med stolthet!  Sabrina startade ensam i lilla klassen! Lite ynkligt med våra LYS seglares intress  

(14.06) OS #5 - XELINA KRYSSADE FÖRBI OSS OCH VANN!             FRIDA & DAIJE.
Vi startade utan fock för att vi inte hade ordinarie gasten Niku på fören och Frida skulle få det lättare! Xelina kom bakifrån från lä med bättre fart och jag trodde att de skulle tvinga oss förbi yttre flaggan. Men tiden tog slut och vi rymdes just och just mellan dem och flaggan på platt läns. Vår spinnu drog före deras och vi kom förbi dem just så mycket att vi var klart förom. Så gick vi länge mot Kytös märke 3! Vinden växlade mycket och ofta, främst till sin riktning. Alltså ett evigt omskotande av seglen. Spinnubomen, skotet och storen. Lite väl mycket för tre personer när en också måste styra!   Till all lycka kom den för det mesta mera från lovats sida, så konkurrenten kom inte åt att täcka oss. Vi gick obetydligt bättre än de tills lite före märket då vi plötsligt fick upp en lite större lucka till dem. Trots att vi började nedtagningen av spinnakern i god tid kom den ner lite väl sent och rundningen skedde lite kaotiskt, men trots det var vi dryga 30s före konkurrenten. Ganska enligt våra ORC mätbrev alltså! Konkurrenten slog genast vid märket och vi efter. Genast kunde man märka att de gick aningen högre än vi, men jag försökte å andra sidan gå med fart för att komma i ett läge där vi skulle störa dem. Just när jag tyckte det hade lyckats, slappade min koncentration och jag märkte inte att de fick upp farten (fällde aningen?) och var helt fria. Samtidigt började FinnFun kännas trög, som om vi skulle ha fått en trasa i köl/roder eller propellerdrevet, sade jag visst. Jocke berättade efteråt att de hade fått en stor tångruska i sitt roder på 606an. Nå vi kan inte ta upp vårt... Hur som helst konkurrenten gick förbi och var dessutom snart nästan rakt framför! Deprimerande! Vi slog mot märket och de efter och var snart över oss och drog upp ett klart försprång (dryga 15s) på den korta sträckan. (Mycket sned kryss alltså!) Jag hade haft som målsättning att hålla dem bakom oss på kryssen, med tanke på att vi skulle vara chanslösa på den långa vägen till mål, med lösa skot. Men slappade för mycket i fel ögonblick! Hade det lyckats kunde vi ha haft en chans att hålla dem bakom oss åtminstone en bit på vägen in. Kanske med lite luffande också förlängt seglade tiden ens till 60 minuter. (Då får vi förlora c 30s.) Vi hade haft god tid att bråka med dem, med tanke på de övriga konkurrenterna! Nu blev det endast knappa 55 minuter för Xelina och vi var 57s efter dem i mål och förlorade 37s i korrigerad tid! Egentligen kom inte nederlaget som en överraskning. Seglingen gick helt enligt våra ORC certifikat! Nicke har tydligen nu lärt sej att trimma genuan! Endast två andra ställde upp och de seglade båda utan spinnaker och var i praktiken chanslösa, trots att den orange vimpeln i akterstaget ger dem LYS-talet utan spinnaker. (ESFs egen regel!) En som alltid är med är ju Imppu B, men de var i tur att sköta seglingsnämndens uppgifter denna gång. Också det är deprimerande att nästan alltid en av de få aktivaste måste vara arrangör! Vi har hittills varit max 5 båtar! XELINA LEDER NU SERIEN MED 0,5p FÖRE OSS! Segrarna är 3-2 till oss! Lilla klassen var också bara 4 och de hade säkert lite bättre kryss än vi (5-K). Sabrina vann igen, överlägset och var t.o.m. först i mål, trots lägsta mätetal! De har inte förlorat en enda OS segling i år!

(07.06) OS #4 - FinnFun STARTADE EJ!
XELINA VANN FÖRE IMPPU B. 5 STARTADE I "VÅRT FÖRE"!
Inte en enda ordinare gast kunde ställa upp!  Typiskt! Det var just så frisk vind som jag hade behövt för test av stagningen! (Inte får man ju besättningen ut och träna/trimma, när vädret passar, men nog ville de till BOW!) Hade faktiskt smått i tankarna att ställa upp ensam, med rullfocken! Men de planerna grusades definitivt när häckstaget smet ur mina händer och höjdes till omöjligt hög höjd av den friska vinden! Var mitt i ombyggnad av häcktaljan, som fungerat dåligt (för tung för att lattan skulle orka dra ut staget tillräckligt), när lattan "ryckte " linan ur mina händer. Nu har vi alltså ännu masttrimmet på hälft och den omsydda hårdvindsfocken otestad! Efter seglingen har jag kommit till insikten att seglingen hade varit idealisk för ensamsegling i frisk vind. Alla seglade utan spinnaker (orange flaggan i häckstaget, ESFs egen smarta regel!) och jag tror dessutom att focken inte behövde spiras! Hur mycket jag nu sedan hade kunnat kolla masttrimmet i min ensamhet är en annan fråga! Positivt är ju att vår poängledning nu är minimal före Xelina (-1p) och Imppu B (-1,5p)! Kvällens jämnaste start presterade 606orna! I förgrunden Jokke Majander. Nr 7 är Eklund/Lemström. Vinnaren Nr 30 Diesen/Blom är skymd.  Imppu B såg ut att ha ett tillräckligt försprång vid målgången, men klockan ville annat och de förlorade med 43s åt Xelina, som gjorde en fin hårdvindssegling efter att ha tagit bästa starten. Sabrina visade profsiga tag vid målgången och var först i mål av de små, nästan 3 minuter före Skärflickan, som har högre LYS-tal och blev 2a.  

(31.5) OS #3 -  ÄNTLIGEN!? - NIKU & ANDERS 
ÄNTLIGEN LITE MERA VIND!   ÄNTLIGEN LITE HYGGLIGARE KRYSS!

NU VET jag att masten inte är rätt trimmad! Först måste häcktaljan justeras och sedan behövs det igen frisk vind för att hitta på vidare åtgärder! Vår Light Medium fock bör höjas upp en aning? Den låg onödigt mycket på däck! Den fastnade t.o.m. i förtöjningsknapen på vägen mot mål! Eller var den dåligt sträckt? Tyckte den var ovanligt bukig?
MEN VI VANN TROTS ALLT! Sorglig standard i klassen! Jag saknar Troy! Här är banan 3-6-3-6 enligt vårt AIS spår. Bästa, eller egentligen "enda", kryssen hittills i år. Lite sned var den ju, så man kunde inte utnytja vindskiftena så bra. O-märket Rövargrund, med sin sten där någonstans, måste man beakta Jag tror Imppu kom obehagligt nära den för de gjorde en underlig manöver just i det området.   Starten blev inte så bra denna gång. Delphius som seglade utan spinnaker kom upp från lä med Xelina i släptåg, så jag valde att bromsa upp och gå akter om dem. Sedan blåsan upp och iväg efter Xelina, som var lite långsammare med sin spinnaker. Vår plan var att försöka gå förbi i lä om dem i Aisar sund, men det lyckades inte, men höll en lägre kurs och i den ojämna vinden kom vi t.o.m. förbi dem några gånger, men inte helt. För de fick alltid en pust och gick ifrån oss igen. Imppu B hade redan efter Aisar sund svept iväg förbi oss alla i lovart. Till all lycka verkade de gå lite sämre efter det. När vi närmade oss märke 3 var det en lång tid aktivitet på X-332ans fördäck. Det lär ha varit fråga om byte av försegel genom förluckan, med order och kontra order, till fördäcksdamens förtvivlan! Oss till glädje! För det ledde till slut till att vi gick förbi och rundade före dem. Problemet de hade är en orsak till att jag valt att lämna bort båtens genua genast i början och seglar med enbart fockar, med certifikat (LYS 1.24 " 0,01= 1.23 SV)! Exakt tid på Imppu B när de rundade fick jag inte, men det var klart att de ledde före oss i korrigerad tid. Kryssen var tyvärr lite sned och O-märket Rövargrund med sin sten på lite obestämt ställe, måste undvikas. Därför kunde man inte heller fullt ut utnyttja de för NW typiska, till riktning och styrka varierande vindbyarna. Någonting som mycket länge varit Amiralens favorit förhållanden. (Bl.a. kunde han lugna den misströstande besättningen i den avslutande skärgårdsseglingens i FM 1996 på HSK. Vi låg klart efter Spika när seglingens avslutande kryss började vid Laxören! "Tag det lugnt, det här behärskar jag "! Kom det från båtens kapten! Om vi kom före dem i mål kommer jag inte ihåg, men IMS FM guldet var vårt!) Så det blev ett relativt kort styrbords slag och så stagvändning. Imppu B hade gått lite längre och vi tyckte de kom oroväckande nära det farliga området och tydligen hade vi rätt. Bavarian höjde plötsligt upp, men återtog kursen relativt snabbt. Men vi var tacksamma för hjälpen i jakten på dem. Xelina hade slagit ungefär samtidigt som vi och de hade oss ganska precis i vindögat, när vi båda fick ordentligt med höjd. Det ledde till att de måste ha legat i vår backvind och där stannase de till vår förvåning. Tillslut beslöt jag att slå bort, trots att vi inte kunde förväntas sträcka till 6. Efter avslutad stagvändning förundrade sej Niku över att de också slagit och lagt sej i bästa backvind! Nu hade vi inte mera någonting att frukta av dem! Någon tidtagning tror jag inte vi tog på Imppu B här, men de hade nog inte dragit ifrån tillräckligt? Länsen tillbaka till 3 betydde att vi hade spinnakergrejorna på fel sida, bedömde jag och vi bytte. Imppu B gippade och rundade Rövaren lite väl mycket. Vi fortsatte med babord och hissade! Det visade sej vara rätt. Vi kom direkt till märket utan att gippa. Lite sent började vi nertagningen och det blev lite stressigt, speciellt för fördäcksgasten. Så kryss tillbaka till 6. Nu hade vinden vridit en aning mot N och på slutet gjorde jag t.o.m. ett slag mot Rövarn och en vindby som syntes där, men den missade jag. Nu ledde vi klart före Imppu B och när vi gått i mål blev jag lite orolig för den spinnaker lösa Delphius. Hade ingen aning om dess LYS-tal och inte hade vi tagit tid på dem. Farhågorna var obefogade och vi tog en klar seger, nästan 4minuter före Bavarian. 3a blev Delphius, som lämnade Xelina på jumbo plats, men det går nog helt på skepparens konto denna gång! NÖGOT FÖRVÖNAD!? Att vi vann och dessutom så klart förbluffar Amiralen! Tycker inte storen stod bra på kryssarna. Och förstaget hade behövt mera häck, men den var i botten och hur hade storen sett ut då? Vi kom någorlunda till target speed, men för babord hade vi en lätt medsjö och det borde ha möjliggjort bra höjd, men det tyckte jag inte vi fick! Men det var lite svårt att bedöma, när vi sällan var i samma vind med konkurrenterna! Nå nu skall jag få fason på häckstagstaljan, än en gång, och så får vi se hur storen skall fås i skick! Kanske det klarnar nästa onsdag det blåser lite bättre igen! Focken, vår Light Medium från 2009(!), är ett litet mysterium. Den låg för mycket på däck, vilket jag inte har märkt tidigare. Den fastnade t.o.m. i förtöjningsknapen lite före målet! Lite väl bukig var den också? Vid en testhissning jag gjorde senare i hamnen tyckte jag inte den behöver höjas upp!? Hade vi för löst förlik i OS? När vi får vår lättvindsfock kan LM höjas upp, för då får den bli vår mellanvinds fock.

(28.05) GRAND OPENING - ETT SORGLIGT KAPITTEL!  
             NIKU & AMIRALEN - ETT "FANTASTISKT " GRAND OPENING.  Deltagarantalet var svindlande 3 per klass, varav en avbröt i vår klass, i ESFs numera slutna segling utan spinnu! Lika svindlande var vinden som varierade mellan 100 och 150 grader och styrkan mellan 3 och 7 knop! OBS! Variationerna gällde av och an, upp och ner och ner och upp! Svindlande effektiv var också informationen om tävlingen! Pekka från aktiva Imppu B, fick höra om den efter avslutad segling! Xelina saknades också men han hade tyvärr annat program. Niku och Amiralen TOG en perfekt start genom att gå akter om värsta konkurrenten Jokke och vår Frida i Troy, som kom med styrbord längs linjen. De fick givetvis inte tillräckligt snabbt upp farten efter stagvändningen till sträckbogen mot O-märket. Så vi höll dem bakom hela vägen till märke 4. På första kryssen till 1 kunde vi ännu hålla dem bakom genom att störa dem. Sedan blev vi genast omseglade på länsen. Därefter spirade vi focken lite snabbare än de och var helt nära dem igen, men så blev vi sakta men säkert lite efter på vägen till 7! Den spirade focken, vår Light Medium från 2009, som jag anser är bättre än den gråa i lätt vind, var nu som plåt och envisades med att vända buken akterut. Till detta kan en överspänd genomgående latta ha bidragit?    Så gjorde vi en "toppen manöver" när vi skulle ta bort spiran lite före rundningen. Förgasten gick fram och kopplade lös bommen utan att ge varken nya skotet eller topp liften åt mej. Fick kravla fram efter skotet. Rätt sätt hade givetvis varit att se till att rorsman hade både topplift och blivande skot inom räckhåll! Det vet vi båda, men ingendera kom att tänka på det i förväg! Den manövern skötte konkurrenterna perfekt och ökade sitt försprång klart och rundade 60s före oss. Efter den långa kryssen till Knapperskär, som tack o lov var sned och därför gick förhållandevis snabbt, ledde vi ännu med c 30s i korrigerad tid. Lite före rundningen hade vinden ökat betydligt och båten gick glad och nöjd med god fart mot märket. Men snart var det slut på den glädjen igen! Den långa undanvinds biten till målet var till en början inte spirbar och där hade vi inte större problem, men blev givetvis något efter den större båten. Sista biten var sedan spirbog och våra problem med focken började igen. Trots det tror jag vi tog in lite på konkurrenten i ett skede. Sedan började eländet med att vinden avtog åtminstone för oss och konkurrenten drog klart ifrån och den mycket svaga vinden på slutrakan gav en enorm tidsskillnaden i mål! Vi har nu ingen riktigt bra lättvinds fock, men jag tycker att kevlar focken verkar bättre, men är ju mindre än den gråa. Men att den inte fungerade som spirad var en överaskning!   Vår till hårdvndsegel ändrade vita ice fock har vi inte kunnat kolla ännu i år! Vi gratulerar Jokke och Frida till segern och får nöja oss med att   vi var framför dem c första 4de delen av banan! Starten är jag särskillt nöjd över! De har inte varit så bra i år! Vår andra konkurrent avbröt i ett tidigt skede.    

(24.05) OS #2 - BRA START BÖDDADE FÖR BRA RESULTAT!?    
         FRIDA, JOHANNA o. NIKU                          
Banan: F-8, varav 8 inte är för oss kölbåtsseglare p.g.a. den sten som finns där, någonstans, men signalerat är signalerat. Alltså ut genom Aisar Sund till W-märket där och sedan till O-märket NO om Röda kon och därifrån fritt till Paven . Vinden var som högst lite över 6 knop och varierade mellan c SSO-SW! Lyckad start, där vi kom  för styrbord i linjens riktning mot yttre flaggan och kunde slå ut mot banan ovanpå värsta konkurrenten Xelina, ungefär vid skottet. Hårdbevakning av konkurrenten till F och under första delen av benet till 8. Sedan tappade jag koncentrationen för en stund och konkurrenten gled sakta ifrån med lägre kurs, medan vi fick koncentrera oss på att hålla Impu B bakom oss. Också hon gick lägre än vi och föll ner till rakt akter om oss och därifrån kom de inte vidare utan sackade efter och slog tillslut bort. När Xelina slog mot märket trodde jag först att vi skulle gå före henne, men en lite bättre vind för dem gjorde att hon kunde gå för om oss och runda till slutlänsen före oss. Amiralen hade fort kommit på ett motdrag. Gå akter om konkurrenten och komma upp för styrbord mot märket, så att konkurrenten inte skulle kunna gipa runt märket framför oss, utan tvingas runda också oss och därmed förlora några båtlängder extra och deras spinnaker manöver skulle störas. Vi kom upp till märket just och just före Imppu B. Men tillräckligt mycket för att hinna göra stagvändningen kring märket utan att störa dem. Alltså gick kryssen rentav bra för oss denna gång! Möjligen för att vi seglade med vår Light Medium fock i kevlar från 2009? Den har alltid varit bra, men använts rätt lite! Vi hade spinnakern på fel sida, men jag ville inte störa kryssfarten utan vi väntade till rundningen och jobbade sedan snabbt! Jag tror att vår blåsa drog snabbare än för Xelina och klart före Imppu B. Besättningen fick order om att sitta blixt stilla och vi accelererade och var snabbt jämsides med X-332an och gled iväg till ett hyfsat försprång. Här hade vi antagligen fördelen att tillsammans med Imppu B störa Xelinas vind! När sedan Bavaria 38 Matchen fick drag i sin spinnaker kom hon sakta men säkert fast och förbi oss. Men vi han fälla ner så mycket att hon störde oss alldeles obetydligt om alls.     Men tävlingen var inte slut ännu, om man tänker på Line Honors! Just före Aisar Sund var det Xelinas tur att komma med aningen bättre vind bakifrån och det tvingade oss att skärpa oss lite extra! En stund höll vi konkurrenten bakom oss. Men efter Aisar sund skar de mer än vi och gick bra och i princip förbi oss. Imppu B gick i mål just före oss och vi lite före Xelina. Jippen mot målet gjorde vi före och snabbare än Xelina och fångade den nya vinden, som kom nästan från SW! Det blev nästan Match Racing igen. Nu med tre båtar!  För engångs skull var stora båtarnas snabbaste båtar före lilla klassen i mål! Sabrina vann lilla klassen!

(17.5)  OS #1 1 av 3 - FRIDA o NIKU.
Var i god tid i hamnen. Först av konkurrenterna kom Imppu Bs 2-mans besättning! Vi undrade om någon annan skulle komma. Pekka tyckte att vi ju alltid kan segla Match Raceing, om ingen annan kommer. Tyckte att det inte var så bra ide! LYS 1.33 mot 1.23!? Men jag kunde ju inte veta att de skulle segla utan spinnaker! (1,23 -1,30) Hur gick det sen? Xelina kom med tre man! Så det blev segling. Men jag fick besättnings- problem? Daije kom i god tid som avtalat, men var inte riktigt frisk! Niku ringde och var synnerligen osäker om han skulle hinna. Ring 1 stod helt stilla! Frida kom i god tid! Skulle vi segla på tumis? Nå Niku kom i tid! Här kommer vi just ut genom Aisar sund. W-märket syns t.h. Långt framför oss är Imppu B och mellan oss skymtar Kytö! Xelina är utanför bilden t.h. Foto: Frida. Vinden var mycket svag, c från SSW-SW och alltså obetydlig till sin styrka. Banan gick till N-märket vid Kytö och tillbaka.  Lite lång tyckte vi, men det blev ingen kryss! Egentligen inte ens kryssbog. Lite före starten tyckte jag att man inte kunde starta annat än vid landändan av linjen. Dit kom vi för sent och bakom Xelina, medan Imppu B startade långt i lä om oss och hade kurs rakt mot Kytö. Jag hängde inte med i Xelinas höjd och blev tvungen att gå lägre och till slut hade vi samma problem med vår andra konkurrent. Men de drog båda iväg högre och hårdare. Största delen till Kytö kunde vi omöjligt hålla samma höjd som de båda konkurrenterna. Men det var inget problem, för vi gick för det mesta rakt mot märket. Att köra på focken ledde ofta till att vi inte gick mot märket. Mot slutet fick vi ett trim på storen som såg ut att fungera. Våldsam tvist och då såg storen ut att fungera! Vinden kastade hela tiden så att vindmätaren t.o.m. visade 40 graders apparent vinkel, men höjd fick vi inte! Det var klart att vinden i toppen var betydligt mera från sidan, som den ofta är denna tid på året, men jag har alltid stora problem med det. Konkurrenterna hade gått i en båge uppåt, medan vi hade svårt att gå rakt till pricken och till slut kom vi inte upp till den och fick slå ett c 50 m slag och rundade långt efter dem. Imppu B (LYS 1,30 -V) var kanske 5 minuter före Xelina (1,24 SV), som var c 6 minuter före oss (1.23 SV)! Vi hade seglat en dryg timme och läget kändes hopplöst! Nu var vi ganska säkra på segern och jag kom att tänka på Pekkas snack om Match Racing. Beslöt att kolla om han släpper förbi oss i lovart. Nej det gjorde han ju inte och jag gav upp försöket och fällde långt ner för att också undvika lä av Torr Aisar. Tänkte att vi skulle klara dem genom att gå långt i lä. Men det såg inte ut att lyckas. Beslöt att de skall få sin MR-kamp och lovade och höll oss på säkert avstånd från dem. De hade genuan spirad i lä och när den började leva var loppet kört för dem, när de inte brydde sej om att ta bort spiran och vi kunde fälla ner framför dem. Pekka fick sin match och vi Line Honors! Och lite spinnakerträning! :-) När man är minsta båt kan Amiralen t.o.m. acceptera LH! Då har ingen eventuell tur någon betydelse! :-) Är man största båt och inte först i mål så kan det vara lite pinsamt!