Övrigt intressant år 2013

ÅRETS BÅTPRYL 2014

ÅRETS FINALISTER I SLUMPMÄSSIG ORDNING:

LEHR gasutbordare (Oy Vestek Ab)
PFE-släckare (Oy Vestek Ab)
Oceanvolt SD15 elmotorer för båtar (Oceanvolt Oy)
Vaavud väderstation för smarttelefon, (Nurminen Marine Oy)
Dragonfly ekolod, (Raymarine Oy)
Wavesoft stötdämpare (Six-Cap Oy)
SeaSmart system för avlägsnande av lukt (ProNav Oy)
Boarding Ring Sjösjuke glasögon (Oy Vestek Ab)
Buster Plus Servicehelhet, (Fiskars Boats)
Fusion MS-RA205 båtaudio (John Nurminen Marine Oy)

 

(23.11)  ARC  2013
 
C. 270 båtar startade i årets ARC. Av dem startade 50 redan 10.11 och gjorde ett 3-5 dagars stopp på Cap Verde. Huvudklungan startade söndagen den 24.11 direkt till St Lucia från Las Palmas och Amiralen övervakade startprucedurerna ombord på den lokala flottans fartyg, som fungerade som startfartyg. 2700 Nm är kortaste sträckan till St Lucia. En rutt vinnarna brukar tar. Via Cap Verde blir kortaste sträckan 2150 Nm.
Alla enskrovsbåtar seglar enligt IRC regeln och är dessutom indelade i Racing (ytterligare indelade i A med 16 och B med 10 båtar) och Cruising (uppdelade i 9 klasser på 15-20 båtar var.

MINNESMÄRKE TILL MINNET AV AMERICA 500 FINNS I HAMNEN



Här finns namnet på alla deltagare i America 500 1992, grupperat enligt land.




Här är de finska båtarna i alfabetisk ordning. Överst t.h. är vår FUN STAR, Comfortina 38, med Niku Wärnhjelm, Frej Andersin och Leif Karlsson som besättning på sista etappen till Guanahani, döpt av Columbus till San Salvador. På de två första etapperna var Arto Kaunisto med i.st.f. Lefa. Engelsmännen skrev alltid Fun Start i ett ord. Kanske borde det  ha varit så?

ARCs Racingklasser startar här! Lite överraskande på babords sida om startfartyget, ett stort fartyg från den spanska flottan. Flerskrovsbåtarna och öppna klassen hade 15 minuter tidigare startat från andra sidan. De flesta kom för styrbord och fällde ner runt startfartygets för. Här har starten gått och den ryska båten i förgrunden gippar snart och hissar sin spinnakern. Ingen profs manöver men troligen det rätta. Den var nämligen snart klart före alla andra. De flesta fortsatte för styrbord mer eller mindre i en stor klunga och såg ut att ha betydligt sämre vind under land.

23.11 21:30 ledde 3 av de 4 finska båtarna varsin cruising klass, men ännu var det mycket kvar!

NYHET!!! ARC BALTIC 7.7 – 17.8-14
Cruisingsegling med program i hamnarna!

Kiel- Bornholm- Visby- Gotska Sandön-Tallinn- St. Petersburg- Haapasaari- Helsinki (NJK 28.-31.7)- Kökar-Mariehamn- Saltsjöbade- Kalmar- Möns Klint. Buss till Köpenhamn, avskeds middag.

Se närmare!

*

ÄNTLIGEN ETT MÄSTERSKAP PÅ ESF :-)

Amiralen, också känds som Teknikens Maestro, försöker få sin klocka synkad med startklockan. Vår tjuvstart kan delvis skylla på klockan, som Niku till slut  inte behärskade fullständigt! (Fotografen okänd!)

PAPAVENS (ESFs klubbhus på Pentala) JUBILEUMSMÄSTERSKAP

seglades på lördag 10.8, med 606 utan spinnaker. I princip kunde alla som seglat där som junior anmäla sej i dessa, inte så allvarliga mästerskap. Amiralen, som seglade med egen vingbåt där börjande 1954, var snabb att anmäla sej efter överenskommelse med nuvarande huvud gasten. Senare klarnade det att önskemålet var att man kulle söka upp sin juniorgast och segla med denne. Nå, i vårt fall var det så att Niku som junior kappseglade bl.a. över Atlanten med Amiralen!
 
6st 606:or fanns till förfogande och dem fyllde vi i första omgången så att bara en start hade 5 båtar. Banan var mycket kort och gick från vår vanliga onsdagsseglings linje via V-märket och O-märket på fjärden S om Paven tillbaka till startlinjen.

Vinden var rätt svag från c V och det betydde givetvis att förhållandena blev minst sagt ojämna! Efteråt har jag kommit till att det troligen var det som låg bakom vår framgång? Turen var säkert också med oss, men jag försökte faktiskt hitta de bästa pustarna, som alltid, med mina polariserade solglasögon. Faktum är att överlägset trim och fart inte var i avgörande roll för oss! På kryss skotade jag storen i ungefär som jag trodde den skulle vara. Några instrument, som kunde visa om vi var nära ”target speed” eller inte fanns ju inte ombord!
J  Niku satt för det mesta längt framme på durken och trimmade focken aktivt.

Före första starten hade jag rätt stora förhoppningar om att vi skulle bli bland de 3 som går vidare. Till första märket kom vi i ledning samtidigt med Teddy Weber/Hasse Kaski, med oss på yttre sidan. Jag koncentrerade mej på att försöka gå förbi dem i lä. Samtidigt fick fältet bakom min rygg en otrolig höjd. Några ögonblick senare kom vi till näsa märke i en mycket dålig position och återstod en slör där man gärna gjorde en båge neråt i hopp om att få lite bättre vind. Men man kunde ju också få några bra pustar närmare land och gå en lite kortare väg. Vi valde väl först ett aningen rakare spår än de tre framför oss. Men så kom det en motorbåt imot och gick i lä om 606:orna. Den gjorde fruktansvärda vågor och jag styrde instinktivt neråt för att ta vågorna i kölvattnet på konkurrenterna, som jag brukar göra med egen båt när tillfälle ges. Nå jag tyckte nog inte först att vi fick någon fördel av det, men märkte sedan att vår fart inte stannade lika mycket som de andras. Kanske fick vi en liten extra pust i samband med svallvågorna? Hur som helst tog vi fast de tre och smet i väskan som tvåa, efter Tom Weber och Viveca.

Våra två andra starter före finalen slutade också i andra placering, medan ”proffsen” Janne och Carita Kolster vann båda. I den ena startade vi faktiskt för tidigt och fick vända tillbaka tillsammans med en annan. Det var väl i semifinalen? Detaljerna från dessa kommer jag inte ihåg.

Så blev det sedan en final mellan de tre bästa och nu hade vinden vridit lite mot S och ökat klart. Vi blev nog aningen efter de två andra i starten. Derek i lä och Janne i lovart och de fick också vinden lite före oss och drog genast upp ett klart försprång. Senare tyckte jag nog att de igen hade bättre vind än vi några gånger. Nå, i varje fall drog de nog sakta ifrån oss, trotts att de nog ofta ”härjade” med varandra. Finalen seglades i två varv och det var nog klart att vår boat speed inte räckte mot dem, men jag var nog överraskad och glad över vårt resultat. Det var ju tur för oss, som satt första gången i en 606a, att Team Kolster (Janne med fru, 4a i OS-serien för tillfället) var de enda ”606-profsen” som var med. Bettina Lemström (Team Lemström leder serien) var ju nog också med, men som gast. De blev utslagna i start två av Derek, Martin Baltscheffsky och Sussi Belfrage.
Hela serien kan ses på ESFs hemsida!
PS. (26.10) Har hört att Derek defacto har ägt en 606a!

Resulta: (23 båtlag deltog) .
I.   Derek Breitenstein - Peter Joutsi
II.  Janne Kolster - Carita Kolster
III. Tom Finell - Niku Wärnhjelm

4. Martin Baltscheffsky - Ippa Segercrantz
5. Sussi Belfrage - Ami Thiblin
6. Nenne Smeds - Boli Lindström

Segrarna Peter Joutsi och Derek Breitenstein seglade i tiden Göteborgseka tillsammans!

 

Amiralen var glad att vi inte vann, för då hade vi blivit slängda i sjön! Här plaskar Derek.

STJÄRNBÅTEN, SYSTERBÅT TILL VINGBÅTEN, 100 ÅR 2013!

OCH STILL GOING STRONG I SVERIGE.

Två av Stjärnbåtarna i 100 årsregattan. (Foto från Segling 6/2013.

   

En Stjärnbåt under 100 års jubileumsregattan i Långedrag (Foto fr Segling 6/-13) och min Vingbåt  L 73, Fun. Fotad i Stakevik, Esbo, i mitten av 50-talet. Man ser klart att Vingbåtens fock är högre.

LITE FUNDRINGAR KRING ÅF NU OCH SENARE

En Svensk skeppare som var med:
 
Ja, vi är mycket nöjda med racet! Egentligen blev vi tvåa om man räknat på totaltid från Stockholm till målet efter hela racet. Nu har de ju kört i två år med det idiotiska systemet med deltid ut till Sandhamn, där man får en ny starttid när man passerar gaten. Man bestämmer m.a.o. sin egen start tid för havs racet som väger 90% av totalresultatet. Kan få mycket konstiga effekter! Hörde t.ex. om Luffe 40an Blås som ankrade i 2 timmar(!?), innan gaten för att invänta bättre vind för havs racet. Förra året så var t.ex. många Farr 30or som seglade ÅF, men placeringen totalt var inte den samma för hur båtarna kom i mål efter att ha seglat hela banan! 
Därför förekommer det, i vissa fall, att en del båtar har en annan placering i listan än placeringen i mål? Verkligen konstigt! Tycker Amiralen.

Hört att KSSS äntligen ska ändra på detta till nästa år. De mindre båtarna startar inshore racet på lördag och de stora på söndag morgon, sedan startar alla båtarna, offshore racet på söndag kväll i en ny start utanför Sandhamn. Enda vettiga alternativet om man nu ska segla från Stockholm, tycker jag.
Amiralen instämmer helt, och speciellt i det där ”om”!
 

Så hoppas han att ändringen blir verklighet och att sträckan till Sandhamn blir likvärdig med GR-länken. Tyvärr värkar GR länken lite enkel. Det blir ju lite av och an till Hoburgen nu. Men med tur blir det ju en lång kryss ena vägen. Med otur blir det t.o.m. slörartat hela vägen. Men man försöker väl ta igen den extra biten som Stockholm - Sandhamn ger och gör en så kort bana som möjligt?

Men nu seglar ju alla samma bana! Hur har det blivit med principen att alla förväntas komma samtidigt i mål? Och totalsegrare är väl ganska onödigt att utse så som det nu har varit? Har inte heller sett sådan i år!
 

Resultaten är verkligen vilseledande!
Resultaten är faktiskt i en del klasser helt annorlunda än vid målgång än ordningsföljden i listan. Ett exempel, en SRS klass: (listans ordningsföljd först  
= slutresultatet? och sedan placeringen i mål.)

 1-2, 2-1, 3-4, 4-5, 5-3, 6-7, 7-8, 9-6, 10-10! Nå om man hittar den lilla pilen och klickar på den så kan man ändra på resultaten! Men inte förstod jag det genast utan tog förgivet att resultatet i mål var lika med slutresultatet, som det brukar!
Så skulle Amiralen gärna se seglade tider och korrigerade tider, men det blir väl för invecklat och svårbegripligt?

FUNleak

PS. Man vet ju aldrig om Amiralen ännu en gång skulle komma på tanken att ställa upp!?

ÅF STARTBILDER I STOCHOLM
FOTAT FRÅN VIKING MARIELLA 30.7-13

ORC A har startat för en stund sedan i minimal vind! Den stora är Esimit Europa 2 En Gastrom Maxi racer från Slovenien.

"Eftersläntrarna" i ORC A.

I förgrunden Busybody, Pekka Kauppi, OMK, XP-44, som blev 8e i klassen. Men här ligger den nog bedrövligt efter täten! Högst uppe för styrbord slutliga segraren Datacom, KSSS.

Blå/svarta är Avantime 2, Finnflyer 42, KSSS. På bilden leds fältet av Datacom, som nog ligger illa till här. Obs! den seglar med Code 0. Det gjorde många andra också och hade det rätt jobbigt att stagvända. Endel hade dock den på rulle och kom lättare undan!

ORC C startar. Fg 33, La Dolce Vita är lovartsbåt av de två ljusa seglen mitt i bilden.

Här är Fg 33:an för babords hallsar snett bakom i lovart om den mörka båten mitt i bilden.

Här är La Dolce Vita i förgrunden och har klart förbättrat sin position.

Nu är den svenska Fg:n klar tvåa i fältet, trots att båten har ett Gph-tal som betyder att båten har 12 snabbare konkurrenter i fältet! Båten längst t.h. är ju klar 1a här. Det är slutsegraren Arken Zoo, First 36,7!

SRS DH A:



Här kommer SRS DH A, som var endast 15, men fick ändå starta tillsammans. Mitt i bilden syns Lilyan (med fathead stor), Benjamin och Markus Nilsson, ESF! Lilyan blev på en hedersam 3e placering! Tuft att ens komma igenom banan på tumanhand!

 

Lilyan smyger först längs kajkanten och sedan nära Mariella. Det såg ut att löna sej!

*

(27-28-4) HÅSAPELLAR ON THE ROCKS



I Amiralshamnen har man "alltid" sjösatt första gången i slutet av april! Så då gör man ju det alltid av sed och ohejdad vana! Amiralen huttrar av bara tanken och t.o.m. i mastskjulet där masten fick sitt nya storfall och topptrissan! Här åker familjen Webers nyförvärv ner bland isflaken. I bakgrunden kan man se isen utanför hamnen.



Daije var orolig att jag inte fick någon bild av dem "när vi inte torade"? Tanken deras var att segla till Porkala ännu samma dag, men bilen var över 4h försenad, så de gav upp. Men åtminstone Daije övernattade i båten och överlevde bevisligen för på söndag kväll kom han till hamnen igen.
I bakgrunden ser man is, is, is...och lite i förgrunden.



Amiralen jobbade nägra timmar på egen båt på söndagen, inne i värmen. Ute var det dimmigt och ruggigt vid Ärtholmen, men sedan blev det klart solsken och efter maten for jag till Amiralshamnen och kollade läget!



Inte skulle jag ha hjärta att köra eller ens ligga med min båt i denna issörja!



Jokke var hela dagen i hamnen. Han har monterat en solpanel, som fungerade i solen. Ännu bättre lär den fugetra när båten kommer i sjön, för sjön ligger betydligt lägre nere och då blir solstrålarnas vinkel mot panelen fördelaktigare, tyckte Jokke!